Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grey, Albert - Grey, Charles - Grey, sir Edward, viscount Grey of Fallodon - Grey, sir George (engelsk inrikesminister)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Grey, Ch.—Grey, G.
1056
politiker (f. 1851), brorson till H. G. G., vars
earltitel han 1894 ärvde. Var 1880—86
liberal medlem av underhuset, deltog med Ceeil
Rhodes i koloniseringen av Rhodesia, vars
styresman han blev efter dr Jameson 1896.
G. kuvade Matabeleupproret 1896—97, var
1898—1904 dir. i British South Africa
com-pany och 1904—11 generalguvernör över
Kanada. Biogr. av H. Begbie (1917). V. S-g.
Grey [gréi]. Charles, 2:e earl G., engelsk
statsman (1764 13/3—1845 17/7), son till
general Charles G., l:e earl G.; se
släktöversikten. G. invaldes 1786 i underhuset, slöt sig
där till Fox’ parti och
var en av aktörerna i
riksrättsåtalet mot
Warren Hastings. G.
ogillade liksom Fox
kriget mot det
revolutionära Frankrike och
framlade 1797 en
par-lamentsreform, som
emellertid förkastades.
1804 vägrade G. att
inträda i Pitts andra
kabinett, emedan Fox
ej kom med. men han
ingick 1806 i den då bildade whigministären
som förste amiralitetslord, blev efter Fox’
död utrikesminister och avgick med sina
kolleger 1807. S. å. efterträdde G. (som, när
fadern 1806 blev earl, fick titeln lord
Ho-w i c k) sin far som earl G. och tog säte i
överhuset. G:s värdiga hållning under
rättegången mot drottning Karolina (1820) ökade
allmänhetens aktning för honom men gjorde
honom ytterst misshaglig för Georg IV. Av
Vilhelm IV fick han 1830 i uppdrag att
bilda ett kabinett. Som premiärminister (från
nov. 1830) lyckades han 1832 bringa den
första stora parlamentsreformen till stånd (se
Storbritannien, historia). Juli 1834
nedlade G. sitt ämbete och drog sig tillbaka
till privatlivet på sitt familjegods Howick.
Han var alltigenom en aristokratisk
gammaldags whig, ärlig och redbar men varken
uthållig eller handlingskraftig. Litt.: Biogr. av
G:s son Charles G. (1861); G. M. Trevelyan,
»Lord G. of the reform bill» (1920); G:s
korrespondens 1830—32 med Vilhelm IV (2
bd, 1867) och med prinsessan Lieven (3 bd,
1890). V. S-g.
Grey [gréi], sir Edward, sedan 1916
viscount Grey of Fallodon, engelsk
statsman (f. 1862 25/4); se släktöversikten. G. ärvde
1882 sin farfars baronetvärdighet och
släktgodset Fallodon nära Alnwick i
Northum-berland samt representerade sin hemtrakt i
underhuset 1885—1916. Han var 1892—95
un-derstatssekr. för utrikes ärenden och tillhörde
därefter jämte Asquith och Haldane de
»liberal-imperialister», som stodo lord Rosebery
nära och i rikspolitiska frågor hade en annan
åskådning än partichefen
Campbell-Banner-man. Emellertid inträdde G. efter någon
tvekan dec. 1905 i dennes ministär som
utrikesminister och kvarstod på denna post även
i Asquiths första ministär och i dennes
koali-tionsministär. Han avgick med denna 11 dec.
1916. — Som utrikesminister arbetade G. på
att stärka ententen
med Frankrike,
förbättra förhållandet till
Ryssland och med
Tyskland söka
vidmakthålla goda
förbindelser, i den mån
sådana voro förenliga
med Englands
ställning som ententemakt.
Han avvisade 31 jan.
1906 en av
ambassadören P. Cambon
framförd fransk trevare
om defensivallians mot Tyskland men medgav
samtidigt, att de 1905 under hans företrädare
Lansdowne påbörjade regelbundna
franskengelska lant- och sjömilitära
»meningsutbytena» om samverkan i händelse av
fransk-tyskt krig fortsattes. Denna anordning
bekräftade han, efter dess gillande genom
formligt kabinettsbeslut, i en brevväxling med
Cambon 22—23 nov. 1912. Med Ryssland
ingick G. 30 aug. 1907 ett ententefördrag om
avveckling av tvistefrågor i Asien, och april
1914 gav han på franskt initiativ sitt
samtycke till rysk-engelska sjömilitära
»meningsutbyten» efter de fransk-engelskas mönster.
G. stödde kraftigt Frankrike mot Tyskland
vid Marockokriserna 1906 och 1911 men sökte
även lätta det internationella läget genom
planen om en uppgörelse med Tyskland i frågan
om flottrustningarna (Haldanes besök i
Berlin 1912). I juli 1914 arbetade G. ihärdigt
men förgäves för den österrikisk-serbiska
konfliktens fredliga lösning genom medling och
sökte därvid i det längsta bevara Englands
formella handlingsfrihet i händelse av
stormaktskrig på kontinenten. Personligen ansåg
han, att England i sådant fall borde ge
Frankrike väpnad hjälp, men kabinettet stod söndrat,
tills den tyska kränkningen av Belgiens
neutralitet ledde till engelskt krigsbeslut 4 aug.
(jfr Världskriget). För sin politik
under krisen redogjorde G. i ett berömt tal i
underhuset 3 aug. — Efter sin avgång 1916
höll sig G. en tid borta från politiken men åtog
sig därefter en utomordentlig beskickning till
Washington (sept. 1919—jan. 1920). Han har
de senare åren i tal och skrift ivrigt förordat
Nationernas förbund såsom redskap för
internationellt samförstånd. — G. har utgivit
»Fly-fishing» (1899; »Fiske med fluga», 1923) samt
det värdefulla memoarverket »Twenty-five
years 1892—1916» (2 bd, 1925). V. S-g.
Grey [gréi], sir George, engelsk
politiker (1799—1882), brorson till Ch. G., 2:e earl
G. Var led. av underhuset 1832—52 och 1853
—74 samt gjorde sig där känd som en saklig
debattör av äldre whigåskådning. Han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
