Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grotta - Grottaferrata - Grottbjörn - Grotte - Grottekvarn - Grottesången - Grottger, Artur - Grotthuss (Grothusen), Christian Albrecht - Grottinvånare, Troglodyter - Grottlejon - Grottmålningar - Grott-tiden - Grouchy, Emmanuel de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Grottaferrata—Grouchy
1108
uppehållsort. — Störst av alla kända g. är
Mammutgrottan i Kentucky, vilken med alla
sina gångar har en längd av 50 km. Europas
största och namnkunnigaste grotta är
Adels-berg-grottan (se d. o.) i n. ö. Italiens
karst-område, med praktfulla droppstensbildningar.
— I Sverige torde egentliga korrosionsgrottor
vara mycket sällsynta, och här må endast
nämnas g. i n. ö. Skånes kritområde,
Bals-bergsgrottan och Barnakällagrottan (se dessa
ord), samt g. i ett karstområde i n. v.
Jämtland i Bjurälvens dalgång (n. om Ankarede
kapell). Strandgrottor äro däremot ganska
vanliga (se H. Munthe, »Strandgrottor och
närstående geologiska fenomen i Sverige»,
1920). De flesta (omkr. 100) finnas på
Gotland i kalksten; även i urberget finnas några,
t. ex. vid Kullen, Hovs hallar och Omberg. —
Bengrotta är ett nu föråldrat namn på grottor,
vilka genom anträffade fynd av ben m. m.
utrönts ha i förhistorisk tid varit
människoboningar. Jfr Grottinvånare och där
gjorda hänvisningar. K. A. G.
Grottaferra’ta, ort i it. prov. Roma, 2 km
s. s. v. om Frascati och 18 km s. ö. om Rom;
3,557 inv. (1921). Vinodling. Berömt är dess
1004 av den helige Nilus stiftade
basilian-kloster med mycket omfattande
klosterbyggnader och rika konstskatter.
Grottbjörn, se Björnar.
Grotte, nord, myt., en kvarn, som
fram-bragte allt vad man önskade; den ägdes av
kung Frode i Danmark. I »Grottesången»,
en isländsk dikt, sannolikt från 900-talet,
berättas, att Frode vid besök i Sverige köpt
två jättinnor, Fenja och Menja, som han
befallde att mala guld, fred och lycka. Han
unnade dem dock varken sömn eller vila,
varför de i vredesmod malde krig och ofärd över
Frode och hans ätt, tills kvarnen sprang
sönder och kungaborgen brann upp. — I Snorres
Edda förtäljes vidare, att vikingakonungen
Mysing tog G. och trälkvinnorna med sig från
Danmark och bjöd dem att mala salt. De
malde, tills skeppen sjönko i havet. Sedan
dess är havsvattnet salt, och en malström
uppkom, där vattnet forsar ut och in genom
kvarnstensögat. — Tidigast skymtar sagan hos
Egill Skallagrimsson, som omkr. 950 kallar
guldet för »Frodes mjöl». Till grund ligger
en folksaga om önskekvarnen, som mal guld
men sedan olycka. Se A. Olrik, »Danmarks
heltedigtning», I (1903). (E. W-én.)
Grottekvarn (jfr Grotte), efter V.
Rydbergs dikt »Den nya Grottesången»
beteckning för den moderna tidens industrialism.
Grottesången, en isländsk dikt om kung
Frodes kvarn Grotte (se d. o.).
Gro’ttger, Artur, polsk målare (1837—67).
Målade först historiska tavlor men vann sin
berömmelse på fyra samlingar kol- och
krit-teckningar, mest med motiv kring polska
upproret 1863, bl. a. den dramatiska serien
»Li-tuania», nu i Krakaus museum. A. A-t.
Gro’tthuss (G rothusen), Christian
Albrecht, frih., krigare (1680—1715). Deltog
från 1702 i kriget i Polen och blev 1703
överstelöjtnant. Han följde Karl XII till Bender,
där han 1710 blev överste för Nylands och
Tavastehus kavalleri. Genom duglighet och
gott humör förvärvade G. synnerlig ynnest
hos konungen, vars egentlige finausminister
han var under uppehållet i Turkiet, då han
sökte fylla penningbehoven genom en hejdlös
och äventyrlig låneverksamhet (jfr Westrin,
»Anteckningar om Karl XTI:s orientaliska
kre-ditorer», i Hist. Tidskr. 1900); hans personliga
oegennytta har dock icke blivit ifrågasatt.
Använd vid en beskickning till
Konstantino-pel 1710, ditsändes han åter på sommaren
1714 som e. o. envoyé. Under kriget i
Pommern utnämndes han 1715 till generalmajor
och chef för Bohusläns dragoner samt förde
befälet på Usedom, som han på sommaren s. å.
måste utrymma. G. blev dödligt sårad i
striden vid Stresow på Rügen. H. B-n.
Grottinvånare, Troglodyter. Med
istiden, som bragte kallt klimat även över
isfria områden av Europa, börjar här den tid,
som på grund av grottbebyggelsens
omfattning brukar kallas grott-tiden; från
föregående varmtid känner man endast
grott-fynd från Mentone. Huvudområdena för denna
bebyggelse äro Vézèredalen i Dordogne,
Pyrenéerna samt Kantabriska bergen. Om
grott-tidens människoraser, målningar på
grottväggarna o. s. v. se P a 1 e o 1 i t i s k a
perioden och Paleolitisk konst. Också från
yngre stenåldern finnas nästan i alla
europeiska länder spår av g., i Sverige från Skåne
och märkligast från Stora Karlsö utanför
Gotland. Jfr även Klippboningar. Litt.:
Kolmodin, Stolpe, Schnittger, »Grottan Stora
Förvar på Stora Karlsö», I (1913; forts, under
utarb.); H. Rydh, »Grottmänniskornas
årtusenden» (1926). H. R-h.
Grottlejon, se Lejon.
Grottmalningar, se Paleolitisk konst.
Grott-tiden, se Paleolitiska perioden.
Grouchy [groJT], Emmanuel de, greve,
fransk marskalk (1766—1847). Slöt sig till
revolutionen, deltog i fälttåget mot Vendée
1793, i expeditionen till Irland 1797, sårades
och tillfångatogs vid Novi 1799. Under
Napoleon stred G. i Österrike, Preussen och
Spanien, blev 1809 greve och räddade efter ryska
fälttåget 1812 spillrorna av kavalleriet ur
Ryssland. Under »de hundra dagarna» slöt
han sig åter till Napoleon, blev marskalk och
pär samt fick efter slaget vid Ligny (16 juni
1815) i uppdrag att förfölja preussarna.
Därvid förlorade han kontakten med Napoleon,
hindrade ej Blüchers förening med Wellington
och beskylldes för att därigenom ha vållat
nederlaget vid Waterloo (18 juni s. å.). Efter
fem års landsflykt i Nordamerika återkom G.
till Frankrike och återfick av Ludvig Filip
marskalksvärdigheten, som under
restaurationen fråntagits honom. Utom flera skrifter
till försvar för sitt handlingssätt 1815 skrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
