Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grube, Wilhelm - Gruber, Johann Gottfried - Gruber, Max von - Gruber-Vidals reaktion - Grude - Grudzladz - Grumbach, Wilhelm von - Grums (härad) - Grums (socken) - Grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Gruber—Grund
1114
och manchurisk grammatik vid
Berlins univ. G. skrev bl. a. »Pekinger
Totengebräuche» (i Journal of the
Peking Oriental Society, bd 4, 1898) och
»Gescbichte der chinesischen
Litteratur» (1902; 2:a uppl. 1909). (B. KgnJ
Gruber [grö’bør], Johann
Gott-fried. tysk litteraturhistoriker (1774
—1851), prof, i Halle. Skrev
biografier över bl. a. Wieland (4 bd, 1827
—28; bd 50—53 av hans uppl. av
Wielands »Sämmtliche Werke», 53 bd.
1818—28) och A. La Fontaine (1833)
samt redigerade (till 1828 jämte
Ersch) »Allgemeine Encyclopedie der
Wissenschaften und Künste».
Gruber [grö’bar], Max von,
österrikisk läkare, bakteriolog och
hygie-niker (1853—1927). Var vid Wiens
univ. 1887—91 lärare och 1891—1902
prof, i hygien samt 1903—23 prof, i
hygien och bakteriologi vid Müncbens
univ. G:s namn torde vara mest känt
genom hans upptäckt (1896) av
bakteriers specifika agglutination, vilken
fått mycket stor betydelse för diagno-
sen av många smittosamma sjukdomar, främst
av nervfeber (G ru be r-V id a Is reaktion;
se härom Serumdiagnostik). Vidare
märkas arbeten av G. om immunitet, desinfektion,
dricksvatten, kolerabekämpandet, sexuell
hygien. prostitutionsfrågan m. m. G. Wrgn.
Gruber-Vida’ls reaktion [grö’bor-],
framställd av M. v. G r u b e r och G. F. I. V i d a 1
(se dessa ord och Seru mdiagnostik).
Grude, socken i Älvsborgs län, Gäsene
härad, inom Svältorna, s. om Herrljunga; 18,07
kvkm, 366 inv. (1928). 456 har åker, 1,313
har skogs- och bagmark, huvudsaki. inom
Lilla Svältans krouopark. Ingår i S. Björke,
Vesene, G., Jällby och Budene pastorat i
Skara stift, Kullings kontrakt.
Grudziadz [gro’d$iåts], stad i Polen, se
Graudenz.
Grumbach [gro’mba^], Wilhelm von,
tysk partigängare (1503—67). Tillhörde en
frankisk riksriddarsläkt, deltog i kuvandet av
bondeupproren 1524—25, stred på Karl V:s
sida i schmalkaldiska
kriget och råkade
sedan i strid med
biskopen av Würzburg om
gods i dennes
biskops-döme. 1558 mördades
biskopen på G:s
anstiftan, och detta blev
närmaste anledningen
till »die
Grumbachi-schen Iländel», som eg.
voro ett feodaluppror
av det tyska
ridder-skapet mot territorial-
furstarna i avsikt att åter göra riddarna
»riks-omedelbara». — G., som 1563 plundrade
Würzburg och var lyst i akt av kejsaren, förband
sig med Johan Fredrik av Sachsen-Gotha och
förhandlade 1565—66 med Erik XIV i Sverige.
Efter Gothas erövring genom kurfurst August
av Sachsen blev G. tillfångatagen och torterad
till döds. Litt.: F. Ortloff, »Geschicbte der
Grumbachischen Händel» (4 bd. 1868—70).
Groms, härad i Värmlands län, intill n. v.
Vänern, kring nedre Norsälven och sjön
Vär-melns sjörika avlopp; 497,49 kvkm, 10.175
inv. (1928). Socknar: Nor. Segerstad. Grums,
Borgvik och Ed. Omfattar bördiga partier av
Vä nerslätten, skilda sinsemellan av högre
liggande trakter av berg och skog med odlade
gläntor. Kusten är starkt sönderstyckad och
kantas av skärgård. Gränstrakterna i s. och
v. äro skogiga och höglänta (intill 176 m ö.
h.). 13,154 har åker, 30,621 har skogs- och
hagmark. Jämte jordbruk äro trä- och
pappersindustri av vikt, främst vid Gruvön
(omkr. 900 inv.), Slottsbron (omkr. 700 inv.)
och Edsvalla (omkr. 850 inv.).
Järnbruksrörelsen i G. är numera nedlagd, så även
Lilje-dals glasbruk. Vid Varpnäs ligger länets
lantbruksskola. Järnväg: se kartan. Ingår i
Mellausysslets fögderi och domsaga. Litt.: H.
Kjellin, »Kyrkor i G. härad» (2 bd, 1924).
Grums, socken i G. härad (se ovan); 174,65
kvkm, 2.907 inv. (1928). 4,587 har åker, 10,997
har skogs- och hagmark. Egendomar: Lång,
Agnhammar m. fl. Industriorter: se ovan
och kartan. Stationssamhälle: Grums (omkr.
500 inv.). Pastorat i Karlstads stift, Nors
kontrakt.
Grund. 1. (Filos.) Realgrund (principium
essendi) säges det vara, genom vilket nagot
är vad det är. Kunskapsgrunden (principium
cognoscendi) åter är det, genom vilket nägot
vetes. Ex.: Elden är realgrund till röken,
men för den, som ser röken och därifrån slu-
GRUMS H5
Skala 1.5OOOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
