Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränsnytta - Gränsproduktivitet - Gränsridare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Gränsproduktivitet—Gränsridare
1162
dylikt jämviktsläge uppstår likaså vid byte
av tre eller flera varor mellan flera säljare
och köpare i en marknad, där sålunda varje
vara får ett objektivt bytes- eller
marknadsvärde efter tillgång och
efterfrågan. Vid fri konkurrens är tendensen till
jämvikt mellan produktpris och
produktkostnad given, och marginalprincipen kan då
utsträckas till förklaringen av kostnaderna för
jord, kapital och arbete (arbetslön) samt det
ekonomiska samhällslivets hela sammanhang
(se Gränsproduktivitet). — Idén,
som systematiskt utnyttjades av tysken
Her-mann Heinrich Gossen (1810—58), slog igenom
på 1870-talet, vid vars början den samtidigt
fruktbargjordes för den nationalekonomiska
teoretiska forskningen av österrikaren Karl
Menger, engelsmannen W. Stanley Jevons
och fransk-schweizaren Léon Walras. Den
har sedermera utvecklats och fördjupats i
psykologisk eller matematisk riktning av flera
bland den nationalekonomiska teoriens främsta
märkesmän under 1800-talets senaste
årtionden (t. ex. österrikarna Fr. v. Wieser och E.
Böhm v. Bawerk, holländarna N. G. Pierson och
Verrijn Stuart, italienarna M. Pantaleoni och
V. Pareto, engelsmännen F. Y. Edgeworth och
Wicksteed, amerikanerna J. B. Clark och I.
Fisher). Kritiken — alldeles avvisande från
håll, på vilka det nationalekonomiska
skeendet uppfattas som bestämt huvudsakligen av
historiska och sociala maktförhållanden och
därför föga rationellt och generellt — har
fr. o. m. 1900-talets början starkare betonat
gränsnytteteoriens begränsade uppgifter,
hu-vudsakl. till förklaringen av det ekonomiska
livets elementära grundfaktorer, varvid
marginalprincipen och jämviktsläran även
funnits kunna umbära tvivelaktiga psykologiska
element, som ansetts falla utom ekonomiens
fackområde, och utgångspunkten tages direkt
i prisläran, med utmönstring av värdeläran.
På en dylik linje ha kända arbeten utförts
av G. Cassel, medan gränsnytteteorien haft
en skicklig försvarare i K. Wicksell. Litt.:
K. Wicksell, »Föreläsningar i
nationalekonomi», I : 1 (2:a uppl. 1911); O. Weinberger, »Die
Grenznutzenschule» (1926). E. F. K. S-n.
Gränsproduktivitet, nat.-ekon., ett begrepp
i den nationalekonomiska teorien för
produktionens och fördelningens grundlagar,
sådana dessa under senaste årtionden utformats
i enlighet med gränsnyttan (se d. o.). Om
man tänker sig de tre produktionsfaktorerna
arbete, jord (naturens förråd och krafter)
och realkapital (redskap m. m.) som tre stora
kvantiteter, var och en bestående av talrika
enheter, attraheras givetvis varje enhet till
mera givande produktion framför mindre
givande. Liksom en arbetare gärna flyttar
till en arbetsplats, där han får mera betalt,
söker varje företagare, som använder jord,
utnyttja varje del av sin jord så, som den
bäst kan bidraga att göra driften lönande;
på samma sätt går kapitalet till så lönande
investeringar som möjligt. Bortsett från
ständigt nya uppslag, måste vid fri
konkurrens och full rörlighet tillströmningen av
produktivkrafter från mindre till mera
lönande produktion höja de knappare
produktionskrafternas värde på ena hållet och
sänka det på det andra, tills jämvikt uppnås,
vid vilken varje lika enhet finner lika lönande
användning. Bestämmande för antalet
enheter arbetskraft inom ett folkhushåll är
tydligen folkmängden, vars ökning under
eljest lika förhållanden tvingar till användning
av mera jord, men då människan som
för-nuftsvarelse måste antagas på varje stadium
av teknik utnyttja mera givande jord
framför mindre givande, innebär odlingens
fortskridande, att sämre belägen och mindre
givande jord efter hand måste tagas i anspråk,
d. v. s. arbetets g. sjunka och därmed även
grundreallönen för enkelt olärt kroppsarbete.
Om folkökningen däremot fullt motväges av
kapitalbildning, som möjliggör vidgad
användning av naturens förråd och krafter
medelst ny teknik (bättre redskap och metoder),
kan reallönen upprätthållas och, i den mån
dylika framsteg ske hastigare och starkare
än folkökningen, t. o. m. höjas. Alltså: ökas
endast folkmängden, blir det mindre jord
(råmaterial) och mindre realkapital (verktyg)
per arbetare, och det måste då produceras
mindre per arbetare, d. v. s. arbetskraftens
g. sjunker. Kapitalbildning i större
omfattning än folkökningen sänker däremot
kapitalräntan; upptäckter av nya jordområden för
odlingen sänka jordräntan. Generellt sett
medför en ökning av en produktionsfaktors
relativa kvantitet en sänkning av dess g.
Denna produktionens och fördelningens grundlag
äger tydligen allmän giltighet, hur olika dess
tillämplighet än ter sig under olika
sam-hällsvillkor. — Med synnerlig klarhet och
elegans har läran om g. utvecklats av K.
Wicksell, och trots dess abstrakta natur, som
framträder även i framställningar av J. B.
Clark o. a. gränsnytteteoretiker, har den
otvivelaktigt indirekt med mycken styrka
påverkat uppfattningen om villkoren för
bestående höjningar av reallönen och
förbättringar i arbetarklassens ekonomiska och
sociala ställning, vilka även arbetarrörelsens
ledare nu allt allmännare uppfatta som beroende
av folkökning, kapitalbildning och över huvud
produktionsframsteg. — Litt.: E. Sommarin,
»Ekonomilära», I (1923). E. F. K. S-n.
Gränsridare, äldre benämning på den
personal vid tullverkets gränsbevakning
(se d. o.), som utövar patrullering vid rikets
landgräns. Namnet g. härrör därav, att.
nämnda personal urspr. skulle vara beriden.
Ett förslag av 1900 års tullstatskommitté att,
då det ofta visat sig, att patrulleringen måst
verkställas på annat sätt än till häst, ändra
benämningen till gränsvakt blev icke
godkänt. Först fr. o. m. 1923 ändrades den till
gränsupp sy n ingsman. T. J-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
