Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guadalajara (provins) - Guadalajara (stad) - Guadalaviar el. Turia - Guadalcanar - Guadalcázar - Guadalquivir - Guadalupe, Sierra de - Guadalupe Hidalgo - Guadarrama - Guadarrama, Sierra de - Guadeloupe - Guadeloupemedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1195
Guadalajara—Guadeloupemedlen
1196
Guadalajara [gcoaöala^a’ra], provina i
mellersta Spanien, norra Nya Kastilien; 12,192
kvkm, 206,004 inv. (1926); tillhör spanska
centralplatån. Boskapsskötsel, jord- och något
bergsbruk. -— Huvudstaden, G., har ett
vackert läge på Henares’ vänstra strand, omkr.
50 km n. ö. om Madrid (13.651 inv. 1921).
Guadalajara [gcoaöala^a’ra], huvudstad i
staten Jalisco i Mexiko, 1,550 m ö. h., 470
km v. n. v. om staden Mexico; 149,376 inv.
(1921). Katedralen (uppf. 1571—1618) är en
av de största i Mexiko. Universitet.
Järnväg till Mexico och till Manzanillo; under
byggnad en linje till Tepic(—Los Angeles). G.
har livlig handel samt är medelpunkt för
Mexikos järn-, stål- och glasindustri.
Konstnärligt utförda lervaror tillverkas av G:s
indianer.
Guadalaviar [g<uaöalavia’r] el. Tur i a, flod
i ö. Spanien, från Muela de San Juan, nära
Tajos källor, till Medelhavet, strax nedanför
Valencia. Omkr. 300 km lång.
Guadalcanar [gmaöalkana’r], britt, ö i Stilla
havet, den största bland Salomonöarna (se d. o.).
Guadalcåzar [gæadalka’par], stad i staten
San Luis Potosl, Mexiko; omkr. 5,000 inv.
Silver- och kvicksilvergruvor.
Guadalquivir [gæaöalkivi’r], av arab, wadi
al-Kebir, »den stora floden», romarnas Baetis,
en av Spaniens största floder. Upprinner på
Sierra de Cazorla, mottager den vattenrika
Guadiana menor och, fr. h., Guadalimar,
genombryter Sierra Morenas förberg och utträder
på andalusiska slätten. Innan floden passerar
Sevilla, antager den s. s. v. huvudriktning,
genomflyter nedanför Cöria kärrtrakten Las
Marismas, där den grenar sig kring öarna Isla
mayor (140 kvkm) och Isla menor (55 kvkm).
G. utfaller med bred mynning i Cådizbukten
av Atlanten vid Sanlücar de Barrameda. G.
mottager en mängd bifloder, de flesta från
Sierra Nevada och Sierra Morena; störst är
Genil. Under dagjämningsregntiderna
översvämmar floden stränderna upp till Sevilla.
För 5 m djupgående båtar är G. segelbar till
Sevilla. Omfattande regleringsarbeten pågå.
Enl. Strelbitsky är G. 602 km lång och har
55,888 kvkm flodområde.
Guadalupe, Sierra de [-gmaöak/pä],
bergskedja i v. Spanien, mellan Tajo och Guadiana,
fortsättes i ö. av Montes de Toledo. G:s högsta
toppar, Las Villuercas, nå upp till 1,736 m ö. h.
Guadalupe Hidalgo [gcoaöalo’pä iöaJgå], ort
i Mexiko, 4 km n. ö. om staden Mexico. G.
äger en undergörande Mariabild och är
Mexikos mest besökta vallfartsort. I G. slöts 2
febr. 1848 fred mellan Mexiko och U. S. A.
Guadarrama [g<oaöara’ma], flod i Spanien,
från s. ö. sidan av Sierra de G. mot s. till
Tajo, något nedanför Toledo. 120 km lång.
Guadarrama, Sierra de [-gtoaöara’ma],
bergskedja i mellersta Spanien, mellan Duero
och Tajo, i n. ö.—s. v. riktning, på gränsen
mellan prov. Madrid och Segovia. Når i Pico
de Penalara 2,405 m ö. h. Består
huvudsak
ligen av granit och gnejs, bär delvis barrskog
och är nov.—mars snöbetäckt.
Guadeloupe [gmadlo’p]. 1. Fransk ö bland
Små Antillerna mellan Antigua och
Domi-nica; 1,509 kvkm, 197.105 inv. (1921). G.
består eg. av två öar, Basse-Terre (943 kvkm)
och Grande-Terre, skilda av det 30—120 m
breda sundet Rivière-Salée. Basse-Terre är
bergigt och når i den verksamma vulkanen La
Grande Soufrière 1,484 m; Grande-Terre är
lägre (108 m); det uppbygges av vulkanisk
aska och korallkalk. Klimatet är tropiskt,
medeltemp. omkr. 26° C, regnmängden hög
(Basse-Terre 1,859 mm); jordbävningar och
orkaner äro vanliga. Marken upptages av
tropiska skogar samt plantager; mest odlas
socker (30.000 har), kaffe (6,000 har), vidare
kakao, vanilj, kryddor, bananer, bomull o. s. v.
Om G:s befolkning se nedan. — G. upptäcktes
1493 av Columbus, besattes 1635 av franska
flibustiärer och förenades 1674 med
Frankrike, som började kolonisera ön; vid flera
tillfällen erövrades ön av engelsmännen och
tillhörde 1813—14 Sverige (se
Guadeloupemedlen). — 2. Fransk koloni, omfattande
utom ön G. även de angränsande öarna La
Désirade, Petite-Terre, Marie-Galante, Les
Saintes, Saint Barthélemy samt den franska
delen av Saint Martin; 1,780 kvkm, 229,839 inv.
(1921). Per kvkm komma 128 pers. Den
ursprungliga indianska befolkningen (arowaker
och kariber) är utrotad. Mulatter utgöra nu
65 %, negrer 27 % och vita endast 8 % av
befolkningen. Exporten 1925 var 155 mill. frcs
(socker, rom, kaffe, vanilj, kakao), importen
133 mill. frcs. — Kolonien styres av en
guvernör; vid hans sida står ett råd om 6 medl.
Den lokala representationen (conseil général)
har 36 medl. och väljes enl. allmän rösträtt.
I franska parlamentet har G. en senator och
två deputerade. Huvudstad är Basse-Terre
(8,318 inv.), största stad Pointe-ä-Pitre på
Grande-Terre (27,679 inv.). (O. Sjn.)
Guadeloupemedlen kallas den engelska
lösensumman för den av Sverige till Frankrike
1814 återställda ön Guadeloupe (se d. o.),
vilken av Storbritannien genom traktat av 3
mars 1813 avträtts till konungen av Sverige
och hans efterträdare på svenska tronen enl.
1810 års successionsordning. Enl. traktat
13 aug. 1814 utbetalade Storbritannien som
skadestånd 24 mill. frcs. Karl XIII och
kronprins Karl Johan erbjödo 1815 riksdagen att
med denna summa betala Sveriges statsskuld,
på villkor att riksdagen för att täcka
kronprinsens förluster (genom Sveriges hållning
mot Napoleon) ansloge ett årligt belopp av
200,000 rdr bko (300,000 kr.) som fonderad
ränta (Guadeloupefonden) att för
framtiden utgå till konungen av Sverige och
hans efterträdare på svenska tronen enl.
suc-cessionsordningen 1810. Förslaget bifölls, och
i enlighet därmed utgår årl. till konungen ett
anslag av 300,000 kr. Jfr statsutskottets
utlåtande 1908, n:r 43. B. H-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
