Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guayana, Guiana, Guyana - Brittiska Guayana - Nederländska Guayana el. Surinam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Guayana
1208
Boskapshjord på kustslätten. Brittiska Guayana.
först (från 1838) till Brittiska G., där
hinduerna nu utgöra 41 % av befolkningen. Till
Nederländska G. ha införts kulier från Indien,
Java och Kina, till Franska G. från Franska
Indokina. — Européerna äro föga talrika;
portugiser ha inflyttat från Brasilien och
Madeira, men deras avkomlingar äro mestadels
mulatter; under 1600- och 1700-talet
invandrade talrika judar till Nederländska G.,
där deras avkomlingar äro dels plantageägare,
dels ämbetsmän och officerare; andra ha slagit
sig på småhandel. Talrikast äro européerna i
Brittiska G och Franska G.
G:s näringsliv är ännu outvecklat; en
ytterst ringa del av landet är uppodlad, och de
naturliga rikedomarna tillvaratagas mycket
ofullständigt till följd av otillfredsställande
kommunikationer och bristen på tillräckligt
effektiv arbetskraft. Plantagedriften
blomstrade långt in på 1800-talet men träffades
av ett katastrofalt bakslag genom
negerslaveriets upphävande och har aldrig återfått sin
Flodlandskap från Franska Guayana.
forna ställning. Sockerröret
är dock fortfarande G:s
förnämsta kulturväxt. Dessutom
odlas kaffe, kakao, bomull,
bananer m. m.; skörden är
underkastad stora växlingar,
beroende på konjunkturen eller
hemsökelser genom
växtsjuk-domar. Importen av asiatisk
arbetskraft har framkallat en
ansenlig risodling. De
tropiska skogarna lämna värdefulla
träslag (greenheart m. fl.) och
balata. Mineralrikedomen är
betydande; guld och diamanter
vaskas i floderna; i nyare tid
brytes även bauxit.
Samfärdseln sker nästan uteslutande
på floderna; endast några korta
järnvägslinjer och vägar finnas.
Brittiska G. (British Guia-
na), den västligaste och största av de
europeiska kolonierna, sträcker sig från Venezuelas ö.
gräns till Corentyn; 231,744 kvkm, 306,844
inv. (1926), därav 3,229 vita och 138,969
asiater; huvudstad: Georgetown. Genomflytes av
Essequibo (med bifloderna Cuyuni, Mazaruni
och Rupununi), Demerara och Berbice.
Brittiska G. är den bäst utvecklade av de tre
kolonierna. Jordbruket lämnar socker, ris,
kokosnötter och kakao; odlingen av kaffe och
bomull är numera obetydlig.
Boskapsskötseln synes nå stor betydelse i savannerna
kring Rupununi. Guldproduktionen (i
Cuyuni-och Mazarunidistrikten) uppgick 1924 till
224 kg; s. å. erhöllos 185,585 karat diamanter
(Mazarunidistriktet) och 154,320 ton bauxit.
Handeln går över Georgetown; exporten
värderades 1926 till 2,734,000 pd st. (därav socker
1,260,000, diamanter 688,000 pd st.), importen
till 2,599,000 pd st. Brittiska G. styres av en
guvernör, som vid sin sida har ett
verkställande råd och en lagstiftande församling.
Nederländska G. el.
Surinam (off. Suriname) omfattar
landet mellan Corentyn och
Maroni; 129,100 kvkm, 142,896
inv. (1926), därav 1,518 vita
och 58,663 asiater; huvudstad:
Paramaribo. Genomflytes av
Surinam m. fl. korta
kustfloder. Huvudprodukterna äro
socker, kaffe, kakao, ris och
bananer; kaffe- och
banan-plantagerna ha härjats svårt
av växtsjukdomar.
Guldproduktionen uppgick 1924 till
323 kg, bauxitproduktionen
till 60,030 ton. Handeln går
över Paramaribo; exporten
1926 var 7,690,000 gulden
(därav socker 2,549,000, kaffe
2,313,000, balata 1,617,000
gulden), importen 10,021,000
gulden. Nederländska G. styres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
