Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummifabrikation - Gummiflöde - Gummigutta - Gummiharts - Gummilacka - Gummiplåster - Gummipulver, Sammansatt - Gummiring - Gummisvulst - Gummitryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Gummiflöde—Gummitryck
16
vel i gummit, och detta upphettas till 125—
140° C i tryckkärl eller i hydrauliska
varm-pressar. Vulkaniserat gummi blir mera
luft-beständigt och bibehåller sin elasticitet vid
lägre och högre temperaturer samt kan genom
olika blandningsförhållande av beståndsdelar
och variation av vulkaniseringen bibringas
önskad konsistens och hårdhet. E b o n i t (se
d. o.) eller hårdgummi vulkaniseras med
stor svavelmängd (20—30 %).
Vid framställningen av gummivaror
uppvägas beståndsdelarna i lämpliga proportioner
och blandas intimt i valsverk och
knådnings-maskiner. Sedan formas de önskade föremålen
i valsverk, pressar och skärmaskiner, varpå
vulkanisering utföres. Galoschfabrikationen
är ganska komplicerad. En galosch består av
ett tjugutal delar, som var och en måste
avpassas för sitt särskilda ändamål. De olika
delarna framställas av med kimrök
svartfärgade gummimassor, vilka gjutas på en
grovmaskig väv, varefter delarna utskäras ur
de erhållna plattorna efter metallschablon.
Delarna fästas sedan ihop över järnläst,
överstrykas med asfaltlack, som ger den svarta
glansen, och vulkaniseras, kvarsittande på
lästen. Jämte sådana gummivaror som slangar,
bil- och cykelringar samt -däck, bollar,
tvättsvampar, stämplar och ebonitföremål
tillverkas gummiimpregnerade vattentäta vävnader,
kautschuklacker och -fernissor m. m.
Världsproduktionen av kautschuk, fördelad
på olika länder, var år 1927 följande:
Bortre Indien ...................... 237,000 ton
Ceylon .............................. 57,000 »
Nederländska Indien ................ 227,000 »
Brasilien och övriga länder i Sydamerika 76,000 »
Förenta staterna (regenerat) ....... 190,000 »
787,000 ton
Sveriges införsel år 1926 av rågummi och
oarbetade gummivaror utgjorde 2,157,937 kg,
av arbetade varor 3,443,403 kg, dess utförsel
av arbetade gummivaror 819,572 kg. Den
inhemska fabrikationen hade s. å. ett
sammanlagt värde av 35,7 mill. kr., vari ingingo 4,7
mill. par (2,5 mill. kg) galoscher och
gummiskodon med ett värde av 25,3 mill. kr. E-t N-n.
Gummiflöde, en hos stenfruktträden vanlig
sjuklig företeelse, bestående i att cellväggarna
i större ei. mindre vävnadspartier upplösas
och ombildas till gummi, som ofta tränger ut
genom öppna frätsår. G. synes ha sin grund
i enzymatiska störningar i växten och
uppträder ofta i samband med skador genom yttre
åverkan, parasitangrepp eller frost, men även
utan sådana orsaker. Styv och våt jord,
ensidig kvävegödsling och kalkbrist synas
befrämja g. — Jfr Kåda. Th. Lfs.
Gummigu’tta el. Gu’mmi resina gu’tta, ett
gummiharts, som erhålles (i Bortre Indien) från
arter av Garcinia (se d. o.); det nyttjas
till framställning av lacker, målarfärger o.
dyl. — G. verkar häftigt avförande och måste
som läkemedel användas med stor
försiktighet. I Sv. farmakopén upptagas a 1 o e p i 1-
1 e r med g., varav ges 2—4 piller 1—2 ggr
om dagen. I handeln förekomma andra
häftigt avförande piller med g., t. ex. Morisons
piller. I.B.;C.G. S.
Gummiharts, Gu’mmi resina, farm., ett
gemensamt namn på olika slag av i luften
stelnande växtmjölksafter, vilka innehålla både
gummi och harts, ofta blandade med växtslem
och flyktig olja m. m. Flera g. äro upptagna
i Sv. farmakopén, så t. ex. ammoniakgummi,
galbanum, gummigutta och myrra (se dessa
ord). Jfr även Dyvelsträck. O. T. S.*
Gummilacka, ett harts, som utflyter från
grenarna av åtskilliga tropiska träd (Croton
lacciferus, Ficus indica m. fl. Fwws-arter,
Anona squamosa o. a.) efter styng av
gummi-lacksköldlusen (Coccus lacca; se Sköld löss).
Den utflytande saften blandas med ett från
djuren avsöndrat rött färgämne, omhöljer
insekten och dess ägg samt hårdnar till en röd
skorpa. G. innehåller växlande mängder
vegetabiliskt vax samt 75 % harts, vari ingå
ester-artade föreningar mellan trioxipalmitinsyra
och olika hartssyror. Det mesta av varan
kommer från trakterna kring Ganges samt
från Siam och Annam. G. kommer i handeln
dels i form av råvara (stocklack, kornlack m. fl.
former), dels som renad vara med ända till
90 % harts, 8 ch e 11 a c k, vilket framställes
genom att man befriar den råa varan från
smuts och färgämne samt smälter ut
produkten i tunna blad eller skivor, som äro gula
till bruna, glänsande och genomskinliga.
Schel-lack har stor användning vid beredning av
fernissa, polityr, sigillack, kitt m. fl.
kemiskt-tekniska preparat. Det röda färgämnet
utdrages medelst utspädd sodalösning och fälles
med alun. Det kommer i handeln under
benämningen »lack-dye» och står nära
kochenill-färgämnet men har numera genom
konkurrensen från de syntetiska tjärfärgämnena förlorat
i värde. G. H-r.
Gummiplåster, Empla’strum gu’mmi
resinö-sum, farm., beredes genom sammansmältning
av gult vax (2 dir) med blyoxidplåster (6 dir),
ammoniakgummi och galbanum (1 d. av
vartdera slaget). Nyberett g. är gult men blir
under förvaring småningom gulbrunt. Det
luktar starkt av galbanum. G. verkar
vidhäftande, skyddande och fördelande. (C. G. S.)
Gummipulver, Sammansatt, Pu’lvis
gum-mösus, farm., ett preparat, bestående av
Al-thaea-rot (1 d.) samt arabiskt gummi och
socker (2 dir av vartdera). Detta mycket
indiffe-renta pulver ges som tillsats till andra, mest
slemlösande pulver, vilka användas vid
bröstsjukdomar, t. ex. s. k. bröstpulver,
Pul-vis gummosus stibiatus, som består av
mine-ralkermes (se d. o.; 1 d.), socker (9 dir) och
sammansatt g. (30 dir). Bröstpulvret nyttjas
som slemlösande medel vid bröstkatarrer i dos
av 0,8—2 g flera ggr om dagen. C. G. S.
Gummiring, se Hjulring; jfr Dunlo p.
Gummisvulst, med., se Gumma.
Gummitryck, ett fotografiskt kopieringsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
