Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummitryck - Gummiträd - Gumpfotade fåglar - Gumpoldskirchen - Gumppenberg, Hanns von - Gumse, Bagge, Vädur - Gumti - Gunaris, Demetrios - Gundelfinger, Friedrich - Gundersen, Laura, f. Svendsen - Gundobad - Gundolf - Gundulić, Ivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Gummiträd—Gundulic
18
farande, som grundar sig på ljuskänsligheten
hos en blandning av gummi arabicum och
bi-kromat (jfr Fotografi, sp. 877). Om ett
papper överdrages, sensibiliseras, med en dylik
blandning, som tillika innehåller ett
färgämne, pigment, och belyses under ett
negativ, garvas bikromatgummit på de av ljuset
påverkade ställena och kvarhåller där färgen
vid en efterföljande behandling i vatten,
medan de av ljuset icke påverkade ställena lösas
bort, så att papperet här mer eller mindre
fullständigt blottas. Man erhåller på detta
sätt en positiv bild. — Vid k o m b i n
a-tionsgummitrycket upprepas
kopieringen under samma negativ två el. flera
gånger, naturligtvis med varje gång förnyad
sensibilisering, varigenom en i önskad
riktning modifierad gradation och en efter
individuellt tycke inriktad omarbetning av bilden
äro möjliga. G. har användning som
konstnärligt fotografiskt uttrycksmedel (jfr
Fotografi, sp. 878). Bild 14 till art.
Fotografi är en reproduktion efter ett
kombina-tionsgummitryck. J. H-g.
Gummiträd, se Eucalyptus, Ficus
och Kautschukväxter.
Gumpfotade fåglar, Pygöpodes, enl. den
äldre fågelsystematiken en fågelordn.,
omfattande ett antal rätt olikartade simfåglar med
långt bak på kroppen fästa ben. De föras nu
till ordn. alkfåglar, lomfåglar och
pingviner (se dessa ord). T. P.
Gumpoldskirchen [go’mpåldskir^en], köping
i Österrike, 20 km s. om Wien; 2,911 inv.
(1923). Berömt vitt vin.
Gumppenberg [go’m-], Hanns von, frih.,
tysk författare (1866—1928). Skrev lustspel
och skådespel, filosofiska verk m. m., grotesker
och lysande parodier (»Das teutsche
Dichter-ross», 1901; 5:e uppl. 1906) samt gjorde
utmärkta övers. (»Schwedische Lyrik», 1903,
»Bellman-Brevier», 1909). R-n B.
Gumse, Bagge, Vädur, benämningar för
hanen av tamfåret.
Gumti [gö’mti], biflod fr. vänster till Ganges,
i Förenade provinserna, Indien, från den
sumpiga Tarairegionen vid Himalajas fot till
Ganges något nedanför Benares. Omkr. 800
km lång, omkr. 18,925 kvkm flodområde.
Gunaris, Demetrios, grekisk politiker
(1867—1922). Var 1908—09 finansminister
under Theotokis och tillhörde sedan i
parlamentet Venizelos’
motståndare. G. var mars—
aug. 1915
konseljpresident, okt.—nov. 1915
och nov. 1915—juni
1916 inrikesminister
och gick i landsflykt,
då Venizelos 1917 åter
kom till makten.
Efter dennes
valnederlag 1920 var G. två
ggr under kortare
perioder krigsminister
och april 1921—maj 1922 åter
konseljpresident. Efter militärkuppen sept. 1922 ställdes
han inför krigsrätt och avrättades 28 nov.
s. å. Jfr Grekland, sp. 1037.
Gundelfinger [go’n-], Friedrich, tysk
litteraturhistoriker (f. 1880), 1920 prof, i tysk
filologi i Heidelberg, en av de främsta
företrädarna för den mera idéhistoriska
germa-nistik, som småningom avlöst den tidigare,
väsentligen filologiska. Av G:s verk, mest
utg. under namnet Friedrich Gundolf,
äro viktigast »Shakespeare und der deutsche
Geist» (7:e uppl. 1923), »Hoelderlins
Archipe-lagus» (2:a uppl. 1916), arbeten om Stefan
George (1918 och 1920), det väldiga,
syntetiserande »Goethe» (1916; 45,000 ex. 1926),
»Dich-ter und Helden» (2:a uppl. 1923), »Martin
Opitz» (1923), »Heinrich von Kleist» (2: a uppl.
1924) och flera skrifter om Caesar och hans
eftermäle. Även verksam som utgivare. R-n B.
Gundersen, Laura, f. Svendsen, norsk
skådespelerska (1833—98). Debuterade 1850
på Kristiania teater, som hon tillhörde med
undantag av åren 1870—72, då hon var
anställd vid Det norske
teater (B. Björnson).
Fru G. var sin tids
stora norska
skådespelerska, den första
framställarinnan av
en rad av Ibsens och
Björnsons
kvinnoka-raktärer: Fru Inger
till östråt, Frun från
havet, fru Borkman i
»John Gabriel
Borkman», Maria Stuart
(Björnson), Leonarda
m. fl. Hon förenade teknisk fullkomning och
sköna yttre medel med poetisk uppfattning
och inspirerad framställning, särskilt i
tragedien. Hon var sedan 1864 g. m. Sigvard
G., norsk skådespelare (1842—1903), sedan sin
debut 1862 anställd vid Kristiania teater
(sedermera Nationalteatret) och där en högt
skattad framställare av hjälte- och
karaktärsroller. G. K-g.
Gundobad, se Burgunder, sp. 271.
Gundolf [go’n-], F., se G u n d e 1 f i n g e r, F.
Gu’ndulié [-itf], Ivan, sydslavisk skald
(1588 el. 1589—1638). Tillhörde en förnäm
ätt i Ragusa och nådde höga poster i den lilla
republiken. G. är den äldre sydslaviska
litteraturens största namn. Hans diktning är
påverkad av den italienska renässanspoesien
men samtidigt självständigt slavisk, skriven
på mästerlig kroatisk vers. Av hans
kärlekssånger och religiösa dikter ha blott få
bevarats till eftervärlden, främst »Suze sina
raz-metnoga» (Den förlorade sonens tårar; 1622).
Även de flesta av hans skådespel ha gått
förlorade. Högst nådde han med herdespelet
»Dubravka» (1628), en allegori över Ragusa
med vackra lyriska partier. G:s rykte vilar
emellertid främst på ett kristligt romantiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
