Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnarsjö - Gunnarskog - Gunnarsnäs - Gunnarsson, Gunnar - Gunnarstorp - Gunnebo (Kalmar län) - Gunnebo (Mölndal) - Gunnera - Gunnerus, Johan Ernst - Gunnfiauns kapell - Gunnhild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Gunnarskog—Gunnhild
22
härad, vid Hallandsgränsen;
43,60 kvkm, 502 inv. (1928).
Skogig bergstrakt, rik på sjöar
(till Viskan). Endast 327 har
åker, 2,977 har skogs- och
hag-mark. Ingår i Kungsäters, G.,
Grimmareds och Karl Gustavs
pastorat i Göteborgs stift,
Marks och Bollebygds kontrakt.
Gunnarskog, socken i v.
Värmland, Jösse härad; 411,89
kvkm, 4.182 inv. (1928). Är i
Vaggeälvens dal, kring
Bergsjön, Gunnern m. fl. sjöar tätt
bebyggd; når i n. ö. sjön
Kym-men. 3,142 har åker, 32,486 har skogs- och
hagmark. Ingår i G:s och Bogens pastorat i
Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Gunnarsnäs, socken i Dalsland, Nordals
härad, Älvsborgs län, på Dalboslätten; 29,15
kvkm, 966 inv. (1928). Går i v. upp på
Kroppefjäll. 804 har åker, 1,554 har
skogs-och hagmark. Egendom: Ekholmen. I G. ligga
länets tuberkulossjukhus (Kroppefjälls
sanatorium) och Rostocks brunnsinrättning. Ingår
i Örs, Dalskogs och G. pastorat i Karlstads
stift, S. Dals kontrakt.
Gunnarsson, Gunnar, isländsk-dansk
författare (f. 1889 18/3). Är bondson från Island,
utgav vid sjutton år två dikthäften på
isländska, kom 1907 till Danmark och vistades två
vintrar vid Askovs
folkhögskola. G. utgav
1911 ett häfte danska
»Digte», följ, år
»Sö-gur» på isländska och
slog igenom med
släktromanen »Af
Borg-slægtens historie» (4
dir, 1912—14). Sedan
har han på prosa och
vers, i romaner,
noveller och dramer på
danska behandlat
isländska motiv och bl. a.
belyst problemen om trons styrka och livets
mening. Bland hans senare romaner må
nämnas »Livets strand» (1915), »Edbrödre» (1918),
»Salige ere de enfoldige» (1921), en dyster
skildring från spanska sjukans tid, och den i
mycket självbiografiska serien »Kirken paa
bjerget» (hittills 4 dir, 1923—27), älskliga
barndomsidyller och minnen från en sökande
ungdom. G. har även i tal och skrift arbetat
för en ny skandinavism. Flera av hans verk
äro övers, till sv. — Litt.: O. Gelstedt, »G. G.»
(med bibliogr., 1926); K. Elfelt i Ord och
Bild (1927) och monogr. (s. å.). A. A-t.
Gunnarstorp, gruvsamhälle i N. Vrams
socken, Malmöhus län; station vid Hälsingborg—
Hässleholms järnväg; omkr. 650 inv.
Gunnebo, bruk i n. Kalmar län,
Gladhammars socken, vid inre Verkebäcksviken; omkr.
1,000 inv. G. omfattar järn- och
stålmanufakturverk samt tillhör G. bruks nya a.-b., som
Gunnebo slott i Mölndal.
även äger fabriker vid Varberg. Nuv. bolag
(grundat 1889, aktiekap. 3.222.000 kr.)
tillverkar dragen järn- och ståltråd,
trådstängsel, kätting m. m. Tillverkningsvärde 4 mill.
kr. per år; 350 arb. G. bruk anlades på
1750-talet av en Västerviksköpman.
Gunnebo, egendom inom Mölndals stads
område; 150 har, därav 25 har åker; tax.-värde
500,000 kr. (1927). Bildades på 1780-talet av
John Hall d. ä. (se d. o.) och är märkligt
genom sitt för hans räkning av C. W. Carlberg
(se d. o.) uppförda slott med dekorationer av
bl. a. Jean Louis Desprez och Gisacchino Frulli.
Äges av friherrinnan Hilda Sparre.
Gu’nnera, växtsläkte av fam.
Halorrhagida-ceae (el. bildande en egen fam., Gunneraceae),
med omkr. 30 arter, de flesta i s. Sydamerika
och på Nya Zeeland, ofta jättestora örter med
jordstam och i rosett ställda, hjärtlika,
rynkiga el. sträva blad. De oansenliga
blommorna sitta i kolvlik ställning. G. chilensis
(G. scabrd) odlas som prydnadsväxt. (G. M-e.)
Gunnérus, Johan Ernst, norsk biskop
och vetenskapsman (1718—73). Studerade i
Köpenhamn, blev i Jena 1745 fil. mag. och
utgav där flera större filosofiska verk,
återkallades 1754 till
Danmark, blev e. o. prof,
i teologi där och 1758
biskop i Trondhjem.
Där utvecklade sig
genom hans
tillskyn-dan inom kort ett
rikt vetenskapligt liv,
bl. a. inom det av G.
1760 grundade
Viden-skabernes selskab. G.
vann nu ett berömt
namn som
naturforskare. Han skrev
»Flora norvegica» (2 bd, 1766—76), den enda
norska floran under nära 100 år, samt
beskrev en mängd havsdjur, främst fiskar och
koralldjur. Led. av sv. Vet.-akad. 1766. Jfr
minnesskrift 1918. O. A. ö.*
Gunnfiauns kapell, ruin efter en medeltida
kyrkobyggnad i Ardre socken på Gotland (ej.
som i art. Ardre uppges, identisk med
Elinghems ödekyrka; jfr E 1 i n g h e m).
Gunnhild, se Gunhild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
