Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf-Adolfsföreningen - Gustaf Gustafsson - Gustaf Johansson - Gustaf Olofsson - Gustafs, Gustav(s) - Gustafschöld (Hellichius), Abraham - Gustafson, Gabriel Adolf - Gustafs skål - Gustafsson, Fridolf Wladimir - Gustafsson, Gustaf - Gustafsson, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Gustaf Gustafsson—Gustafsson
28
Die Evangelische Diaspora. År 1927 sorterade
under centralstyrelsen 34 huvudföreningar
inom Tyskland och 5 utanför Tyskland med
en mångfald filialer, Zweigvereine, och omkr.
500 kvinnoföreningar. — Fullt självständigt
i förhållande till centralstyrelsen men dock
i förbindelse med densamma arbeta dels 4
utomeuropeiska föreningar, dels 4 svenska: i
Göteborg (grundad 1854), Stockholm (1857),
Lund (1882) och Uppsala (1914). Ärligen på
andra böndagen upptages i rikets alla
kyrkor en kollekt, som lika fördelas mellan de
tre äldre svenska Gustaf-Adolfsföreningarna.
Denna har under perioden 1923—27 uppgått
till i medeltal 32,000 kr. för år. Inkomster
inflyta även genom årsavgifter, frivilliga
gåvor och räntor på donerade medel. Från de
svenska Gustaf-Adolfsföreningarna ha årligen
större belopp utdelats till Centralvorstand i
Leipzig, till Evangelischer Oberkirchenrat i
Wien för understöd åt evangeliska
församlingar i Österrike och till de protestantiska
kyrkorna i Tjeckoslovakien, Frankrike,
Belgien och de baltiska länderna. — Litt.:
Minnesskrift av J. Thulin (1907); Jahresberichte
(årligen). B-r.
Gustaf Gustafsson, greve av Vasaborg,
se Gustav, sp. 42, och V asaborg.
Gustaf Johansson, se Tre rosor.
Gustaf Olofsson, se Stenbock.
Gustafs, Gustav(s), socken i Kopparbergs
län, Falu s. tingslag, kring Dalälven ovan
Säter; 111,o kvkm, 2,492 inv. (1928). Bred,
odlad dalslätt mellan berg och skog i n. och s.
2,950 har åker, 3,700 har skogs- och hagmark.
Stora jordbruksbyar (se karta, bd 7, sp. 94).
Pastorat i Västerås stift, Stora Tuna kontrakt.
Gustafschöld (före adlandet H e 11 i c h i u s),
Abraham, militär (1723—92). Blev 1759
kapten vid Kronprinsens reg:te och var
kommendant i Kristianstad, då J. Chr. Toll 21
juni 1772 ankom dit och vann honom för
Gustav III:s revolutionsplan, varpå de ledde
garnisonens revolt. G. blev till belöning
överste s. å. samt adlad med namnet G. och med
rätt att föra ett krönt G. Han blev slutligen
generallöjtnant 1792 och fick avsked s. å. Om
G. som befrämjare av herrnhutismen se H.
Pleijel, »Herrnhutismen i Sydsverige» (1925).
Gustafson, Gabriel Adolf, arkeolog
(1853—1915). Fil. lic. 1889, sedan 1881
amanuens vid Uppsala univ:s museum för
nordiska fornsaker, blev
1889 konservator vid
Bergens museum och
1900 prof, i nordisk
arkeologi vid univ. i
Oslo samt chef för
dess fornsakssamling.
Hans litterära
verksamhet tillhör dels
Sverige, dels och
särskilt Norge, där han
skrev ett antal avh.
i årsberättelserna från
Bergens museum och Föreningen til norske
fortidsmindesmærkers beväring. Hans
arkeologiska storverk var utgrävningen av den
utomordentligt rika skeppsgraven vid Oseberg
(seOsebergsfyndet samt A. W. Brögger,
Hj. Falk och H. Schetelig, »Osebergfundet»,
3 dir, 1917—28); framför allt konserveringen
av vikingaskeppet var ett det ansvarsfullaste
värv, vilket G. med oerhört arbete lyckligt
utförde. Han utgav även »Norges oldtid.
Mindes-mærker og oldsager» (1906). O. A. ö. (H. R-h.)
Gustafs skål, Sveriges äldsta folksång,
sjungen f. ggn 1772; sjöngs ännu 1808 som
kungssång. Melodien blev sedan folkdans
(med bibehållen originaltext). T. N.
Gustafsson, Fridolf Wladimir,
finländsk filolog (1853—1924). Var 1882—1920
prof, i romersk litteratur vid Helsingfors
univ. och hörde till dess mest framträdande
krafter på undervisningens och
administrationens område. Utom vetenskapliga arbeten
publicerade han formfulländade sv.
tolkningar av klassiska auktorer. Latinet
behandlade han med mästerskap. G. intresserade sig
varmt för pedagogiska reformfrågor, särskilt
samskoleidén, och för svenskt kulturarbete
i Finland. Han var medredaktör av Finsk
Tidskrift 1887—96. I det politiska livet deltog
G. som lantdagsman 1907—08; han var även
led. av stadsfullmäktige i Helsingfors.
Nekrolog av J. A. Heikel (i Skr. utg. av Sv.
Litt.-sällsk. i Finland, bd 180, 1925). H. E. P.
Gustafsson, Gustaf, tidningsman (f. 1865
21/8). Blev fil. kand, i Uppsala 1887, var 1887
—98 medarb. i Vårt Land och 1898—1909
huvudred, för Östgöta Correspondenten. G.
tog livligt del i rösträttsstriderna efter
sekelskiftet, bl. a. som broschyrförfattare om den
proportionella valmetoden. 1909—13 var han
ombudsman hos Allmänna valmansförbundets
riksorganisation och som sådan särskilt
verksam för att samla de spridda ansatserna till
moderata valmansföreningar till stomme för
ett enhetligt organiserat svenskt högerparti.
G. var nov. 1913—april 1917 huvudred, för
Stockholms Dagblad, förvärvade
aktiemajoriteten i Östergötlands Dagblad och är sedan
dec. 1916 dess huvudred. 1919 var han led. av
Första kammaren för Östergötlands län. I
flera tidningsmannasammanslutningar har han
innehaft krävande förtroendeposter. V. S-g.
Gustafsson, Richard, författare (1840—
1918). Försökte sig
först som skådespelare
och var sedan
tidningsman. Dec. 1869
uppsatte han
skämttidningen Kasper, vars
huvudredaktör han var
till sin död. Han var
1885—87 och 1891—92
(liberal) led. av Andra
kammaren för
Stockholms stad. G:s
»Sagor» (4 saml., 1874—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
