Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gutjkov, Aleksandr Ivanovitj - Gutnalia - Guts Muths, Johann Christoph Friedrich - Gutta cavat lapidem - Guttae - Guttaperka - Guttation - Guttiferae - Guttorm (Guthorm) - Gutturala ljud, Gutturaler - Gutturalton - Gutzeit & co., a.-b. W. - Gutzkow, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Gutnalia—Gutzkow
68
dandet av det efter detta manifest uppkallade
oktobristpartiet, som ville arbeta för en
försiktig politisk reformverksamhet på nationell
och monarkisk grund. Han invaldes 1907 i
tredje riksduman och blev 1910 dennas
talman. Växande missnöje med
regeringspolitikens reaktionära prägel förmådde honom att
nedlägga dumapresidiet. 1913—17 var han
vald led. av riksrådet. Under världskriget
ledde G. först Röda korsets verksamhet vid
fronten mot Tyskland och utförde från 1915
ett jättelikt arbete som ledare av de på
initiativ av semstvo- och industrikretsar bildade
blandade kommittéerna för arméns förseende
med ammunition o. a. förråd. Vid
revolutionen i mars 1917 ingick han som krigsminister
i den provisoriska regeringen, sändes jämte
sin partivän Sjulgin till tsaren i Pskov och
hämtade där dennes skriftliga tronavsägelse.
Driven till förtvivlan av disciplinlösheten
inom armén, avgick G. redan i maj och har
efter novemberrevolutionen s. å. vistats i
utlandet. V. S-g.
Gutnälia, munklatinskt namn på Roma,
cistercienskloster på Gotland; se R o m a.
Guts Muths [gots mots], Johann
Chris-toph Friedrich, tysk pedagog (1759—
1839), lärare 1785—1837 i geografi och gym
nastik vid läroanstalten i Schnepfenthal vid
Gotha (se S a 1 z m a n n, Chr. G.). Han var
den tyska gymnastikens grundläggare (se
Gymnastik) och skrev därom flera an
sedda verk. Monogr. av A. B. Netsch (1902).
Gu’tta cava’t lapide’m, lat., droppen
urholkar stenen; citat från en hexameter i Ovidius’
»Epistolae ex Ponto» (IV: 10, 5), där
fortsättningen lyder: consümitur a’nnulus üsu, ringen
nötes genom att nyttjas; vanl. citeras
Gior-dano Brunos ändrade formulering: non vi sed
säè’pe cade’ndo, ej genom kraft men genom att
falla ofta.
Gu’ttae, lat., droppar.
Guttape’rka, ett kautschukliknande ämne,
som liksom kautschuk erhålles ur mjölksaften
från tropiska växter. G. nyttjas i
galvano-plastiken och till isolering av elektriska
land-och sjökablar. Den skiljer sig från äkta
kautschuk därigenom, att den vid högre
temperatur blir plastisk och lätt låter forma sig huru
som helst. I. B.
Guttatiön, bot., se Transpiration.
GuttTferae, växtfam. med omkr. 600 arter,
de allra flesta växande mellan vändkretsarna
(i Sverige endast Hypericum}. De flesta äro
träd el. buskar med i regel motsatta, hela,
ofta läderartade blad och stora, strålformiga,
vanl. tvåkönade blommor med många
ståndare. I olika delar av växtkroppen, i bark,
ved, märg, blad el. frukt, finnas hartskanaler
el. oljekörtlar. Många G.-arter äro
gagnväxter. Så t. ex. fås gummiharts och fet olja från
Garcinia (se d. o.) m. fl., ätbara frukter från
Garcinia, Mammea m. fl., virke från
Calophyl-lum (se d. o.). G. M-e.
Guttorm (G u t h o r m), se Gjukungar.
Gutturala ljud, Gu ttu r äler, gammalt
namn på sådana språkljud, som ha sitt
arti-kulationsläge i bakre delen av munnen. Till
g. höra såväl konsonanter som vokaler, såväl
explosivor och frikativor som nasaler. G.
föras numera vanl. till palataler och velarer.
Jfr Konsonanter och Vokal. R-n B.
Gutturälton (av lat. gn’ttur, strupe), mus.,
strupton, halston, en felaktighet i
tonbildning. som består i att tonen med ofullständig
resonans framkommer ur strupen.
Gutz; it & co., a.-b. W., träförädlingsfirma
i Finland, grundades 1872 av norska
intressenter, ombildades 1896 till finländskt
aktiebolag och heter sedan 1 jan. 1928, efter
sammanslagning med a.-b. Enso (se d. o.) och a.-b.
Pankakoski (dessa bolags aktier innehades av
G.), Enso-Gutzeit osakeyhtiö (=
Enso-Gutzeit aktiebolag). Aktiekap. 270 mill.
fmk; finländska statsverket innehar
aktiemajoriteten. G. äger Norska, Hietanen och
Hovinsaari sågar samt cellulosafabrik i Kotka,
Ruttois såg i Lappvesi, Rantala såg i Lieksa,
träsliperi och kartongfabrik i Pankakoski, såg,
sulfitcellulosafabrik, papp- och kartongfabrik
samt pappersbruk i Enso ävensom Maavesi
destilleringsverk för trätjära i Jorois.
Produktion: 99.200 stds sågvirke, 4,000 ton (torr
®ikt) slipmassa, 75.200 ton (torr vikt)
sulfit-<>ch sulfatcellulosa. 31.000 ton papp och
kartong, 2,500 ton papper m. m. O. Brn.
Gutzkow [go’tskå], Karl, tysk författare
(1811—78). Vid julirevolutionens utbrott
avbröt G. sina studier, ingick som medarbetare
i W. Menzels Literaturblatt och var snart en
av de ledande
oppositionsmännen i
Tyskland. Efter att ha
blivit fil. dr ägnade han
sig åt ett omfattande
författarskap, varav
även de vittra verken,
t. ex. romanen »Maha
Guru» (1833), tjänade
radikala syften. I
företalet till
Schleier-machers »Briefe über
Schlegels Lucinde»,
som G. utgav 1835, och
i romanen »Wally, die Zweiflerin» (s. å.; 1852
omar b. till »Vergangene Tage») krävde G.
civiläktenskap och förordade i viss mån »den fria
kärleken» (av motståndarna kallades G:s
program »die Emanzipation des Fleisches») samt
angrep uppenbarelsetron. Han åtalades och
dömdes till tre månaders fängelse, Menzel
»denunzierade» G. och flera andra av Das
junge Deutschlands författare samt fick tyska
förbundsdagen att 1835 förbjuda alla dessas
skrifter och ställa deras litterära verksamhet
under censur. G. var tidskriftsutgivare i
Hamburg 1837—42 och därefter i Frankfurt a. M.,
dramaturg 1847—49 och 1852—61 red. av
Un-terhaltungen am Häuslichen Herd i Dresden
samt 1861—64 generalsekr. i Schillerstiftel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
