Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllene skinnet - Gyllene snittet - Gyllene sporren - Gyllengranat, Carl August Burchard - Gyllengrip el. Grip, Kristofer Andersson - Gullenhaal, ätt - Gyllenhaal, Carl Henrik - Gyllenhaal (af Härlingstorp), Lars Herman - Gyllenhaal, Leonard - Gyllenhaal, Mathilda - Gyllenhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Gyllene snittet—Gyllenhielm
88
Maximilian I. Efter habsburgska väldets
delning har orden utdelats i såväl
Österrike (där blott till katoliker och intill
revolutionen 1918) som Spanien. Ordenstecknet
(se plansch vid art. Ordnar) är ett hängande
gyllene vädursskinn. Litt.: H. Kervyn de
Let-tenhove, »La toison d’or» (1907).
Gyllene snittet. En rät linje, AB, säges vara
AB AC
delad i g. genom en punkt, C, om
Den exakta kvoten mellan delarna är (\/5 +1) :2
el. approximativt 8:5. G. var känt redan av
de gamla grekerna (Pythagoras). Under olika
epoker inom arkitekturens och
bildhuggar-konstens historia har man i g. velat se
normen för den fullkomliga harmonien hos mått
och proportioner. T. B.
Gyllene sporren, påvlig orden, se O r d n a r.
Gyllengranat, Carl August Burchard,
frih., amiral (1787—1864). Blev 1804 officer
vid arméns flotta, tjänstgjorde 1807—11 i
eng. flottan, blev 1824 svensk
kommendörkapten. G. fick 1825
befäl på det till
Västindien beordrade, för
republiken Colombia
inköpta linjeskeppet
»Tapperheten»och blev
ledare för den
beryktade »skeppshandels-affären» (se
Skepps-handeln). Sedan G.
nödgats sälja skeppet
på auktion i New
York, återvände han
hem och blev då
in
vecklad i en obehaglig rättegång. 1834 samt
1837—38 var G. eskaderchef, blev 1843
kon-teramiral, var 1844—48 sjöminister och
framlade som sådan en sjöförsvarsplan, till stor
del grundad på ångfartyg, vilken dock
såsom alltför radikal ej antogs. 1858 blev G.
amiral och fick 1860 avsked. G:s
»Sjökrigshistorien i sammandrag» (2 bd, 1837) och
»Sveriges sjökrigs-historia i sammandrag» (2
bd, 1840) nyttjades länge vid undervisning
i flottans officersskolor. Genom sin nitiska
verksamhet har G. efterlämnat ett aktat namn
i Sveriges flotta. (ö-g.)
Gyllengrip el. Grip, Kristofer
Andersson, krigare (1518—99), son till
Anders Olofsson (Stråle) till Stensnäs.
Skepps-hövitsman 1563, underamiral 1564,
befälhavare i Reval 1575, på Borgholm 1579—84
och på Kalmar slott 1586—99. Som
Sigis-munds anhängare blev G. därför vid Kalmars
kapitulation 1599 halshuggen. S. T-g.
Gyllenhaal [-häl], svensk ätt, urspr. från
Västergötland, adlad 1652 (hette förut Haal).
En gren blev friherrlig 1837 (utdöd 1910) med
C. H. G. och en 1843 med L. H. G. (G. a f
Härlingstorp); om dem se nedan. Till
adliga ätten G. hörde entomologen L. G. (se
nedan).
Gyllenhaal [-häl], Carl Henrik, frih.,
ämbetsman (1788—1857); jfr släktöversikten.
Var 1821—24 överste för Jämtlands
fältjägare, blev landshövding i Blekinge län 1828 och
i Skaraborgs 1832 (t. f. 1831). G. var som
statsråd 1837—40 eftergiven mot Karl Johan
samt föga duglig. Som generaltulldirektör
1840—56 ansågs han ha varit besticklig vid
tjänsteutnämningar. Han blev frih. 1837.
Gyllenhaal [-häl] (af Härlingstorp),
Lars Herman, frih., ämbetsman (1790—
1858); jfr släktöversikten. Blev 1820 assessor
i Svea hovrätt, 1828 lagman i Västernorrlands
lagsaga och 1836 president i Göta hovrätt. 1843
blev G. justitiestatsminister och s. å. frih.
Han var starkt konservativ och återgick vid
Oskar I:s tronbestigning 1844 till
president-skapet, varifrån han fick avsked 1855. Han
var 1850—51 lantmarskalk.
Gyllenhaal [-häl], Leonard, entomolog
(1752—1840); se släktöversikten. Blev 1769
student i Uppsala, studerade botanik och
entomologi under Linné och Thunberg men
nödgades snart av
ekonomiska skäl ägna sig åt
den militära banan.
Han blev 1773
livdrabant, 1777 löjtnant och
1789 kapten. Sedan
han 1799 tagit avsked
som major, ägnade han
sig h. o. h. åt
entomologien, företrädesvis åt
skalbaggarnas grupp.
Hans förnämsta verk
är »Insecta suecica.
Co-leoptera» (4 dir, 1808
—27). Dessutom författade han i C. J.
Schön-herrs »Genera et species curculionidum» en
mängd artbeskrivningar, publicerade några
smärre uppsatser och biträdde Fallén i dennes
entomologiska arbeten. G:s entomologiska
skrifter kännetecknas av sällsynt
noggrannhet. Led av Vet.-akad. 1809. G. A-z.*
Gyllenhaal [-häl], Mathilda, född spansk
grevinna d’Orozco, soeietetsdam (1796—1863);
gifte sig 1817 som änka efter markis B. C
e-n a m i med J.
Montgomery-Ceder-h i e 1 m, chef för Värmlands fältjägare. Han
dog 1825, och 1839 ingick hon ett tredje gifte,
med kammarherre C. A. F. Gyllenhaal
(d. 1910; son till C. H. G.). Genom skönhet,
koketteri och begåvning intog hon några
årtionden en bemärkt plats i den svenska
socie-teten och besjöngs av bl. a. Tegnér och Geijer.
Hon komponerade talangfullt. Litt.: R.
Mont-gomery-Cederhielm, »Mathilda Orozco» (1919).
Gyllenhielm, ett namn, som bars av flera
av Vasaättens illegitima ättlingar. Sofia
G. (omkr. 1559—83), dotter till hertig
Johan (Johan III) och Katarina Hansdotter,
adlades 1577 med namnet G. jämte systern
Lu-cretia G. (d. 1585) och brodern Julius
Johansson G. (1560—81). Sofia G. äktade
1580 Pontus De la Gardie (se d. o.). Julius G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
