Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenhielm - Gyllenhielm, Carl Carlsson (Gÿlldenhielm) - Gyllenhielm, Elisabeth - Gyllenius, Petrus Magni - Gyllenkrok, ätter - Gyllenkrok, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Gyllenhielm, C. C.—Gyllenkrok, A.
90
blev 1580 ståthållare på Åbo slott. Om hertig
Karls (Karl IX) son C. C:son G. se nedan.
Gyllenhielm, Carl Carlsson (skrev sig
Carl Carlsson G y 11 d e n h i e 1 m), frih.
till Bergkvara, riksamiral (1574 4/3—1650 17/3),
son till hertig Karl (Karl IX) och Karin
Nils-dotter, en prästdotter
från Småland. Han
adlades 1592 av
Johan III, studerade
1595—97 krigskonsten
i Frankrike och
utmärkte sig under
hertig Karls krig mot
Sigismund, bl. a. vid
belägringen av
Kalmar 1599. G. blev
1600 krigsöverste i
Livland, förde befälet
vid Kokenhusen 1601,
där polackerna segrade, samt visade stor
tapperhet vid försvaret av det uselt befästa
Wol-mar, som s. å. intogs av polackerna, varvid
G. blev fången. Han hölls i 12 år i polsk,
efter ett flyktförsök mycket hård fångenskap
och satt därvid 6^2 år fjättrad i bojor. I
fängelset skrev han den teologiska skriften
»Schola captivitatis» och översatte en stor del
av Davids psalmer till svenska (tr. 1632 jämte
»Schola captivitatis» och dess sv. övers.; en
1650 tryckt och till drottning Kristina av G.
överlämnad fullständig övers., »Konung
Da-vidz Psaltare», torde huvudsaki. vara skriven
av A. Kempe; jfr uppsats av H. Lundström
i Samlaren 1894). Först dec. 1613 återfick G.
friheten. Han blev efter hemkomsten frih.
1615, med Bergkvara i Småland som
friherre-skap, 1616 fältmarskalk, 1617 riksråd och
generalguvernör över Ingermanland och
Keks-holms län samt 1619 riksamiral. Som sådan
överförde han Gustav Adolf och hans armé
till Riga 1621 och till Tyskland 1630 samt
återförde 1633 konungens lik; 1626 blockerade han
Danzig. G. var 1633—44 led. av
förmyndarstyrelsen för drottning Kristina. I rådet
hörde han till pfalzgreven Johan Kasimirs
vänner och framträdde flera gånger som
förespråkare för dennes son Karl Gustavs
intressen. Ohälsa föranledde honom att överlåta
flottans styrelse åt sin närmaste man, Klas
Fleming. Mot Oxenstiernornas stora
inflytande stod han i opposition. Mest residerade
han på Karlberg utanför Stockholm, där han
lät uppföra ett slott. Han dog där och ligger
begraven i Strängnäs domkyrka. G. var
Vasa-huset varmt tillgiven och allmänt aktad för
sin redbarhet. — I början av 1640-talet
nedskrev han till tjänst för A. J. Messenius’ av
honom gynnade historiearbete några
relationer om tiden 1597—1601 (tr. i Hist. HandL,
20: 2, 1905); han författade även en
versifierad självbiogr., »Nosce te ipsum» (tr. i 1644
års uppl. av »Schola captivitatis»). Jfr V.
Söderberg, »Historieskrifvaren A. J.
Messe-nius» (1902), och H. Almquist, »Karl Karlsson
G. mot Oxenstiernorna 1639-—40» (i
Person-hist. Tidskr. 1911). V. S-g.
Gyllenhielm, Elisabeth (f. 1622; dödsår
okänt); var dotter till Gustav II Adolfs bror
hertig Karl Filip i hans 1620 ingångna
hemliga äktenskap med Elisabet Ribbing. Hon
föddes efter faderns död, fick 1644
Tyn-nelsö och Selaön i förläning och blev 1655
hov-mästarinna hos Hedvig Eleonora. Hon var
två gånger gift (i släkterna Natt och Dag
samt Marskalk). Fr. W.*
Gyllènius, Petrus Magni, lärare (1622
—75). Blev 1656 fil. mag. i Åbo, 1660 lärare
och 1665 lektor i matematik i Karlstad samt
1667 kyrkoherde i Bolstad. G:s av Finlands
statsarkiv utgivna dagboksanteckningar,
»Dia-rium Gyllenianum eller Petrus Magni
Gyl-lenii dagbok 1622—1667» (1880—82), skildra
bl. a. djäknarnas liv och vandringar under
den s. k. sockengången. L. D.
Gyllenkrok, svenska ätter. Från Krokshult
i Hallaryds socken, Kronobergs län,
härstammade en småländsk prästsläkt. Krok
(Kro-kius), till vilken hörde bl. a. biskopen i Växjö
Nicolaus Krokius (1575—1646), far till
assessorn i Åbo hovrätt Anders Krok (1622
—83), som 1674 adlades med namnet G.
Dennes son Axel G. (se nedan) blev frih. 1727.
Några släktmedlemmar ha skrivit sitt namn
Gyllenkrook. B. H-d.
Gyllenkrok, Axel, frih., krigare (trol. 1664
—1730); jfr släktöversikten. Blev 1696 kapten
vid Livgardet, förde i slaget vid Kliszow
1702 en livgardesbataljon, fick 1703 befälet
över
fortifikations-fältstaten, blev 1706
överstelöjtnant av
gardet och
tjänstförrät-tande generalkvartermästare i fält samt
1707 överste och
generalkvartermästare.
1707—09 hade G. att
särskilt sörja för
truppernas förläggning och
underhåll. Efter
Pol-tava följde han Karl
XII till Bender samt
sändes med en liten avd. mot polska gränsen
för att söka förbindelse med general Krassow.
I (det dåv. turkiska) Czernowitz överfölls och
tillfångatogs G:s trupp av en överlägsen rysk
styrka 24 sept. 1709. Mot överenskommelse
fördes officerarna till det inre av Ryssland, och
G. hölls i Moskva en tid i så sträng arrest, att
han blev sinnesrubbad (mars 1712).
Hemkommen 1722, blev G. generallöjtnant s. å.,
landshövding i Göteborgs och Bohus län 1723 och
frih. 1727. G. är särskilt känd genom sina
berättelser om Karl XII:s marsch mot
Ryssland och om slaget vid Poltava (ytterst
bristfälligt utg. av E. M. Fant i »Handlingar til
uplysning af svenska historien», III, 1800;
bättre men ingalunda tillfredsställande uppl.
av N. Sjöberg 1913; jfr recension av A. Stille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
