Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenkrok, Axel - Gyllenkrok, Axel Gustaf - Gyllenlack - Gyllenläder, Gyllenläderstapet - Gyllenmärs, Bröms Olofsson - Gyllensköld - Gyllenstierna, ätter - Gyllenstierna (af Ulaborg), Erik - Gyllenstierna (af Lundholm), Gustaf Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Gyllenkrok, A. G.—Gyllenstierna, G. J.
92
i Hist. Tidskr. s. å.). De författades i Moskva
1711, äro ganska underhållande och detaljrika
samt ha rönt mycken uppmärksamhet som
huvudkällor för den tid de skildra; senare har
mot dem riktats en allvarlig kritik, som
ansett dem starkt personligt färgade i syfte
att framhålla G:s egna förtjänster samt tillika
osäkra i enskildheterna. Av G. ritade kartor
(särskilt över slaget vid Poltava) äga
betydande historiskt värde. Litt.: E. Carlson,
»Slaget vid Poltava» (1897; i »Hist. studier.
Festskrift tillägnad C. G. Malmström»); C.
Hallendorff, »Karl XII och Lewenhaupt år
1708» (1902); A. Stille, »Carl Xll:s
fälttågs-planer 1707—1709» (1908); »Karl XII på
slagfältet» (4 bd, 1918—19). C. II. H.
Gyllenkrok, Axel Gustaf, frih.,
mecenat (1783—1865), sonsons son till Axel G.
Var först militär och tog 1807 avsked som
ryttmästare. G. blev 1805 innehavare av
släktfideikommissen Svens-torp och Björnstorp,
1818 hovmarskalk och
1837
överstekammar-junkare samt gjorde
sig känd som
mecenat och filantrop. På
Björnstorp anlade han
stora zoologiska
samlingar, 1845 skänkta
till Lunds univ. G.
understödde rikligt
naturforskningen och
donerade stipendier till
universitet och skola. 1828 blev han ordf, i
direktionen för Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund. Efter mönstret av Rauhes Ilaus
i Hamburg stiftade G. räddningsinstitutet för
gossar på Råby vid Lund 1838 (jfr F ö r b ä
11-ringsanstalter) och, till sin makas
minne, annexet Malin Gyllenkroks
vårdanstalt för fattiga flickor 1863. Led. av
Vet.-akad. 1830. (B. H-d.)
Gyllenlack, se Lackviol.
Gyllenläder, Gy 1 1 e n 1 ä d erstapet,
förgyllt. försilvrat och målat läder med mönster
i relief till möbel- och väggbeklädnad. Se
Tapet.
Gyllenmärs, Bröms Olofsson, till
Lag-manshaga i Västergötland, adelsman,
samlare och avskrivare av visor, född antagligen
i slutet av 1500-talet. Hans sannolikt
egenhändiga handskrift (i Uppsala univ.-bibi.) anses
nedskriven 1615—25 och är av A. Noreen och
H. Schück utgiven som n:r 2 av »1500- och
1600-talens visböcker» (1887). A. An.*
Gyllensköld, se Carlheim-Gyllensköld.
Gyllenstierna, svenska ätter, utgöra grenar
av danska ätten Gyldenstierne (se d.
o.). Av sistnämnda släkt inkom till Sverige
Erik Eriksson d. ä. (d. 1477), som 1446
äktade konung Karl Knutssons dotter
Kristina, var riddare, riksråd, konungens
hovmästare samt 1456—57 och från 1468 lagman i
Tiohärads lagsaga; han användes även för
diplomatiska uppdrag. Hans son riksrådet
Nils Eriksson (d. 1495) var far till
Kristina G. (se nedan). Nils’ bror riksrådet
Erik Eriksson d. y. blev 1502
ihjälslagen av västgötabönderna, emedan
han som ivrig danskvän
överlämnat Älvsborgs slott till
danskarna. Från hans son Karl
Eriksson härstammar V i n
s-torpsgrenen och från hans
yngre son riksrådet Göran
Eriksson (d. 1575)
Fågel-viksgrenen. — Karl
Erikssons sonsons son Erik blev 1651
frih. G. af U 1 a b o r g (se ne-
dan; grenen utdöd på manssidan 1709);
dennes två söner, Kristofer (se nedan) och Karl,
blevo 1687 grevar under namnen G. af
Erics-berg (utdöd på manssidan 1733) och G. af
Steninge (utdöd 1723). Denne Karl G. (1649
—1723) blev president 1697 i
Kammarrevisionen och 1718 i Svea hovrätt. — Göran
Erikssons (se ovan) son Nils, den förste, som upptog
namnet G. (se nedan), blev frih. 1569 med
Lundholmen i Småland som friherreskap 1570
och blev stamfar för den enda nu kvarlevande
släktgrenen, friherrliga ätten G. af L u n
d-h o 1 m. Två av hans sonsons söner, Göran och
Johan G. (se nedan), blevo 1674 grevar G. a f
Björksund och Helgö (ätten utdöd på
manssidan 1799) och en annan sonsons son,
Nils G., 1706 greve G. af Fogelvik (se
nedan; grenen utdöd 1720). — Om ätten G.
af Svaneholm se Gyldenstierne.
Gyllenstierna (a f U 1 a b o r g), E r i k, frih.,
riksråd (1602—57); se släktöversikten. Blév
1630 kammarherre hos Gustav II Adolf,
deltog i tyska fälttåget 1631—32 samt
anlitades i åtskilliga
beskickningar, bl. a. till
Moskva 1634 och 1647,
om vilken senare han
själv skrivit en
berättelse. 1636 blev
G.kammarråd, 1637
landshövding över Karelen
och Viborgs län, 1642
generalguvernör över
Ingermanland,
Keks-holms län och Narva,
1645 riksråd, 1652
assessor i Svea hovrätt
och 1654 president i Äbo hovrätt. Vid
riksdagarna 1641 och 1642 var G. lantmarskalk
och blev frih. 1651. Som led. av det 1655
inrättade Reduktionskollegium sökte G. mot
presidenten Herman Fleming hävda en mildare
tillämpning av reduktionsbeslutet. A. B. B.*
Gyllenstierna (af Lundhol m), Gustaf
Johan, frih., förrädare (1709—64); var
sonson till amiralen Johan G. Han inträdde
1731 i kansliexpeditionen och blev 1738
presidentsekr. Vid 1741 års riksdag hade G.
trots förbud sammankomster med ryske
ministern Bestuzjev och greps nattetid i febr.
Ätten
Gyllenstiernas
vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
