Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenstierna (af Lundholm), Gustaf Johan - Gyllenstierna (af Björksund och Helgö), Göran - Gyllenstierna (af Björksund och Helgö), Göran - Gyllenstierna (af Lundholm), Göran Nilsson - Gyllenstierna (af Lundholm), Johan - Gyllenstierna (af Lundholm), Johan - Gyllenstierna (af Björksund och Helgö), Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Gyllenstierna, G.—Gyllenstierna, J.
94
s. å. utanför dennes hus. Sekreta utskottet
tillsatte en kommission, och G. blev, sedan
han erkänt sig ha mot penningar förrått
statshemligheter till Bestuzjev, dömd
förlus-tig liv, ära och gods. Straffet mildrades till
schavottering och livstids fängelse. Förlustig
sitt adelskap, kallade han sig Johan
Axelsson, lössläpptes 1743, förvisades ur riket och
kom 1756 till Livland, där han dog. Processen
mot G. bidrog i hög grad att nedslå
motståndet mot hattarna och deras krigspolitik. L. S.*
Gyllenstierna (af Björksund och
H e 1 g ö), Göran, greve, riksråd (1632—86),
sonson till Göran Nilsson G. Blev 1657
landshövding i Kronobergs och 1664 i Uppsala
län, bosatte sig i Stockholm 1666 samt blev
riksråd, hovrättsråd i Svea hovrätt och 1668
president i Reduktionskollegium. Sedan Karl
XI blivit myndig, blev G. 1674 greve och s. å.
generalguvernör över drottning Kristinas
un-derhållsländer, 1676 kammar- och
amiralitets-råd, 1678 överståthållare i Stockholm samt
utnämndes 1682 till president i Göta
hovrätt. en syssla, som han aldrig kom att
utöva. G. synes under sin mäktige
broder Johan G:s livstid ha varit en av de få,
som allvarligt stödde denne i hans politiska
strävanden; också fick han 1682 inträda i
Karl XI :s nybildade rådkammare. — lians
son greve Nils G. (1670—1731) blev 1701
överstelöjtnant, intog 1703 i Polen det starkt
befästa slottet Sokal, var krigsfånge i
Ryssland 1709—22 samt blev 1722
generallöjtnant. 1723 landshövding i Södermanlands län
och 1727 riksråd. O. P-e.*
Gyllenstierna (af Björksund och
H e 1 g ö), Göran, greve, riksmarskalk (1724
—99). Blev lagman i Närke 1750 och i
Södermanland 1759, fick
landshövdings titel
1762 och blev vid
mössornas seger 1765
riksråd. Vid partiets
fall 1769 entledigades
han och avböjde 1772
att återinträda i den
nya mössregeringen.
G. övertalades 1781 av
Gustav III att bli
riksmarskalk. 1787
erbjöd konungen honom
furstlig värdighet, men
G. avböjde. Han var »en prydnad för hovet
och rådkammaren» men utan politiskt
inflytande. G. var den siste greve G.
Gyllenstierna (af Lundhol m), Göran
Nilsson, frih., riksamiral (1575—1618),
bror till amiral Johan G. Blev 1602 riksråd
och amiral samt 1611 riksamiral, förde från
1606 vid skilda tillfällen befäl över eskadrar,
vilka under kriget med Polen utförde
transporter (bl. a. 1617) och avskuro fienden från
havet. Under kriget 1611—13 kunde svenska
flottan under G. ej hindra den danska att
1612 intränga i Stockholms skärgård. ö-g.
Gyllenstierna (af Lundhol m), Johan,
frih., amiral (1569—1617), son till N. G. G.
Är mest känd genom sitt giftermål med Per
Brahe d. ä:s dotter Sigrid, som mot sin
vilja förlovats med Erik Turesson Bielke.
Hennes fränka prinsessan Anna ställde om,
att hon 1595 i hast på Stegeborg förmäldes
med G., vilken hon älskade
(»onsdagsbröllopet på Stegeborg»). Brudparets och Erik
Bielkes släktingar blevo högst uppbragta.
Slutligen ingicks på Söderköpings riksdag
1595 förlikning: G. och hans maka skulle
hålla sig undan på sina gods ett år, varjämte
G. skulle betala böter och ersättning till Erik
Bielke för dennes fästningsgå vor. G. var en
ivrig anhängare av konung Sigismund och
anförde under 1598 års fälttåg dennes svenska
adelsfana. Han bosatte sig sedan i Danzig,
varifrån han 1599 med några skepp företog
ett resultatlöst sjötag till Älvsborg. — Hans
son frih. Sigismund G. (1598—1666)
förblev luteran, var polsk senator och kastellan
i Danzig samt försvarade 1656 Marienburg
mot svenskarna. Fr. W. (S. T-g.)
Gyllenstierna (af Lundhol m), Johan,
frih., riksråd (1617—90), brorson till amiral
Johan G. Blev 1635 assessor och 1647
president i Svea hovrätt, 1650 landshövding i
Östergötland, 1654 riksråd, 1662 president i
tribunalet i Wismar, president 1664 i
Dor-pats hovrätt och 1668 åter i Svea hovrätt
samt kansliråd. G. var 1669 led. av en
kommission för ordnande av de från Danmark
erövrade provinsernas angelägenheter. 1673
tog han avsked från sina ämbeten. A. B. B.*
Gyllenstierna (af Björksund och
H e 1 g ö), Johan, greve, statsman (1635 18/a
—80 10/6), bror till riksrådet Göran G. Efter
flerårig vistelse vid Uppsala univ. gjorde
G. en studieresa genom flera av Europas
länder, blev 1658 kammarherre hos Karl X
Gustav, utnämndes 1660 till kansliråd och
började vid riksdagen på hösten s. å. sin
politiska bana. Då liksom på följ, riksdag.
1664, förfäktade han den lägre adelns
rättigheter och gick till strids mot de grevliga och
friherrliga släkterna, vilkas
företrädesrättigheter han, ehuru själv högättad, ville
inskränka eller tillintetgöra. I grund och
botten var G. aristokrat och höll på sitt stånds
härskande ställning, men han önskade politisk
jämlikhet inom adeln själv, på samma gång
han yrkade på den nyadlade förtjänstens rätt
att väga mer än den höga börd, som ingen
förtjänst hade att tala om. Framför allt var
han en uppriktig patriot och fordrade av sitt
eget stånd stora offer till fäderneslandets
säkerhet. Så yrkade han redan på riksdagen
1664 på reduktionens verkställande. Orädd
och hänsynslös, var G. för de maktägande en
farlig man, vilken det syntes lämpligt att
oskadliggöra eller vinna. Därför gjorde man
honom 1666 till hovkansler samt 1668 till
lantmarskalk, i vilken egenskap han spelade
en framstående roll. Efter riksdagens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
