Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllensvaan (Svanhals), Fredrik - Gyllental el. Epakt - Gyllenåder - Gylling, Carl Olof - Gylling, Edvard Otto Vilhelm - Gyllingar - Gylta, ätt - Gylta, Bengt Bengtsson - Gylta, Göran Bengtsson - Gymnadenia - Gymnasiark - Gymnasiehemman - Gymnasist - Gymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Gyllental—Gymnasium
100
regering», 1, s. 422—426 (1885). G., som
genom processen ruinerats, begav sig till
Petersburg och fick där penningbidrag men icke
påräknad rysk anställning. Vid riksdagen
1778—79 var han rysk penningutdelare och
uppträdde oppositionellt mot konungen. G.
stiftade fideikommisset Västanå (se d. o.).
Gyllental el. E p a’k t, årets nummer i den
Metonska cykeln, som omfattar 19 år med
vartdera 365 och Vi dygn = 235 månader. S. A-f.
Gyllenåder, se Hemorrojder.
Gyhing, Carl Olof, museiintendent i
Malmö (f. 1870 7/0). Blev konservator vid
Malmö museum 1897 samt är zooplastiker och
konstnär, särskilt djurmålare. G. har utfört
biologiska dioramor bl. a. i Göteborgs
naturhistoriska museum samt bilder bl. a. till
Jä-gerskjöld och Kolthoff, »Nordens fåglar» (2:a
uppl.), och Brehms »Djurens liv» (4:e uppl.).
Han har företagit forskningsresor till
Kanarieöarna och Ukraina.
Gylling, Edvard Otto Vilhelm,
finländsk politiker (f. 1881 30/n). Utgav en akad.
avh. om torparinstitutionen i Finland under
svenska tiden (1909) samt arbeten i
befolk-ningsstatistik och
blev 1910 docent i
statistik vid Hel
singfors univ. G
tillhörde de ledande
socialdemokraterna
vid lantdagarna 1908
—17 och inträdde
vid det röda upp
rörets utbrott i
folkkommissariatet men
lyckades
undkomma, då de vita
segrade. G. är nu vice
ordf, i den
verkställande kommit
tén i den autonoma karelska socialistiska
sovjetrepubliken. H. E. P.
Gyllingar, Orio’lidae, en fam. av fågelordn.
tättingar. Näbben är kraftig och längs
ryggen något böjd, näsborrarna delvis täckta
av en hornartad hinna. I fjäderdräkten
överväga gula och gröna färger. G. äro trädfåglar
och huvudsakligen hemmahörande i de varma
delarna av Asien och Afrika. I Europa finnes
endast en art, sommargyllingen
(Orio-lus or Lotus), vilken även flera gånger
anträffats i Sverige. Hanen är höggul med ett
svart streck mellan näbben och ögat samt
svarta vingar och stjärt. Honan är på
översidan gulgrön, undertill gråvit. Längden
uppgår till 25 cm. Sommargyllingen lever av
insekter, bär o. a. mjuka frukter. T. P.
Gylta, svensk ätt, omtalad redan på
1300-talet som bosatt i Västergötland. Den utgick
på manssidan 1580 med Göran Bengtsson G.
(se nedan). Om hans bror Bengt se nedan.
Litt.: släkttavla i Västergötlands
Fornmin-nesfören:s Tidskr., h. 8—9 (1897); K. H.
Karlsson i Personhist. Tidskr., IX (1907).
Gylta, Bengt Bengtsson, till Påtorp,
riksråd (omkr. 1514—74). Var i yngre år
hov-junkare hos Gustav Vasa och anlitades senare
av denne i diplomatiska uppdrag, bl. a. en
beskickning till Ryssland 1556—57. G. slogs
vid Erik XIV:s kröning till riddare, nämnes
1562 som riksråd och var från sept. 1561
kammarråd. Erik anlitade honom som diplomat i
Danmark 1562 och i Ryssland 1563. Han
deltog som domare i konungsnämndens
förhandlingar och var vid konungens frånvaro ofta
led. av den i Stockholm förordnade styrelsen.
Han dömdes 1567 till döden för försumlighet
men benådades och anlitades även 1568 av
Erik i viktiga värv. Först 28 sept. s. å. gav
han Eriks sak förlorad och övergick till
hertigarna. Han var en kort tid 1568—69 Johan
III:s hovmästare och deltog 1570 i
fredsunderhandlingarna i Stettin. G. omtalas 1571 och
1572 som en av ståthållarna på Stockholms
slott och nämnes nu stundom överste
skattmästare. 1569 fick han fullmakt på
lagmans-dömet över Västmanland och Dalarna. Fr. W.*
Gylta, GöranBengtsson, humanist (d.
1580), bror till B. B. G. Studerade från 1537
i Wittenberg, vistades mycket i Tyskland och
ansågs som en av sin tids lärdaste män. Han
författade en historia om svear och götar (på
ty.) samt ett par historisk-politiska
relationer. Fr. W.*
Gymnadénia, bot., se Brudsporre.
Gymnasia’rk (grek. gymnasia’rches), ledare
för ett gymnasium (se d. o. 1). I Aten var detta
ett hedersuppdrag, vars kostnader i tur och
ordning bestredos av förmögnare medborgare.
Gymnäsiehemman, kam., kallades sådana åt
gymnasierna donerade hemman, vilkas
avkastning som lön uppbars av gymnasielärare
och efter skolreformen 1859 övergick till lärare
vid elementarläroverken i avräkning på den
då fastställda normallönen. Kbg.*
Gymnasi’st, elev vid ett gymnasium.
Gymnasium (grek, gymnu sion, av gymno’s,
naken). 1. I det gamla Grekland en
offentlig lokal för kroppsövningar (gymnastik) av
män och ynglingar (efeber; se d. o.). Dessa
övningar stodo under statens hägn och
leddes, åtm. i senare tid, av en offentlig
gymnastiklärare. Deltagarna i övningarna voro
nakna (därav namnet gymnasion) och hade
ingnidit kroppen med olja, övningarna
be-stodo huvudsaki. av kapplöpning, brottning,
hoppning samt diskus- och spjutkastning. Till
dessa fem arter, gemensamt kallade
femkamp (pe’ntathlon), kommo bl. a.
knytnävs-kamp och bollspel.
Ett g. utgjordes av en stor, fyrkantig, av
pelargångar omgiven gård fperi’stylon) med
tillstötande byggnader, som under tak
inrymde för olika ändamål avsedda lokaler, ss.
avklädningsrum, rum för ingnidning med olja,
badrum m. m. Stundom var med g. förenad en
avlång kapplöpningsbana, sta’dion (se d. o.),
omgiven av amfiteatraliskt uppstigande
bänkrader för åskådare. Sedermera tillkommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
