Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyrolotsen - Gyromitra - Gyrorörelse el. Gyralrörelse - Gyroskop - Gyrostabilisator - Gysinge - Güstrow - Gyttja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Gyromitra—Gyttja
114
Huvudbyggnaden på Gysinge bruk.
rektion inträder, varför fartyget får nästan
rakt kölvatten efter sig; bränsle och tid
sparas sålunda. Rapporter från fartyg, som
passerat över Atlanten med g., utvisa, att
styrningen blir bättre än med en mycket god
rorgängare. G. fordrar givetvis
gyrokompass-anläggning. ö-g.
Gyromitra, bot., se Murklor.
Gyrorörelse el. G y r a 1 r ö r e 1 s e (av grek.
gyro’s, rund), rörelsen hos ett gyrohjul (se
Gyroskop) med så regelbunden
massfördelning, att genom rotationen kring
symme-triaxeln inga krafter uppstå, som söka vrida
denna. Vinkelhastigheten förutsättes vara
mycket stor. Symmetriaxelns genom g.
orsakade stabilitet utnyttjas vid gy r o k o mp a
s-sen (se d. o.), torpedgyroskopet (se
Torped) för torpedens styrning i sidled,
gy ro 1 o t sen (se d. o.) för automatisk
styrning av fartyg, gyrostabilisatorn (se
d. o.) för att minska fartygs rullning samt
vid instrument, avsedda att i flygplan ange
dettas lutning (se G y r o k 1 i n o m e t e r).
Gyroskop [-å’p] (av grek. gyro’s, rund, och
skopeVn, se), enkel apparat för demonstration
av en roterande massas egenskaper, består i
princip av en metallsnurra, som kan bibringas
en snabb rotation kring sin
axel. G. är vanligen försett
med cardansk upphängning
(se d. o.), så att
rotations-axeln är fritt vridbar. Den
roterande massan strävar
att bibehålla sin
rotations-axel oförändrad. Om ett
kraftpar söker vrida
rota-tionsaxeln, kommer denna
att vrida sig runt en axel,
som är vinkelrät både mot
g:s rotationsaxel och mot
det vridande kraftparets
axel, en rörelse, som kallas
precession. Om ett g. ställes
att rotera, understött endast i en punkt i
rotationsaxelns förlängning, faller g. ej
omkull på grund av tyngdkraften utan kommer
i stället att utföra en sådan rörelse, att axeln
beskriver en kon symmetriskt kring lodlinjen
genom understödspunkten. G. har fått
användning som stabilisator för torpeder, fartyg
och enskeniga järnvägar. Vidare har det
lyckats att konstruera fullt pålitliga
gyrokom-passer (se d. o.). Namnet g. infördes av
Fou
cault, som använde g. bl. a. till att påvisa
jordens rotation (1852). J.T.
Gyrostabilisätor, anläggning på fartyg,
avsedd att minska dess rullning (stampning).
G. består av ett stort svänghjul, vars
vrid-ningsaxel vid rotation i enlighet med verkan
hos ett gyroskop (se d. o.) strävar att
bibehålla sin ursprungliga riktning. Fartygets
rullning motverkas av det kraftmoment, som
orsakar denna strävan. G. har prövats på
jagare, varvid rullningen uppges ha minskats
från 30 till 3 grader. G. har jämväl
anordnats på hangarfartyg, på vilka det måste
anses vara av betydelse, att rullningarna äro
små vid flygplans landning och start. ö-g.
Gysinge, bruksort i österfärnebo socken,
Gävleborgs län, vid Dalälven, station på Sala
—G.—Gävle järnväg; omkr. 600 inv. Har
uppvuxit kring G. bruk, tidigare stort
järnbruk, f. n. nedlagt; äges sedan 1905 av Stora
Kopparbergs bergslags a.-b. Bruksegendomen
omfattar i Gävleborgs, Kopparbergs och
Västmanlands län 3,905 har, därav 187 har åker;
tax.-värde 1,050,500 kr. (1927).
Bruksbyggnaden, från 1830-talet, är f. n. rekreationshem.
Bruket anlades enl. privilegier av 1668 och
1677 av Anders Larsson Höök, ägdes på
1700-talet av släkterna Broman, Bedoire och
Insen-stierna och på 1800-talet av släkten Benedicks,
som 1878 bildade ett a.-b. 1896 uppställdes i
G. en s. k. Kjellinsk induktionsugn. G. bruk
var sålunda det första i Sverige, där elektrisk
stålsmältning bedrevs fullt kommersiellt.
Güstrow [gy’-], stad i ty. fristaten
Meck-lenburg-Schwerin, vid Warnows biflod Nebel;
18,821 inv. (1925). Slottet, uppfört 1558—65
av Franciscus Pahr i renässansstil med rikt
växlande stuckdekoration (jfr Pahr, Fr.),
företer flera likhetspunkter med Uppsala slott.
Sockerbruk m. m. G. var 1555—1695
residens för hertigarna av Mecklenburg-G.
Gyttja. 1. (GeoZ.) En lös jordart, med hög
halt (5—35 %) av organiska beståndsdelar,
ofta a,v geléartad konsistens; den avsättes på
bottnen av insjöar eller avstängda havsvikar.
De växt- och djurdelar, som ingå i g., äro
oftast mycket fint fördelade och ha till stor
del passerat tarmkanalen hos en del lägre
vattendjur, maskar, insektslarver och småkräftor.
G. är ofta starkt illaluktande på grund av
i densamma försiggående
förruttnelseprocesser. Vid torkning krymper den högst
betydligt och spricker då ofta i pelarformiga
Gyroskop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
