Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyttja - Gyttjebad - Gyttorp - Gützlaff, Karl Friedrich August - Gyulai, Frans - Gyulai, Pál - Gyzel-Hisar - Gyöngyösi, István - Györ - Györy, Vilmos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Gyttjebad—Györy
116
stycken. — Gyttjeavlagringar från postglacial
tid träffas sällan i ytan utan täckas nästan
alltid av svämlera eller torv. G. utgör oftast
det första organiska sediment, som bildas vid
en sjös igenväxning; först avsättes
planktongyttja (alggyttja), som i hög grad
består av alger, såväl blågröna alger
(cyanofy-céer) som kiselalger (diatomacéer), och sedan
detritusgyttja (strandgyttja), vari
ingår rikligt av från stranden utsvämmat
material. Därefter vidtager torvbildningen. —
En varietet av g. är p a p p e r s g y 11 j a, en
alggyttja, som låter dela sig i papperstunna
skivor. — G. innehåller ofta kolsyrad kalk i
avsevärd mängd, och dylik kalkgyttja
bildar övergång till bleke samt kan innehålla
rikligt med skal av sötvattensmollusker och
kallas då s n ä c k g y 11 j a. K. A. G.
2. (Lantbr.) G. förekommer sällan som
yt-jord och bildar då oftast en mindre gynnsam
matjord för växtligheten, då den ofta
innehåller järnvitriol, som är ett växtgift, och
lätt uttorkar. Pappersliknande lager, p a
p-persgyttja, hindra växtrötternas
nedträngande och även fuktighetens uppstigande
från djupare jordlager. G. med högre halt
av mullbildande ämnen kan användas som
jordförbättringsmedel (jfr d. o.) på
mullfat-tig jord. H. J. Dft.
Gyttjebad, en (i sin form av massagebad)
för Sverige egendomlig badform, vars
uppkomst ej är känd. G. praktiserades först vid
Loka brunn, varifrån det utbrett sig i landet.
P. J. Bergius anger 1764 distinkt tillvaron av en
bestämd gyttjebadsmetod vid Loka: kroppen
tvättas först med ljumt vatten, och så
ingni-des gyttjan, så kall den kan fås, tills den
på kroppen kännes torkande, varpå
alltsammans avsköljes, under det att gnidningen
med händerna fortsättes först med kylslaget
vatten, sedan småningom med allt kallare.
Så ung. ges g. ännu vid Loka. Först 1773
upptogs denna badform i Medevi. Vid
havs-kurorterna infördes en modifikation av
Loka-badet, i det att ingnidningen (med varm
gyttja) följdes av ett varmt saltbad. Badets
verkningar anses bero på den grundliga
friktionen med dess kraftiga hudretning, de
ter-miska ingreppen vid duschen, varmbadet m. m.
För personer med känsligt hudorgan begagnas
som surrogat tvålblandningar. För att
borttaga i huden kvarsittande kiselnålar nyttjas
avtvättningar med i varmt vatten doppade
svampar el. fiber.
G. annorstädes än i Norden äro fotade på
en annan princip: genom att omge kroppen
med en dålig värmeledare, ss. gyttja, sand
o. dyl., kan man i hög grad förstärka badens
termiska verkan. Dylika bad kallas i Tyskland
Schlammbäder och Moorbäder. Slammet
avsättes från en del mineralkällor eller
upptages från grunda havsvikar. Ofta ingnides
den uppvärmda slammassan helt löst, men
vanl. omges kroppen av det uppvärmda
slammet, så t. ex. vid baden i Abano (jfr F a n g o)
och i Acqui. Moorbaden ges på helt annat
sätt. Gyttjan (mooren) upptages vanl. från
torvmossarnas djupare lager. Det
färdigberedda moorbadet, med en temp. av 38° till
42°, införes i badrummet. Den badande
pressar sig ned i den varma gyttjemassan, och
sedan han tillbringat den bestämda tiden i
denna, övergår han i samma badrum till det
ljumma reningsbadet, där han befrias från
gyttjan. — Vid alla dessa olika g. är det
nödvändigt att tillbringa en eller två
timmar i sängen efter badet. Ett gott medel äro
dessa bad vid reumatiska lidanden, ischias,
gikt m. m. Ln.*
Gyttorp, sprängämnesfabrik i Nora
landskommun. Tillhör Nitroglycerin a.-b. (se d. o.).
Gützlaff [gy’ts-], Karl Friedrich
August, tysk evangelisk missionär i Kina (1803
—51). Han uppgjorde en plan att hastigt
evangelisera Kina med hjälp av infödda
evan-gelister och skriftspridning i stor stil.
Försöket misslyckades fullständigt; de kinesiska
medhjälparna visade sig i hög grad opålitliga.
G. översatte såväl till kinesiska som till
siamesiska stora delar av bibeln. G. Lbrg.
Gyulai [djoTai], Frans, greve, österrikisk
militär (1798—1868). Var 1848 kommendant
i Trieste och 1849—50 krigsminister. Vid
utbrottet av 1859 års krig var G. chef för
Österrikes trupper i Italien. Han underlät att
hindra fransmännens förening med sardinska
armén; efter nederlaget vid Magenta
nödgades han avgå.
Gyulai [djoTai], Pål, ungersk skald och
kritiker (1826—1909), prof, i Budapest i
ungersk litteraturhistoria. Framträdde som lyrisk
diktare, novellist, litteraturhistoriker och
akademisk minnestalare och gjorde särskilt som
sträng kritiker den ungerska litteraturen
stora tjänster. K. B. W.
Gyzel-Hisar, se AI d i n.
Gyöngyösi [djö’ndjöji], I s t v ä n, ungersk
skald (1625—1704). Blev genom sitt lyriska
epos »Märssal tärsalkodö Murånyi Vénus»
(Den med Mars förbundna Venus från Muräny;
1664) av stor betydelse för den ungerska
diktkonstens utveckling och var länge den
populäraste skalden i sitt land. K. B. W.
Györ [djör], ty. Raab, huvudstad i ung.
komitatet Györ, Moson och Pozsony (2,347
kvkm, 144,195 inv. 1920), vid Raabs (ung.
Råba) inflöde i Donau vid Lilla Schüttön;
50,036 inv. (1920). Dom från 1100-talet,
ombyggd under 1600-talet. Maskin- och
olje-fabriker. Betydande handel med spannmål,
hästar m. m.; viktig järnvägsknut.
Györy [djo’ri], V i 1 m o s, ungersk
skriftställare (1838—85), bekant som lyrisk skald
och särskilt som flitig översättare, bl. a. av
svenska författare. 1867 vann han ett pris
av Kisfaludysällskapet för sin övers, av
Tegnérs »Frithiofs saga», och 1882 utkom under
titeln »Svéd költökböl» (Från svenska
skalder) en samling övers, från Tegnér, Runeberg,
Franzén, Topelius, Geijer m. fl. I ungerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
