Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gård - Gårda - Gårdarike - Gårdatal - Gårdby - Gårdeby - Gårdfarihandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Gårda—Gårdfarihandel
122
Bild 1. Gård i Västansjö, Lima socken, Dalarna. 1 stuga, 2 gäststuga,
3 loftbod, 4 port, 5 kornlada, 6 vedbod, 7 foder, 8 port, 9 fähus, 10 stall,
11 port, 12 källarstuga, 13 vagnbod, 14 hölada, 15 härbre, 16 smedja,
17 kornlada, 18 sommarfähus.
ria o. s. v. — De i g. ingående
byggnaderna kunna vara mer eller mindre fast
hopfogade, liksom också de skilda
byggnadernas inbördes läge kan variera. Man
urskiljer från sådana synpunkter ett antal olika
gårdstyper. Inom Sverige märkas sålunda den
skånska gården, som äger förbindelser
särskilt med n. v. Tyskland (se plan vid B
o-s t a d, bild 30), och den nordsvenska,
likaledes kringbyggda g., vars sydgräns går
genom Dalarna och Gästrikland (bild 1).
Skillnaden mellan dessa båda kan kortast
uttryckas så, att den förra till sin karaktär är en
fägård, den senare däremot en mangård, där
kreaturen icke äga tillträde till gårdsplanen.
I mellersta Sverige förhärska de
centralsvenska och götiska gårdstyperna, vilka
äga såväl man- som fägård, i den förra skilda
åt av en tvärlänga, i den senare av en hägnad
(bild 2). På herrgårdar och boställen är en
annan gårdstyp, den s. k.
mellansvenska med mangård och fägård som två helt
skilda kvadrater, den vanliga. Däremot följa
stadsgårdarna vanl. den omgivande bygdens
traditionella gårdsformer. Degenererade
utlö-pare av ovan skildrade gårdsformer möta i
avlägsnare bygder av Sverige och visa ej
sällan nära överensstämmelse med
grannländernas. Så är förhållandet t. ex. med den
götiska g. med reducerad mangård, vilken är
vanlig i Bohuslän och Dalsland (se
Dalsland, pl. 1) men som har sin största
utbredning på östlandet i Norge.
Den grundläggande framställningen på detta
område är uppsatsen »Svenska gårdstyper» av
Bild 2. Gård i Störlinge,
Runstens socken, Öland. 1
grisar och höns, 2 stall, 3
vagnbod, 4 vagnbod (förr
port), 5 lada, 6 loge, 7
vagnbod, 8 »gevhus», 9 ladugård,
10 gödselstad, 11 täppa.
S. Erixon (i Rig
1919). Jfr G.
Gustafsson, »Bidrag till den skånska gårdens historia»
(i Humanistiska Vetenskapssamfundets i Lund
Skrifter, 1927), och under art. Bostad
anförd litteratur. G. Brg.
Gårda, f. d. municipalsamhälle i örgryte,
1922 införlivat med Göteborg (se d. o.).
Gårdarike (fno. Gardariki, Gardar) kallades
det forna Ryssland (jfr ry. gorod ur ett äldre
gord, stad, borg). G. bestod av tre delar:
huvudstaden Holmgård (Novgorod) med
tillhörande område, Könugård (Kiev) och Palteskja
(Polotsk) med dithörande landsdelar. B-e.*
Gårdatal, kam., se Mantal.
Gårdby, socken på mellersta Ölands ö. sida,
Möckleby härad; 19,89 kvkm, 355 inv. (1928).
Når med en smal flik havet samt har i v.
lövskog och alvar. 733 har åker, 865 har
skogs- och hagmark. Ingår i Sandby, G. och
N. Möckleby pastorat i Växjö stift, Ölands
medelkontrakt.
Gårdeby, socken i Östergötlands län,
Skärkinds härad, v. s. v. om Söderköping; 29,29
kvkm, 482 inv. (1928). Omfattar en småkullig,
odlad slätt, omgiven av bergkullar och skog.
1,004 har åker, 1,743 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Linköpings stift, Skärkinds
kontrakt (framdeles jämte V. Husby pastorat i
Hammarkinds kontrakt).
Gårdfarihandel (av fsv. fari, en, som färdas)
var en åt allmogen inom Äs, Vedens, Kinds,
Marks, Bollebygds, Gäsene och Redvägs härad
av Älvsborgs län ävensom åt borgarna i
städerna Borås och Ulricehamn medgiven
rättig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
