Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gårdfarihandel - Gårding - Gårdingsblock - Gårdingstek - Gårdsby - Gårdsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gårding—Gårdsrätt
124
123
het att kring landet föra och försälja sina
egna eller ortens tillverkningar. Sådan handel
idkades av invånarna i nämnda delar av
Västergötland redan i äldre tider genom s. k.
utelöpare, vilka sålde väv, smiden,
träkärl m. m. 1600-talets statsekonomiska
uppfattning fordrade, att handeln uteslutande
skulle förbehållas åt städerna, och därför
an-lades, till förekommande av denna lanthandel,
staden Borås. I dess av Gustav II Adolf 25
maj 1622 utfärdade privilegier stadgades, att
efter nämnda privilegiers datum ingen skulle
ha tillstånd till sådant »utlopp» kring riket,
utan »utelöparna» skulle nedsätta sig i staden
och där vinna burskap. Men genom detta
lagbud dödades ej den sekelgamla vanan, vilken
hade en naturlig rot i svårigheten för
invånarna i denna i allm. ofruktbara landsända
att på jordbrukets dåv. ståndpunkt livnära
sig av jorden. Genom Karl XI:s brev av 20
okt. 1680 medgavs därför, att invånarna i Ås
och Vedens härad skulle få driva sin vanliga
ringa handel med svarveri och brynstenar. I
en hel rad resolutioner på besvär har sedan
rätt till g. medgivits och bekräftats i den
utsträckning, som ovan angivits (för Ulricehamn
först 1803). Genom k. kung. 5 juni 1822 (med
några smärre, senare förändringar) blev denna
rätt slutligen sammanfattad i en allmän
författning. — I mitten av 1800-talet höjdes
klagomål mot g., dels ur ekonomisk synpunkt,
emedan denna enl. författningarna endast
till ortens industriprodukter (huvudsaki.
bom-ullsvävnader) inskränkta handel till följd av
bristande tillsyn alltmer kommit att omfatta
utländska kramvaror av mestadels
underhaltigt värde, dels på grund av de
kringströvande gårdfarihandlandenas ofta nog föga
aktningsvärda levnadssätt. Riksens ständers
skrivelse 30 juni 1860 om denna
handelsfrihets upphävande ledde väl ej till direkt
resultat, men faktiskt har privilegiet sedermera
upphört därigenom, att k. f. 18 juni 1864 om
utvidgad näringsfrihet utsträckt samma
handelsrätt till alla rikets inbyggare (§ 2). 1870
var antalet gårdfarihandlare i Sverige 538,
och 1915 hade det endast stigit till 725.
Tillstånd att idka g. sökes i Stockholm hos
överståthållareämbetet och på övriga orter hos
länsstyrelsen i det län, där försäljningen skall
äga rum. Frågan om g:s reglering ligger
under utredning.
Den kringströvande västgötahandlanden,
vanl. kallad knalle (möjl. med anledning
av hans vandringar; jfr »knallar och går»)
el. skålknalle (kanske emedan trävaror,
»skålar», ursprungligen utgjorde krämets mest
betydande beståndsdel), bildar en ingalunda
intresselös figur i svenskt kulturliv.
Stundom betecknas i Sverige som g. jämväl de
likartade former av resehandel, som ännu
förekomma i andra länder (jfr t. ex. ty.
Hausier-handel, eng. pedlary, fr. colportage) och under
äldre tider där i större utsträckning varit
handelsskick. — Litt.: A. W. af Sillén,
»Sven
ska handelns och näringarnas historia» (1886);
»Svensk hemindustri», del II (1917; i
»Sveriges officiella statistik»); O. Mannerfelt,
»Sjuhäradsbygden före 1622 och Borås stad»
(1922); H. Lindström, »Näringsfrihetens
utveckling i Sverige» (1923). A. Th. S. (E. V.)
Gårding, tåg, som är fäst till ett råsegels
kanter (»lik») och som halas vid seglets
bärgning för att minska vindfånget. G. kallas
efter fastsättningsplatsen nock- el. bukgårding
samt efter resp, segel t. ex. fockenock-g.
Gårdingsblock, ett slags syskonblock, se
Block 3, fig. o.
Gårdingstek, se Stek.
Gårdsby, socken i Kronobergs län,
Norr-vidinge härad, närmast n. ö. om Växjö; 113,18
kvkm, 1,288 inv. (1928). Har i v. del i
Helgasjön, i n. i Innaren och är ett sjörikt och
i s. bergigt skogsområde. 1,417 har åker,
6,594 har skogs- och hagmark. Egendom: G.
säteri. Ingår i G. och Söraby pastorat i Växjö
stift, Norrvidinge kontrakt.
Gårdsrätt, jur., en samling rättsregler,
huvudsakligen av disciplinär och straffrättslig
art, för besättningarna på kungl. slott
(gårdar). I Sverige ansés en g. ha funnits redan
på Magnus Ladulås’ tid; den äldsta bevarade
g. hänföres till Magnus Erikssons regering.
Danmarks äldsta g. inlånades från Sverige
trol. under Erik av Pommern. Den äldsta
norska rättskällan av detta slag kallas
»Konung Hakons borgararéttr» och förskriver sig
antagligen från Håkan Magnusson d. ä:s tid
(1299—1319). G. höra till de äldsta källorna
för nordisk militärlagstiftning. Under
1500-talet avskildes väl krigslagstiftningen i allm.
ifrån dem, men de fingo i stället, särskilt i
Danmark, betydelse som rättskällor för adelns
husdisciplinära myndighet på slott och gårdar.
I Sverige utfärdades under 1500- och
1600-talet flera kungl. g. — från Gustav Vasas g.
1544 t. o. m. Karl X Gustavs hovartiklar 1655
— att gälla med avseende på konungarnas
hovtjänare, varjämte hertigarna vid sina slott
och gårdar skipade rätt efter g., som de själva
utfärdat, men den svenska adeln eftersträvade
förgäves förmånen att få tillämpa de kungl.
g. vid sina gods. Först vid slutet av Karl
XI:s förmyndarstyrelse genomdrevs (1671)
utfärdandet av en särskild »g. eller
husdisciplin», enl. vilken adeln skulle äga
vidmakthålla gårdsfrid på sina gårdar och straffa
sitt tjänstefolk med böter, kroppsstraff och
fängelse vid vatten och bröd. Till följd av de
ofrälse ståndens gensaga däremot förbjöds
emellertid dess tillämpning 1675. Den
jurisdiktion, som grevarna ägt att inom sina
grevskap utöva, avskaffades genom
reduktionen. 1692 upphävde Karl XI jämväl den
särskilda domsrätt — hals- och handrätt
samt borgrätt (se dessa ord) —, som
genom särskilda privilegier tillerkänts
innehavarna av vissa gods. I 1719 års
adelsprivilegier § 32 medgavs åt adelsmannen rätt att
tillbörligen låta näpsa sina bönder och
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
