- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 9. Gullberg - Hopliter /
125-126

(1928) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gårdsrätt - Gårdstånga - Gårdsviol - Gårdveda - Gårkök - Gåsborn - Gåsevadholm - Gåsfåglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

Gårdstånga—Gåsfåglar

126

skilda tjänare för små förbrytelser,
uppstudsigheter och försummelser, och skulle »till den
ändan med första en g. och husdisciplin för
dem bliva författad». Någon sådan stadga
kom aldrig till stånd, och själva
bestämmelsen därom ströks i 1723 års privilegier, ehuru
adelns rätt att näpsa sina bönder och tjänare
bibehölls. Litt.: K. Maurer, »Das älteste
Hof-recht des Nordens» (1877). (K. G. Wn.)

Gårdstånga, socken i Malmöhus län, Frosta
och Torna härader, kring Kävlingeån, s. om
Eslöv; 15,28 kvkm, 768 inv. (1928), därav i
Frosta 12,24 kvkm, 626 inv. Bördig, skoglös
slätt. 1,393 har åker. Egendomar: G. Nygård,
Viderup. Ingår i G. och Holmby pastorat,
Lunds stift, Frosta kontrakt. — Kyrkan, en
romansk absidkyrka, är utsmyckad med
in-redningsföremål i rikt träsnideriarbete från
1600-talets början.

Gårdsviol, bot., se Hesperis.

Gårdveda, kommun i Kalmar län, Aspelands
härad, vid Emmån; 57,96 kvkm land, 658
inv. (1928). Upptages s. om Emmådalen av
skog och bergkullar och genomflytes av
Gård-vedaån. 980 har åker, 4,683 har skogs- och
hagmark. Egendomar: Christineberg och
Gårdveda. Vid Emmån G. kraftstation. Ingår i
Målilla med G. församling, pastorat i
Linköpings stift, Aspelands kontrakt.

Gårkök (ty. Garküche, av gar, färdig), förr
enklare spisningsställe.

Gåsborn, socken i Värmlands län, Färnebo
härad, vid gränsen mot Dalarna och
Västmanland; 237,79 kvkm, 1,177 inv. (1928).
Stor-bergig, sjörik skogstrakt, genomfluten av
Svartälven och dess biälvar. 413 har åker,
18,185 har skogs- och hagmark.
Kraftstationer vid Gustavsström och Älvsjöhyttan.
Pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontr. Litt.:
N. Helger, »G:s socken i Värmland» ’(1916).

Gåsevadholm, gods i Hallands län med
huvudgården i Tölö socken, vid Rolfsån, 3 km
ö. om Kungsbacka; omfattar i Tölö,
Hanhals och Fjärås (Dals säteri) socknar 3,135
har, därav 1,125 har åker; tax.-värde 1,532,400
kr. (1927). Ägdes på 1400-talet av bl. a.
släkten Pik; köptes 1754 av Niklas Sahlgren, som
uppförde nuv. slott och instiftade två
fideikommiss, förenade 1818 genom arv och gifte
hos släkten Silfverschiöld. 1855 ombyggdes
slottet efter ritning av A. W. Edelsvärd.

Gåsfåglar, Anser inae, tillhöra underordn.
Lamellir ostres (se A n d f å g 1 a r) av fåglarna.
De något över 40 hithörande arterna, som äro
spridda över hela världen, utmärkas av
under-sätsig kropp, täml. kort hals och jämförelsevis
höga ben. Näbben är kort och kraftig; de
korta lamellerna sitta på käkkanterna. G.
förflytta sig raskt på land och flyga väl men
äro mindre skickliga simmare än övriga
andfåglar. De dyka endast som ungar och vid
ruggningstiden. G. leva parvis, och även
fadern deltager i vården av ungarna. Födan
utgöres huvudsaki. av gräs o. a. örtartade
växter, blad, unga skott, knoppar o. dyl., som

Grågås, Anser anser (el. cinereus).

de avbeta med den skarpkantade näbben. Alla
äro jämförelsevis stora fåglar och jagas ivrigt.
De flesta låta lätt tämja sig. — Det
viktigaste släktet är gåssläktet (Anser) med
ett tiotal arter från n. halvklotets nordliga
delar. I Sverige finnas följande arter:
Grågåsen (A. anser) är övervägande brungrå
med något ljusare färgad undersida och vit
undergump. Näbben och fotterna äro
kött-färgade. Längden uppgår till 98 cm och
bredden mellan vingspetsarna till 170 cm. Trots
sin stora skygghet är den numera flerstädes
utrotad, detta till följd av hänsynslös jakt dels
under flyttningarna, dels under
ruggningstiden, då den i likhet med de flesta andfåglar
ej kan flyga. Numera torde den häcka
huvudsakligen i den ö. skärgården från Småland till
Gästrikland. Den är stamform till, tamgåsen
(se G å s s k ö t s e 1). Fjäll- el.
dvärggåsen (A. erythropus) når en längd av endast
60 cm. Pannan är vit, och bröstet bär stora,
brunsvarta fläckar, men i övrigt liknar den
föreg. art. Den häckar högt uppe i Lapplands
fjälltrakter vid av videsnår omgivna sjöar.
Något större och ljusare färgad är b 1 ä
s-gåsen (A. albifrons), som är hemmahörande
i n. Sibirien och i Sverige anträffas endast
under flyttningarna. Hos sädgåsen (A.
fabalis) äro huvud och hals gråbruna men
kroppen i övrigt brungrå utom buken, som är
vit. Näbb och fötter äro rödgula. Den häckar

Gåsevadholms slott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 01:29:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdi/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free