Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gåva - Gåvobrev - Gåvoskatt - Gåxsjö - Gäckengös - Gädda - Gädda, ätt - Gäddede - Gäddeholm - Gäddnate - Gäddviken - Gälakvist - Gälar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Gåvobrev—Gälar
132
ingen särskild form; ej heller följer med
sådana skänker något betalningsansvar för
mottagaren. E. E-n. (C. G. Bj.)
Gåvobrev, se Gåva.
Gåvoskatt, se Arvsskatt.
Gåxsjö, socken i n. Jämtland, Hammerdals
tingslag, kring G å x s j ö n (16 kvkm, 310 m
ö. h.), övre Ammerån (Storån) och dess biå
öjan; 326,60 kvkm, 1,137 inv. (1928). Flack
skogs- och myrmark; kyrkbyn vid Gåxsjön,
övriga byar på höjderna. 848 har åker, 29,426
har skogs- och hagmark. Ingår i Hammerdals
och G. pastorat i Härnösands stift, Ströms
kontrakt.
Gäckengös, sjöv., se B 1 i n d r å.
Gädda, Esox lucius.
Gädda, E’sox lücius, tillhör underordn.
Hap-lomi, gäddfiskar, bland benfiskarna.
Kroppen är långsträckt och huvudet stort med
avplattat, brett nosparti. Ryggfenan är kort
och belägen långt bak ovanför analfenan.
Även bukfenorna sitta långt bakåt. Färgen
är på ryggen växlande mellan olivgrönt och
svart, sidorna äro ljusare gröna och buken
vit el. gulvit. På sidorna finnas sneda,
tvärgående, mässingsgula band. Tandbeväpningen
är kraftig. Längden överskrider sällan 120
cm, varvid vikten kan uppgå till 15 kg.
Undantagsvis fångas dock även större ex. G.
förekommer i sötvatten över hela Sverige och
därjämte i den ö. skärgården. Samma art
anträffas f. ö. i hela Europa, n. Asien och
Nordamerika. Lektiden börjar vid islossningen och
fortgår ända till i juni, varvid de yngsta leka
först (isgäddor) och de äldsta sist (lövgäddor).
Leken sker på grunda stränder och
översvämmade ängar. G. är en glupsk rovfisk, som
kan anställa stor skada i vatten, där
värdefullare fisk hålles, men är samtidigt en högt
uppskattad matfisk. Den fångas såväl med
ryssja och nät som på ståndkrok och med drag
el. slantning. T. P.
Gädda, medeltida svensk adelsätt med
stamgodset Gäddeholm (nu Tureholm). Nils G.
nämnes 1352—96, var 1370 riddare, tillhörde
1371 Albrekts parti och stod Bo Jonssons
krets nära. Som en av de äldste i rådet
deltog han 1396 i ett möte i Nyköping. Hans son
Karl G. var liksom fadern häradshövding
i Hölebo hundare, var anhängare av
Engelbrekt samt deltog 1434 och 1435 som riksråd
i det nationella partiets förhandlingar.
Dennes bror J o n G. tillhörde riksrådet 1435—53
och blev riddare vid Karl Knutssons kröning
1448. Karl G:s son Erengisle var far till
Nils G., som 1504 blev slottsloven på
Kalmar slott och måste avlägga ed till konung
Hans. Han fick en svår mellanställning
mellan denne och sin svåger riksföreståndaren
Svante Nilsson (g. m. Il ia na G., d. 1495,
mor till Sten Sture d. y.). Efter domen i
Kalmar 1505 över de svenska herrarna
flyttades Nils till Lyckå slott i Blekinge; han
dog 1508. N. H.*
Gäddede, kyrkby i Frostvikens socken i
nordligaste Jämtland, där G. - forsen
lämnar Kvarnbergsvattnet; omkr. 300 inv. Är
ändpunkt för postdiligenslinjen från
Strömsund och ångbåtsleden i Ströms vattudal;
ångbåt även till byn Skogen i Norge. Turistort;
centralpunkt för turistfärder i n. Jämtlands
utomordentligt vackra fjällområde.
Tullstation; kraftstation.
Gäddeholm.
Gäddeholm, fideikommiss i Irsta socken,
Västmanlands län, vid Västeråsf järden av
Mälaren; med underlydande 2,250 har, därav 596
har åker; tax.-värde 808,500 kr. (1927). Har
innehafts av bl. a. släkterna Sture, Bielke,
Oxenstierna, Ribbing och Posse, blev 1746
fideikommiss inom släkten Cronstedt och kom
på 1830-talet genom gifte till ätten
Lewen-haupt, som alltjämt innehar G. — Se även
Tureholm.
Gäddnate, bot., se Potamogeton.
Gäddviken, kemisk fabrik i Nacka socken,
Stockholms län, för tillverkning av
gödselämnen m. m. Äges av Stockholms
superfosfat fabriks a.-b. (se d. o.).
Gälakvist, medeltida slott på en höjd strax
s. om Skara. Vallar och gravar äro delvis
bevarade. G. nämnes som skådeplats för
dramatiska scener under Filipssönernas resning
mot Magnus Ladulås (1278—80). Se bild å
sp. 134. (S. T-g.)
Gälar. 1. (ZooZ.) Andningsorgan, som
upptaga i vattnet löst syre. De äro alltid mer
el. mindre rikt veckade, tunnväggiga och
blodrika utstjälpningar från kroppens yta och till
sitt ursprung ofta olikartade hos skilda
djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
