Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gälar - Gälbgjutare - Gäld - Gäldenär - Gäldstuga el. Bysättningshäkte - Gälfotingar - Gälkare - Gäll (Prästgäll) - Gälla - Gällared - Gällaryd - Gällby - Gällersta - Gällinge - Gällivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Gälbgjutare—Gällivare
134
grupper. Formen är växlande och kan vara
tofs-, krans-, fjäder- el. bladlik. G.
förekomma bl. a. hos maskar, blötdjur, leddjur
och manteldjur samt bland ryggradsdjuren hos
fiskar och groddjur. Jfr Andning,
Andningsorgan och Fiskar. T. P.
2. (Bot.) I vatten nedsänkta blad, vilkas
skiva är uppdelad i talrika fina flikar, så att
en mycket stor yta kommer i beröring med
vattnet, t. ex. hos vattenslingorna och
grod-nate. Se bild vid Amfibiska växter.
Gälbgjutare (av ty. gelb, gul), hantverkare,
som förfärdigar gjutna nyttighets- el.
pryd-nadsvaror i mässing o. a. gul metall.
Gäld, förpliktelse att betala en summa
penningar.
Gäldenär, jur., se Borgenär.
Gäldstuga el. Bysättningshäkte, det
häkte, i vilket bysatta sattes i förvar (se B
y-sättning). Den bysatte fick ej hållas i
nesligt fängelse, d. v. s. ej i samma
fängelserum som andra brottslingar. Friheten var
även ojämförligt mycket större än i
vanliga häkten. Den bysatte skulle underhållas
av borgenären, när han ej kunde underhålla
sig själv. I vanliga fall fanns g. inom
läns-fängelserna; universitetsstäderna och
Stockholm hade dock särskilda g. G. O. G.
Gälfotingar, zool., se Bladfotingar.
Gälkare, se G e 1 k a r e.
Gäll (Präst gäll), dets. som pastorat.
Gälla, dets. som kastrera.
Gällared, socken i Hallands län, Faurås
härad, inom länets skogsbygd; 85,35 kvkm,
841 inv. (1928). Genomflytes i markerad dal
av Ätran, som i G. bildar den vackra
Bell-forsen. 602 har åker, 5,896 har skogs- och
hagmark. Ingår i Gunnarps och G:s pastorat
i Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.
Gällaryd, socken i Jönköpings län, östbo
härad, ö. om Värnamo; 105,46 kvkm, 1,302 inv.
(1928). Genomflytes av Osån (i Lagans system)
från sjön Rusken i n. ö.; vida skogs- och
myrmarker. 866 har åker, 5,550 har skogs- och
hagmark. Vid fall av ån ligger Os bruk (300
inv.). Pastorat i Växjö stift, östbo kontrakt.
Gällby, se J ä 11 b y.
Gällersta, socken i Örebro län, Sköllersta
härad, på Närkesslätten, s. om Örebro; 46,13
kvkm, 1,100 inv. (1928). Genomflytes av
Täl-jeån. 2,301 har åker, 1,561 har skogs- och
hagmark. I G. ett friluftsmuseum (G.
forn-gård). Ingår i Ekeby och G. pastorat i
Strängnäs stift, Askers kontrakt. Litt.: J. L.
Saxon, »G., en sockenbeskrivning» (1915).
Gällinge, socken i n. Halland, Fjäre härad,
s. ö. om Kungsbacka; 33,io kvkm, 586 inv.
(1928). Är en av kala berg starkt splittrad
slättbygd. 955 har åker, 472 har skogs- och
hagmark. Ingår i Frillesås, G. och Idala
pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.
Gällivare, socken i Lule lappmark, G.
lappmarks tingslag, Norrbottens län, mellan
Norrbottens kustland i s. ö. och Norge i n. v.;
16.943.42 kvkm, 18,812 inv. (1928). Är nedom
Gälakvist. Kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna».
barrskogsgränsen (jfr karta, sp. 137) ett
platåland av skogs- och myrmarker samt
bergkullar och upptages i v. av fjällmassiv,
långsträckta sjöar och dalar. Om
höjdförhållanden, sjöar, älvar och kommunikationsleder se
kartan. 722 har åker (kring byarna i ö. G.),
32,915 har naturlig äng, 676,308 har
skogs-och hagmark, 889,635 har impediment.
Bebyggelsen är huvudsaki. samlad i och kring
municipalsamhällena G. kyrkostad och
Malmberget samt Koskullskulle
(tills, omkr. 12,000 inv.; se dessa ord).
Utnyttjandet av G:s järnmalmstillgångar är
jämte skogsbruk, jakt, renskötsel och något
jordbruk förnämsta näringsfång. I G. ligger
en del av Stora Sjöfallets nationalpark.
Pastorat i Luleå stift, Lappmarkens tredje kontrakt.
— De bekanta malmfyndigheterna i G. (G.
malmberg) äro belägna på Malmberget (617 m
ö. h.; se d. o.). Berget är till övervägande del
jordtäckt, och malmen, har endast på enstaka
ställen legat blottad i dagen. Järnmalmerna
förekomma i parallella lager med
huvudsaklig strykning ö.—v. och sydlig sidostupning.
Stora malmlagret i n. och Kaptenslagret i s.
innehålla de största malmförekomsterna. Inom
det förra äro malmerna i allm. fosforrika, med
i genomsnitt 1 % fosfor, och bestå av
svartmalm jämte något blodsten (i fältets v. del).
Det senare lagret innehåller enbart
svartmalmer, vilka äro särdeles järnrika och delvis
fosforrena. Malmen uttages såväl genom
pall-brytning i öppna dagbrott som genom
underjordisk brytning. Den östligaste delen av
berget kallas Koskullskulle. Arean av
fältets samtliga malmer har beräknats till omkr.
240,000 kvm. Malmkvantiteten i
Gränges-bergsbolagets gruvor beräknades 1910 till 232
mill. ton ovan 500 m-nivån. I Koskullskulle
beräknas malmfångsten uppgå till 72,000 ton
per avsänkt meter. Malmen sorteras i tre
olika kvaliteter efter fosforhalten, C’ med
högst 0,35, C" med högst 0,8 och D med minst
0,8 % fosfor. Järnhalten är i C-malm 64—67
% och i D-malm 61—64 % i medeltal.
Malmfångsten för fältet i dess helhet beräknas från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
