Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gällivare - Gällivare domsaga - Gällivare-Dundret - Gällivare kyrkostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Gällivare domsaga—Gällivare kyrkostad
136
Uppfordringsschakt på Malmberget.
1888 t. o. m. 1926 ha omfattat sammanlagt
omkr. 40 mill. ton, därav från Koskullskulle
omkr. 5 mill. ton. Ärsbrytningen har under
de senare åren i Grängesbergsbolagets gruvor
uppgått till omkr. 1,200.000 ton och i
Koskullskulle varierat mellan i runda tal 90,000
och 240,000 ton.
G.-malmerna äro kända från början av
1700-talet och inmutades först av löjtnanten Carl
Tingvall 1735. Bergverksdrift kom till stånd
1742, och genom bergsrådet frih. S. G.
Hermelin uppväxte i Norrbotten vid 1800-talets
början en för sin tid livlig bruksrörelse,
baserad på Gällivaremalm. De genom Hermelin
bildade s. k. Gällivareverken (se d. o.)
växlade flera gånger ägare och innehades bl. a.
av Karl XIV Johan. Det förnämsta hindret
för utnyttjande av malmen från G. var då,
Dagbrott på Malmberget.
liksom ända mot 1800-talets
slut, transportsvårigheterna.
1864 övergingo Gällivareverken
i ett engelskt bolags ägo, och
försök gjordes, ehuru förgäves,
att få Lule älv kanaliserad
mellan Luleå och Storbacken,
varifrån en järnväg skulle
anläggas till malmfälten. Sedan
nämnda bolag kommit på
obestånd och dess anläggningar
gått igenom åtskilliga
engelska ägares händer, stannade
de slutligen hos Gällivare a.-b.,
som var bildat med
övervägande engelskt kapital. 1882
beviljades koncession för
anläggande av
Luleå—Ofoten-järnvägen (sed. o.), vilken
koncession sedan överläts på The
swedish-norwegian railway co.,
som 1884 började bygga
sträckan Luleå—Gällivare. 1886
kunde det första lokomotivet införas på
Gällivare bangård, och sedan järnvägsbolaget
med regeringens medgivande arrenderat
brytningsrätten till malmerna av Gällivare a.-b.,
öppnades 1887 några malmpallar i
Kaptens-lagret. 1888—91 utfördes omkr. 130,000 ton
malm från G. över Luleå. 1886—88 hade
malmförekomsten inmutats på nytt av dåv.
överstelöjtnanten C. O. Bergman (se d. o.),
som 1888 öppnade process mot Gällivare a.-b.
om äganderätten till gruvorna. Processen
vanns av Bergman i häradsrätten. Sedan
förlikning kommit till stånd och svenska staten
samtidigt inlöst den till Gällivare anlagda
järnvägen, bildades på initiativ av konsul G. E.
Broms (se d. o.) a.-b. Gällivare malmfält.
Malmbrytningen antog från 1893 allt större
omfattning. 1903—04 överlätos gruvorna till
Gränges-bergsbolaget (se
Grängesberg— Oxelösund,
Trafik - a. - b.). D-k. (E. S. B.)
Gällivare domsaga omfattar
Gällivare lappmarks,
Jukkas-järvi lappmarks och
Karesuando lappmarks tingslag.
Gällivare-Dundret, se
Dundret.
Gällivare kyrkostad,
munici-palsamhälle i Gällivare socken
(se ovan); 137 har, 1,717 inv.
(1928). Huvudort för socknen,
tingsställe, station vid
Riks-gränsbanan och statsbanan
Gällivare—Porjus, utgångspunkt
för bibanor till Malmberget,
Koskullskulle etc. Stadsplan
har utarbetats för G., och flera
större offentliga byggnader
finnas. Tax.-värde å fast
egendom 2,668,700 kr. (1926),
bevillningstaxerad inkomst
1.220,270 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
