Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Görtz el. Goertz, Georg Heinrich, frih. von Schlitz genannt von - Görvel Fadersdotter - Görväln (fjärd) - Görväln (gods)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Görvel Fadersdotter—Görväln
170
21 febr. 1717 häktades av stadsmyndigheterna
i Arnhem, prov. Gelderland, på begäran av
engelska regeringen. Denna hade näml,
kommit en komplott på spåren, som G. med
biträde av ministrarna Sparre i Paris och C.
Gyllenborg (se d. o.) i London inlett med
jako-biterna i avsikt att mot penningvederlag söka
förmå Karl XII till en landstigning i
Storbritannien för att störta Georg I. G. hölls i
sträng arrest i Arnhem till 31 juli, då
Gelder-lands ständer efter bearbetningar och mutor
försatte honom i frihet till både engelska och
holländska regeringens harm.
Efter frigivningen lyckades G. förmå tsaren
till en särunderhandling med Sverige på
Åland, »åländska kongressen». Beslutet
bekräftades 22 aug., då G. på slottet Loo under
ett av tsarens besök där hade en konferens,
som väckte oerhörd sensation, med ryska
sändebudet furst Kurakin. Till dem, som mest
oroades, hörde lantgreven Karl av Hessen och
hans son arvprins Fredrik, förmäld med Karl
XII:s yngre syster, Ulrika Eleonora. De sågo
i den beramade ryska underhandlingen
huvudsaki. ett djärvt försök av G. att förmå
konungen att utse Karl Fredrik till tronföljare
för att sedan effektivt kunna utnyttja en
av G. föreslagen allians med Ryssland. De
gjorde upprepade resultatlösa föreställningar
hos Karl att få den förhatlige avlägsnad ur
konungens tjänst. Efter sin återkomst i nov,
1717 utsågs G. av Karl till förste
plenipo-tentiär vid åländska kongressen. C.
Gyllenborg utsågs till den andre underhandlaren,
och den holsteinske sekreteraren Stambke,
G:s medhjälpare och vän, blev generalsekr.
Till kongressort bestämdes Lövö, en liten by
på Sundskär (numera Vårdö) i Sunds socken.
Under maj—nov. 1718 reste G. fyra gånger
till Lövö och underhandlade där sammanlagt
50 dagar. I hans frånvaro skötte Stambke och
Gyllenborg de löpande göromålen. G:s täta
resor till Sverige orsakades mest av
förberedelserna till norska fälttåget, från vilket
arvprinsen sökte avråda konungen, enär han
fruktade dels att G. genom detta skulle
lyckas förmå Karl till en fredlig uppgörelse med
tsaren för att sålunda få ryggen fri och dels
att en fred med Ryssland komme att beröra både
tronföljdsfrågan och giftermålsplanen.
Ryssarna befunnos näml, under slika
förutsättningar villiga att medgiva Sverige stora
fördelar (»ekvivalenter») för östersjöprovinserna,.
Då Karl XII 30 nov. 1718 stupat,
begagnade sig arvprins Fredrik, vilken som härens
generalissimus nu ägde högsta befälet, snabbt
av den nya situationen och lät 2 dec. arrestera
G. i Tanums prästgård, varefter denne fördes
till Stockholm. Inför en särskilt tillsatt
kommission kallades G. 16 jan. 1719 att svara
på anklagelserna att ha varit illasinnad mot
Sverige (syftar på Bassewitz’ underhandling
1714), väckt konungens misstro mot
undersåtarna, förtalat ämbetsmännen, verkställt
okadliga råd och avrått fred. Rättegången
fördes på ett brådskande och olagligt sätt.
G. fick t. ex. ej begagna advokat eller avgiva
skriftligt svaromål 11 febr, dömde
kommissionen G. att halshuggas; kroppen skulle
nedgrävas på galgbacken. 19 febr. (2 mars n. st.)
1719 gick domen i verkställighet. Vid 1723
års riksdag lades G:s arvingar till last ett
debet på 15 tunnor guld. Men däremot
uppställdes genfordran, och under frihetstidens
sista skede beslöts efter rysk påstötning, att
denna skulle betalas. 1771—80 utanordnades
också över 1,2 mill. dal. smt, varav dock
endast en mindre del tillföll arvingarna (G:s
dotter och dotterdotter) men lejonparten ett
konsortium, som köpt deras anspråk. Gustav
III, som 1770 i ett ryktbart brev till G:s
dotter fru von Eyben givit G:s minne en
lysande upprättelse, anvisade därför 1776 åt
fru v. Eyben personligen 60,000 dal. smt för
att »avtvätta riket en blodskuld».
Litt.: K. von Moser, »Rettung der Ehre und
Unschuld des weiland königl. schwedischen
Staatsministers.. . Georg Heinrichs,
Frey-herrn v. Schlitz genannt v. Goertz» (1776); B.
von Beskow, »Friherre G. H. v. Goertz,
statsman och statsoffer» (i »Sv. akad:s handl.
från 1786», d. 43, 1868); G. Syveton,
»L’er-reur de Goertz» (i Revue d’Histoire
Diploma-tique 1895—96); Th. Westrin, »Friherre G.
H. v. Görtz’ bref ur fängelset i Arnhem 1717»
(i Hist. Tidskr. 1898); Th. Bussemaker, »De
arrestatie van Gyllenborg en Goertz in 1717»
(i Tijdschrift voor Geschiedenis etc. 1901); Cl.
Annerstedt, »Fältmarskalken grefve Magnus
Stenbock» (i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1886»,
d. 20, 1905, 1906); H. Almquist,
»Holstein-Gottorp, Sverige och den nordiska ligan i den
politiska krisen 1713—1714» (1918); K. J.
Hartman, »Åländska, kongressen och dess
förhistoria», [—IV (i Acta Academiæ Aboensis 1921—
28); Hj. Lindeberg, »G.» (1925). K. J. H-n.
Görvel Fadersdotter, svensk-norsk-dansk
adelsdam (d. 1605). Var från Hjulsta i
Uppland och tillhörde svenska Sparreätten. Hon
äktade 1532 riksrådet Peder Nilsson Grip (d.
1533) till Fållnäs, 1534 danska riksrådet Truid
Gregersen Ulfstand (d. 1545) till Torup och
1547 danska riksrådet Lave Brahe (d. 1567)
till Krageholm. Fru G. var genom
mödernearv en av Norges största jordägare (ägde där
bl. a. Giske, se d. o.) samt hade även stora
svenska och danska gods. Hon grundläde
Torups borg i Skåne. Då fru G. överlevde sitt
enda barn, Nils Ulfstand, överlät hon sina
norska och även andra gods till danska
kronan mot förläningar i Skåne (bl. a.
Börringe-kloster) och gjorde slutligen Kristian IV till
sin universalarvinge. Biogr. av E. Madsen i
dansk Personalhistorisk Tidsskr., 6: 4 (1913).
Hennes gravsten i Lunds domkyrka är
avbildad på pl. vid art. Gravvård. (B. H-d.)
Görväln, fjärd av Mälaren (se d. o.).
Görväln, gods i Järfälla socken, Stockholms
län, vid Mälarfjärden G.; 650 har, därav 140
har åker; tax.-värde 255,500 kr. (1926). Har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
