Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgsposten - Göteborgs stadsbibliotek - Göteborgs stift - Göteborgssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Göteborgs stadsbibliotek—Göteborgssystem
208
Göteborgs stadsbibliotek.
des i juni 1896 till ett nytt bolag, och i
samband därmed ändrades 1 okt. s. å. tidningens
hållning från utpräglat konservativ till
liberal. Red. blev då Valfrid Södergren.
G:s förra redaktion bildade däremot en ny
konservativ tidning, Morgonposten.
1904 inköptes G. av Edvard Alkman.
som gav den en utpräglat frisinnad hållning
och förblev dess ägare och huvudred, till en
i april 1926 företagen rekonstruktion av
tidningsaktiebolaget. Huvudred, och ansvarig
utgivare är sedan dess Harry Hjörne,
vilken upprätthållit tidningens liberala
ståndpunkt. 1903 uppsattes en veckobilaga,
Söndagen, och 1905 bilagan Västra
Sveriges Lantmannatidning, vilken även
utgår särskilt. Under de senare åren har
tidningens format ökats med en tredjedel. En
»kultursida» har uppsatts, på vilken 1927—
28 medarbetat bl. a. red. E. Alkman,
professorerna Yrjö Hirn och B. Karlgren, prof. Hj.
Lindroth, lektor Sven Lönborg, professorerna
E. Nordenskiöld och G. Westin Silverstolpe.
Söndagen har utvidgats till en modernt
uppställd och rikt illustrerad tiosidig bilaga,
Göteborgspostens Lördagsbilaga.
Göteborgs stadsbibliotek bildades 1890
genom sammanslagning av Göteborgs museums
och Göteborgs då nybildade högskolas bibi. Av
dessa var museibibl. det vida mera betydande;
det tillkom i samband med stiftandet av museet
1861, väsentligen på grundval av det Göteborgs
kungl. vetenskaps- och vitterhetssamhälle
tillhöriga Naturhistoriska museets bibi., varjämte
vitterhetssamhället överlämnade sin egen
boksamling, dock utan att frånträda
äganderätten, liksom det alltsedan i museibibl., resp,
stadsbibl., deponerat sina huvudsakligen på
bytesväg gjorda, betydande bokförvärv. En
viktig deposition är även Göteborgs
läkaresällskaps bibi. Högskolans bidrag utgöras
dels av anslag, dels och numera till
huvud
sakligaste delen av
bytesmaterial. Storartade donationer ha
under årens lopp kommit bibi,
till del, bland vilka särskilt
märkes G. Heymans (1915) på
inemot 700,000 kr. Fr. o. m.
1921 erhåller bibi, i princip,
med vissa bestämda
undantag, de ex. av varje i Sverige
tryckt skrift, som enl. Tr. O.
överlämnas till
justitieministern (eller
tryckfrihetsombu-den i landsorten). Göteborgs
stad lämnar 180,058 kr. av den
till 218,808 kr. uppgående
ut-giftsstaten (1928). Sedan 1900
är bibi, inrymt i en särskild
byggnad, nyligen betydligt
utvidgad.
G. tjänar den dubbla
uppgiften att vara dels ett
vetenskapligt bibi., tillgodoseende
särskilt högskolan, museets
olika avd. o. a. vetenskapliga inrättningar och
undervisningsanstalter, dels ett allmänt
kommunalt bibi. G. kan nu kallas ett centralbibi,
för västra Sverige. — Samlingarna
beräknades 1924 omfatta omkr. 235,000 bd och 80,000
smärre skrifter; de följ, åren har tillväxten
varit avsevärd. Särskilt väl tillgodosedda äro
ämnena filologi (i synnerhet klassisk),
fornnordisk litteratur samt svensk skönlitteratur
(i synnerhet dramatik). En kinesisk
specialsamling finnes. 1927 var antalet hemlånade
volymer 22,924, för läsning på stället
framtagna 48,936, antalet besök 30,705.
G. står under förvaltning av en styrelse,
bestående av 10 pers. — Den stadigvarande
personalen består f. n. av överbibliotekarien,
1 förste och 2 andre bibliotekarier, 9
amanuenser m. fl. Chef var 1890—1927 L. Wåhlin.
överbibliotekarie, sedan 1927, är S. S.
Hallberg. S. H-g.
Göteborgs stift omfattar Göteborgs och
Bohus län; Flundre, Ale, Vättle, Bollebygds,
Marks och Kinds härad av Älvsborgs län;
Hallands län samt Hishults sockendel av
Kristianstads län; 15,012,15 kvkm, 698,535 inv.
(1928). G. består av 14 kontrakt:
Domproste-riets södra; Älvsyssels södra; Älvsyssels norra;
Orusts och Tjörns; Vikornas södra; Vikornas
norra; Domprosteriets norra; Marks och
Bollebygds; Kinds; Fjäre och Viske;
Var-bergs; Falkenbergs; Halmstads; Laholms.
Tills. 125 pastorat, 253 lands- och 23
stads-församlingar. — G. var urspr. en
superinten-dentia, upprättad efter Göteborgs anläggning
1620 a’’ Gustav II Adolf genom avskiljandet
av s. Västergötland från Skara stift och 1665
upphöjd till biskopsstift. Efter
Brömsebro-freden tillkom Halland (1646), efter
Roskilde-freden s. Bohuslän (1658) och slutligen (1693)
även n. Bohuslän.
Göteborgssystem, det internationella
namnet på principen att anförtro försäljningen a*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
