Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafgren-Waag-Dinkels, Lilly - Hafiz - Hafiz, Schems ed-din Muhammed - Hafnia - Hafnium - Hafrsfjord el. Hafsfjord - Hafslund - Hafstein, Hannes Þórður - Hafström, Axel Gillis - Haftara - Hafthore Jonssön - Haga (Göteborg) - Haga (socken i Uppland) - Haga (slott)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Hafiz—Haga
250
höra sig i Sverige, där hon vunnit berättigat
erkännande, bl. a. i Wagnerroller. T. N.
Häfiz [häfiz], arab., »trons sol»,
hedersnamn på en lärd, i synnerhet en, som kan
utantill koranen eller en större samling
traditioner (hadith; se d. o.) om Muhammed.
Häfiz [häfiz], Schems ed-din (»trons
sol») Muhammed, Persiens störste lyriker
(d. 1389). Ägnade största delen av sitt liv åt
teologiska studier och tillhörde ett samfund
av dervischer och sufis. På sin ålderdom bröt
H. fullständigt sina förbindelser med detta
samfund och skrev backisk-erotiska dikter. Så
tydligt det än är, att dessa sånger avse att
fira sinnligheten, ha de av hans trosförvanter
uppfattats som allegoriska och under det
jordiskas namn besjungande det himmelska.
Hans grav har därför blivit en vallfartsplats
för de fromma. Efter hans död samlades hans
förnämsta sånger, i en »divan», som är bäst
utg. av H. Brockhaus (3 bd, 1854—60) och
(jämte ty. övers.) av V. von Rosenzweig (3 bd,
1858—64). H. gav uppslag till Goethes
»West-östlicher Divan». En fullständig eng. övers,
är utg. av H. W. Clarke (1891). Sv. övers,
(från ty.) av E. Blomberg (1921). Litt.: Geiger
och Kuhn, »Grundriss der iranischen
Philo-logie», II (1896—1904), s. 303 ff. (P. L.)
HaTnia, nlat. namn på Köpenhamn.
Ha’fnium (av lat. Ha’fnia, Köpenhamn),
C e’l t ium, kem., en fyrvärdig metall med
kemiska tecknet Hf; atomvikt 179,
atomnummer 72. Några franska forskare hade tidigare
än Coster och Hevesy trott sig påvisa
grundämnet n:r 72 bland de sällsynta jordarterna
och givit det namnet c e 11 i u m, en uppgift,
som sedermera visat sig vara oriktig (jfr
Atom, sp. 455). I. B.
Hafrsfjord el. Hafsfjord (fno.
Hafrs-fjördr), fjord i Rogaland fylke, Norge. I H.
utkämpades (omkr. 872) det bekanta sjöslaget
mellan Harald Hårfager och de västnorska
maktinnehavarna. Från detta slag har Norges
förening till ett rike plägat räknas. O. A. Ö.*
Hafslund, gods i Skjebergs socken, östfold
fylke, Norge, på ö. stranden av Glommen, nära
Sarpsfossen. Godset har tillhört bl. a. Håkon
V:s måg Hafthore Jonsson, släkterna
Rosen-sværd, Bildt och mot 1600-talets slut
Weren-skiold och Huitfeldt. Egendomen är alltjämt
ansenlig, och en stor arbetarbefolkning är där
sysselsatt. H. äges sedan 1898 av a.-b. H.,
som har elektriska kraftanläggningar,
karbidfabrik, zinkfabrik, elektrisk kvarn m. m. Av
Sarpsfossen, utbyggd till 25,000 hkr, äger
detta a.-b. hälften; det utnyttjar även Vamma
(87,000 hkr) och Kykkelsrud (46,000 hkr). M. H.
Hafstein [ha’vstéln], Hannes P 6 r ö u r,
isländsk politiker och skald (1861—1922). Tog
juridisk examen vid Köpenhamns univ., blev
borgmästare och syssloman i Isafjord 1896
samt var minister för Island 1904—09 och
1912—14, därefter bankdir. Som skald var
H. enbart lyriker samt visade frändskap med
Drachmann och ej obetydlig påverkan av G.
Brändes men var dock fullt originell. Han
utgav diktsamlingar 1882, 1893 och 1916.
Kraftig och klangskön form samt en
stämning av livsglädje och manligt trots utmärka
det mesta av hans diktning. Som politiker
var H. en av de mest framskjutna männen
i det i slutet av 1890-talet grundade
hem-styrelsepartiet, som krävde tillsättandet av
en särskild minister för Island, med säte i
Reykjavik. R.N-g.*
Hafström, Axel G i 11 i s, målare (1841—
1909). Studerade vid Konstakad. 1861—65
samt sedermera i Düsseldorf 1870—75 och i
Paris 1877—78, där han lärde sig
konservering av oljemålningar. Bland hans mest
kända arbeten märkas »Smugglare inför
tullinspektören» (1876; Nationalmuseum,
Stockholm) o. a. bilder ur sjömanslivet (»Hos
skeppsfurneraren» m. fl.), vilkas ämnen gåvo
anledning till det sedvanliga anekdotiska
framställningssättet. Friluftsmålningar av H. äro
sällsynta, och betecknande nog utspelas
scenerna ur sjömanslivet, ss. »Nödskott höres»,
oftast inomhus. G. W-m.
Haftära, avslutning, det stycke av
profeterna, som läses omedelbart efter
toraläs-ningen på sabbat, helg- och fastedagar; det
innehåller vanl. en häntydning på det föreg.
torastycket. H. läses av någon bland
menigheten. Detta bruk föreskriver sig trol. från
mackabéertiden. D. B-ck.
Hafthore Jonsson, norsk lenderman (d. 1320).
Gifte sig omkr. 1302 med konung Håkon V:s
oäkta dotter Agnes och kallades vid
svärfaderns död, jämte elva andra högättade män,
till förmyndare för den treårige tronföljaren,
Magnus Eriksson. H. ägde stora jordagods i
skilda delar av landet. Hans söner Jon och
Sigurd (»Hafthoressönerna») spelade en
mycket viktig roll under Magnus Erikssons
regeringstid. Se Jon Haf thoressön. O. A. Ö.*
Haga, stadsdel o. församl. i Göteborg (se d. o.).
Haga, socken i s. Uppland, Ärlinghundra
härad, Stockholms län, ö. om segelleden till
Uppsala (Skofjärden); 18,73 kvkm, 301 inv.
(1928). Är i ö. huvudsaki. jämn och odlad,
utmed fjärden i v. skogbevuxen. 765 har åker,
1,037 har skogs- och hagmark. Ingår i
Sigtuna, S:t Olofs, S:t Pers, Vassunda och H.
pastorat i Ärkestiftet, Ärlinghundra kontrakt.
Haga, kungl. lustslott jämte vidsträckt park
i Solna socken, omedelbart n. om Stockholm
vid Brunnsviken, omfattar 122,8 har. Gustav
III hyrde som kronprins det nu s. k. Gamla
Haga, s. delen av det nuv. området, och bodde
som konung ofta där i en ännu kvarstående
anspråkslös träbyggnad, som han lät flytta
upp på höjden från den sanka stranden. Från
hans tid kvarstår även Turkiska kiosken,
invigd 1788, ritad av F. M. Piper, nyligen
restaurerad. Gustav III inköpte 1785 den n. om
H. belägna egendomen Brahelund, varigenom
Hagaområdet blev betydligt förstorat. Kort
därpå antog konungen Desprez’ projekt till ett
monumentalt slott i klassisk smak. Grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
