Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagman, Konrad - Hagman, Lucina - Hagman, Sophie - Hagrida - Hagshult - Hagström, Axel Julius - Hagström, Erik - Hagström, Johan Oskar - Hagström, Johan Otto - Hagströmer, släkt - Hagströmer, Anders Johan (Hagström) - Hagströmer, Johan Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Hagman, L.—Hagströmer
266
fattare (f. 1859 3/7). Blev fil. dr 1897 på avh.
»Om svenska statsrevisionens sammansättning
och verksamhetsformer under tiden 1809—
1866». H. har bl. a. utgivit mycket anlitade
handböcker, såsom »Sveriges grundlagar med
förklaringar» (1902), en mindre
grundlagsedi-tion med kortfattade förklaringar 1904 (4:e
uppl. 1915), »Sveriges kommunallagar», 1—2
(1910—11; 2:a, omarb. uppl. 1926),
»Kommunala uppslagsböcker», 1—2 (1916). H. har
dessutom utgivit bl. a. »Den nya strafflagen
för krigsmakten» (1915) och »Alkoholistlagen»
(1916) samt utarbetat register över
riksdagsprotokollen med bil. 1900—10 (3 bd, 1913) och
1911—20 (3 bd, 1922—23) samt över
kyrkomötets protokoll 1868-—1918. E. N-nn.*
Hagman, L u c i n a, finländsk pedagog (f.
1853 5/e), en av de första förespråkarna för
samskoleidén i Finland. Har från 1886 varit
skolföreståndarinna i Helsingfors, sedan 1899
i en egen skola, Nya finska samskolan. Hon
har verkat för kvinnosaken i förbundet
Unionen och Finska kvinnoförbundet samt som
led. av lantdagarna 1907—17. Utgav en biogr.
över Minna Canth (2 bd, 1906—11). H. E. P.
Hagman, Sophie (1758—1826). Var
borgar-dotter från Eskilstuna, blev tjänarinna i
Stockholm, sedan dansös vid Kungl. teatern
och var 1778—93 hertig Fredrik Adolfs
erkända mätress. Hon var känd för skönhet,
levnadsvett och naturlig begåvning. Litt.: C.
Forsstrand, »S. H. och hennes samtida» (1911);
’A. Gynther i Personhist. Tidskr. 1926.
Hagrida, se H a u r i d a.
Hagshult, socken i Jönköpings län, östbo
härad, utmed Lagan, n. om Värnamo; 70,02
kvkm, 547 inv. (1928). Utgöres av skogs- och
mossmarker. 632 har åker, 4,015 har
skogs-och hagmark. Ingår i Fryele och H:s pastorat
i Växjö stift, östbo kontrakt.
Hagström, Axel Julius, dövstumläiare
(f. 1853 15/2). Var lärare vid dövstumskolorna
på Manilla och i Örebro 1873—91 (tillika
lärare vid seminariet på Manilla för
dövstum-lärares utbildande 1882—91), föreståndare för
2:a distriktets dövstumskola i Hjorted,
sedermera i Växjö, 1891—97 och för 7:e
distriktets dövstumskola i Härnösand 1897—1916.
För de stora framsteg undervisningen i
svenska dövstumskolan gjort sedan 1885 har den
i väsentlig grad att tacka H:s »Lärokurs i
modersmålet för dövstumma», avsedd för
barnens 2:a—4:e läsår. H. var (liberal) led. av
Andra kammaren 1906—11 och av Första
kammaren 1912. Pr.
Hagström, Erik, mekaniker (1760—1827).
Anläde 1788 Älvdalens porfyrverk, var 1811
-—2v verksam vid Göta kanals byggande och
från 1820 styresman över Avesta bruk. Ansågs,
ehuru autodidakt, som en av landets
förnämsta vattenbyggare och bruksbyggmästare.
Hagström, Johan Oskar, präst och
botanist (1860—1922). Komminister i Lysvik
1899, kyrkoherde i V. Amtervik 1910 och
kontraktsprost 1917. Var en framstående
kän
nare av vattenväxter, främst släktet
Pota-mogeton, och utgav »Critical researches on the
Potamogetons» (i Vet.-akad:s Handl. 1916).
Hagström, Johan Otto, läkare (1716—
92). Blev 1749 med. dr i Uppsala, företog s. å.
med offentligt understöd en resa genom
Jämtland och dess lappmarker samt utgav
»Be-skrifning öfver Jemtland» (1751). 1754—85
provinsialläkare i Östergötland, avgav H. 1857
en värdefull berättelse till
sundhetskommis-sionen om landskapets allmänna hushållning.
Hagströmer, svensk släkt, urspr. från
Hälsingland. A. J. Hagström, brorson till läkaren
J. O. Hagström (se d. o.), adlades 1812 med
namnet H.; om honom och hans sonsons son
J. V. H. se nedan. Den sistnämndes son
Sven Axel E sche 1 sson H. (f. 1877 2fl/i)
blev 1900 jur. utr. kand, i Uppsala, 1912
hovrättsråd i Svea hovrätt, 1915 ord.
revisions-sekr. och 1917 ord. expeditionschef i
Justitie-dep. samt statssekreterare där s. å Sedan
1923 är han landshövding i Blekinge län. Han
har särskilt anlitats vid behandling av flera
lagstiftningsfrågor.
Hagströmer, Anders Johan (före
adlandet H a g s t r ö m), läkare (1753—1830); se
släktöversikten. Blev 1775 underkirurg vid
Serafimerlasarettet och 1776 kirurgie
magister. Tills, m. J. Kraak
utgav han 1781—83
Weckoskrift för
Läkare och
Naturforskare. Med. dr i Åbo 1781,
blev H s. å. läkare
vid Danviken, 1785 e.
o. och 1793 ord.
ana-tomie och kir. prof,
där, 1788 led. av
Vet.-akad., 1795 överdir.
över kirurgien i
riket, 1796 medlem av
Collegium medicum,
1808 generaldir. över lasaretten samt 1816
medicinalråd och inspektor vid
Karolinska institutet. — 1788 och 1808 hade han i
uppdrag att utbilda läkare för armén. H.
var en av Sv. läkaresällskapets stiftare
(1808); adlades 1812. Han tog avsked 1823. —■
H. var en mycket anlitad läkare, frikostig
och hjälpsam samt god föreläsare. Han
verkade bl. a. för hälsovårdens förbättrande samt
för inrättandet av Karolinska institutet och
Allmänna garnisonssjukhuset, länslasarettens
förbättring, veneriska smittans hämmande
m. m. Se minnesteckning av A. Retzius i
Vet.-akad:s Handl. 1830. (A. W-dt.)
Hagströmer, Johan Vilhelm, rättslärd
(1845—1910); se släktöversikten. Blev 1865
student, 1870 jur. kand., 1872 docent samt
1877 e. o. och 1888 ord. prof, i straffrätt, allt
vid Uppsala univ.; var 1886—87 led. av Nya
lagberedningen. H. utgav bl. a. »Om
aktiebolag enl. sv. rätt» (1872), »Om
frihetsstraffen» (1875), granskningar av förslag till
strafflag för Finland (1879, 1884), avh i Tidsskr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
