Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagströmer, Johan Vilhelm - Hagtorn - Hagtornsfjäril - Hague, Kap la (Cap de la) - Haguenau - Hagunda (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Hagtorn—Hagunda
268
for Retsvidenskab, bl. a. om mordbrandsbrotten
(1897) ocb om fortsatt brott (1900), samt delar
av ett stort anlagt men ofullbordat verk över
»Svensk straffrätt», I, II (1901—09),
omfattande straffrättens
allmänna del samt
misshandels- och
frihets-brotten; »Efterlämnade föreläsningsan-teckningar» (om
skadegörelse och tjuvnad)
utgåvos 1912. Hans
verksamhet var av en
grundläggande
betydelse för de juridiska
studierna och
forskningen vid. Uppsala
univ. och i hela Sve-
rige. Genom sällsynt skarpsinne och
utomordentlig noggrannhet såväl i den
vetenskapliga bevisföringen som i genomforskandet av
det positiva rättsmaterialet blev han en
skicklig handledare av många studentgenerationers
juridiska studier och kom även att utöva ett
inflytande på rättskipningen, som i Sverige
sällan beskärts innehavaren av en akademisk
lärostol. Se J. Thvrén i Tidsskr. for
Retsvidenskab 1915, jb. 329. N. S-g.*
Hagtorn, Cratae’gus, växtsläkte av fam.
Ro-saceae, står nära rönnsläktet (Sorbus) men har
stenfrukt. Hit höra talrika mångformiga
arter, vanl. tornbeväpnade buskar el. smärre
träd med oftast flikiga blad, i tempererade
länder på n. halvklotet. Blommorna sitta i
Hagtorn, Crataegus oxyacantha.
kvast och ha vita el. röda kronblad.
Frukterna äro vanl. röda. I Sverige växa (upp till
Mälarprovinserna) 5 el. 6 arter, av vilka
särskilt t r ub bh a g to r n, C. monogyna, odlas
under många former i trädgårdar,
företrädesvis till häckar. Därjämte odlas flera utländska
arter, t. ex. C. coccinea (från Nordamerika)
och C. sanguinea (från Sibirien). — Veden av
h. är mycket hård och nyttjas till
snickeriarbeten. Många arter, t. ex. C. azarolus, ha
syrliga, ätbara frukter. G. M-e.
Hagtornsfjäril, Apöria crataè’gi, en vacker
fjärilsart av fam. Pieridae, något större än
den vanliga kålfjärilen, om vilken den eljest
påminner. Den är allmän på ängsmarker i s.
och mellersta Sverige. Vingarna äro vita med
svarta vingnerver, de främre längs
ytterkanten nästan genomskinliga. Larven lever på
hagtorn, hägg, rönn m. m.
Hague [ag], Kap la (C a p de la), n. v.
udden på halvön Cotentin (se d. o.), n. v.
Frankrike; 180 m hög. Fyrtorn.
Haguenau [agnå’], ty. Hagenau, stad i fr.
dep. Bas-Rhin, Elsass, vid Rhens biflod Moder,
mitt i Haguenauskogen; 15,803 inv. (1921).
Humleodling. Textil- och skofabrikation.
Hagunda, härad i Uppsala län, v. om
Uppsala, mellan örsundaån, Lårstaviken och
Ekoln i s. och s. ö. samt v. länsgränsen i
n. v.; 334,13 kvkm, 4,911 inv. (1928). Socknar:
Gryta, Balingsta, Västeråker, Dalby, Ramsta,
Hagby, Skogs-Tibble, Åland och Järlåsa. Är
närmast vattendragen i s. ö. ett lågt
slättparti (del av Mälarslätten), upplöses mot n. v.
i småbergiga skogstrakter och sjöar, som
avflyta åt n. ö. (Jumkilsån) och s. ö.
(Tibble-el. Säveån). 10,352 har åker, 19,870 har
skogs-och hagmark. Huvudnäringar: jordbruk och
boskapsskötsel, i n. v. även skogsbruk.
Järnvägar: se kartan. Ingår i Trögds fögderi samt
Tiunda tingslag (tingsställe: Uppsala) i
Uppsala läns s. domsaga.
HAGUNDA H°
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
