Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haïti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Haiti
280
halvön uppfylles av de branta Mornes de la
Selle (Sierra de la Sella; 2,715 m) och Mornes
de la Hotte (2,255 m), som trol. fortsätta i
bergen på Jamaica. Mellan Centralkordilleran
och Sierra de Monte Cristi ligger det
fruktbara låglandet Cibao, avvattnat av Yuna och
Yaqui del Norte, i sitt centrala parti kallat
la vega real. S. om Centralkordilleran
markeras en sänka av floderna Artibonite och
Yaqui del Sur; en annan, i ö. kallad Cul de
Sac, går från Port au Prince mot v. över
av-loppslösa saltsjöar. Bergskedjorna uppbyggas
av gnejs o. a. kristallina skiffrar,
eruptiv-bergarter (granit, diorit, diabas, kvartsporfyr)
m. m. H. är rikt på kopparmalmer och brunkol;
järn- och manganmalmer förekomma.
Klimatet är tropiskt, något mildrat av havet (Port
au Prince har i jan. 24,4°, i juli 27,8° C). H.
ligger under nordöstpassaden, och
nederbördens fördelning är beroende av den olika
exponeringen mot denna. N. kusten och bergens
n. sluttningar äro regnrika, sänkorna och s.
sluttningarna torra. Vegetationen står i nära
samband med nederbördsfördelningen,
regnskog på nordsluttningarna, macchia och
savanner i regnskuggan. H:s växt- och djurvärld
överensstämmer i huvudsak med Kubas och
de övriga Antillernas. Om befolkning,
näringsliv m. m. se Dominikanska
republiken och Haiti 2. — Litt.: L. G.
Tippenhauer, »Die Insel H.» (1893); R. Gentil
och H. Chauvet, »Grande géographie de l’ile
d’H.» (1896). S. F.
2. Republik i Västindien, omfattar den v.,
Berglandskap på Haiti.
Landsvägsbild från Haiti.
mindre delen av ön Haiti och närliggande
små-öar; 26,135 kvkm, 2,031,000 inv. (1924);
huvudstad: Port au Prince. Om
naturförhållanden m. m. se ovan. Befolkningen består till
övervägande delen av negrer, avkomlingar av
de under kolonialtiden importerade slavarna
(huvudsaki. från Guinea); dessutom finnas
mulatter och omkr. 3,000 vita (inräknat
militär från U. S. A.). Negrerna äro det politiskt
härskande elementet. Det officiella språket
är franska; talspråket (la langue créole) är
en korrumperad franska, uppblandad med
talrika spanska och indianska lånord. Religionen
är officiellt den romersk-katolska (ärkebiskop
i Port au Prince); dess utövning inskränkes
huvudsaki. till yttre ceremonier. Även inom
mera civiliserade befolkningslager råder stor
vidskepelse. Folkbildningen står lågt; ett
universitet upprättades 1921. Näringslivet är
föga utvecklat. Kolonialtidens blomstrande
plantager förstördes under de oroliga tiderna
i 1800-talets början eller lämnades att
förfalla; förbättringar i arbetsmetoder och
redskap ha emellertid börjat införas efter U. S.
A:s ockupation av H. Plantagernas
kulturväxter, kaffe, bomull och socker, lämna, tack
vare gynnsamt klimat och ypperlig jordmån,
relativt rika skördar. Jorden bearbetas
emellertid mycket primitivt, och stora delar av
skörden tillvaratagas illa. Av H:s värdefulla
skogsträd utnyttjas endast kampeschträdet,
urspr. infört från Mexiko. Mineralrikedomen
tillgodogöres icke, då goda
kommunikationer saknas. H:s export värderades 1925/26
till 20,184,000 doll. (kaffe, kampeschträ,
bomull, socker) och gick till stor del till
Frankrike; importen, till största delen från U. S. A.,
värderades s. å. till 18,851,400 doll.
(bomullsvaror, livsmedel). Viktiga hamnar äro Port
au Prince (mer än hälften av importen), Cap
Haitien, Jacmel, Cayes och Gonaives.
Järnvägsnätet (252 km) utbygges av amerikanerna,
som även iståndsatt kolonialtidens vägar och
byggt nya automobilvägar. — Den nu
gällande författningen är av 1918;
statsöverhuvudet är en president, vald på 4 år.
Lagstiftande makten är enl. författningen delad
mellan en deputeradekammare och en senat men
utövas t. v. av ett råd med 21 medl.,
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>