Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallenberg, Jonas - Hallenborg, Bolivar Magnus Fredrik Carl Wilhelm - Hallendorff, Carl Jakob Herman - Hallens tingslag - Halle- och Hunneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Hallenborg—Halle- och Hunneberg
324
i Uppsala univ.-bibl.). H. ägnade sig därefter
mest åt språkstudier och numismatik. Hans
rationalistiska uppfattning framträder bl. a.
i hans lärda »Historiska anmärkningar öfver
Uppenbarelseboken» (1800). Bland H:s
numis-matiska arbeten märkes en alltjämt värdefull
»Historisk afhandling om mynt och varors
värde i Sverige under konung Gustaf I:s
regering» (1798). 1803 utnämndes H. till
riksantikvarie och sekr. i Vitt.-akad. Hans
arkeologiska skrifter äro nu föråldrade. 1812 fick
H. kansliråds namn och värdighet samt
upphöjdes 1818 i adligt stånd men tog aldrig
inträde på riddarhuset. 1819 nedlade han sina
befattningar. En viss strävhet i lynnet fann
utlopp i H:s ålderdomsverk »Öfver första
delen af Sven Lagerbrings Svea rikes historia.
Anmärkningar» (2 dir, 1819 och 1822), en
kritik, som visserligen vittnar om H:s stora
kunskaper men i stort förfelar sitt mål. I
handskrift efterlämnade han ett påbörjat arbete,
»Svea rikes historia under konung Gustaf
III:s regering», vari hans konungska,
anti-aristokratiska uppfattning nästan lidelsefullt
tar sig uttryck. Jfr B. E. Hildebrands
minnesteckning över H. (1880); N. Ahnlund,
»Historieskrivaren J. H.» (1923); G. Gihl, »J. H.
som fornforskare» (i Rig 1923), och A. B.
Carlsson, »J. H:s anteckningar och samlingar»
(1921; i »Uppsala univ.-bibl:s minnesskrift
1621—1921»). N. A.
Hallenborg, Bolivar Magnus
Fredrik Carl Wilhelm, kommunalman,
politiker (1828—92). Fick ryttmästares avsked
1860 och ägnade sig åt skötseln av sitt
fädernegods Rydsgård. H.,
som var dotterson till
F. B. von Schwerin
(se d. o.), deltog från
1859 i riddarhusets
förhandlingar och
invaldes 1866 av Malmö
landsting i Första
kammaren, där han
hade plats till sin död.
H. var en av
kammarens mest ansedda
medlemmar och satt
bl. a. 1870—87 i
kon
stitutionsutskottet (från 1876 som ordf.). Han
var 1869—86 och 1889—91 led. av Malmöhus
läns landsting och dess ordf, från 1884.
Hallendorff, Carl Jakob Herman,
historiker, skolman (f. 1869 5/u). Blev 1888
student i Uppsala, 1895 fil. lic. och 1897 fil.
dr samt var 1897—1904 docent i historia. H.
blev 1901 adjunkt vid Uppsala högre
allmänna läroverk, 1903 lektor i Örebro och 1904
i Stockholm vid Östermalms högre allmänna
läroverk (i modersmålet, historia och
geografi) samt fick 1908 professors n. h. o. v.
Av Stockholms handelshögskoleförening fick
H. 1908 i uppdrag att utarbeta
organisationsplanen för Handelshögskolan i
Stockholm, blev 1909 denna högskolas rektor samt
1911 prof, i statskunskap och ekonomisk
historia vid högskolan. Han var led. av Andra
kammaren för
Stockholms l:a valkrets
sommaxriksdagen 1914
samt 1915—17,
tillhörde då
lantmanna-och borgarpartiet samt
har därefter tagit
framträdande del i
högerpartiets inre
organisationsarbete. Han
var 1925 och 1926 led.
av kyrkomötet. H:s
tidigare skrifter voro
ägnade åt den karo-
linska tidens historia: »Bidrag till det stora
nordiska krigets förhistoria» (1897;
doktors-avh.), »Konung Augusts politik åren 1700—
01» (i Humanistiska Vet.-samfundets
Skrifter 1898), »Ture Gabriel Bielkes hågkomster
af Karl XII» (1901), »Karl XII och
Lewen-haupt 1708» (i Upsala Univ:s Årsskr. 1902)
m. fl. Bland hans övriga skrifter märkas
läroboken »Vårt folks historia» (1902; 7:e uppl.
1923—27), »Karl X Gustaf på Själland 1658»
(minnesskrift 1908), »Förhandlingar om de
skandinaviska rikenas neutralitetsförklaring
under Krimkriget» (i »Historiska studier
tillägnade Harald Hjärne», s. å.), »Panama»
(1913), »Illusioner och verklighet. Studier
över den skandinaviska krisen 1864» (1914),
»Oscar I, Napoleon och Nikolaus. Ur
diplomaternas privatbrev under Krimkriget» (1918),
del II och III, 2 av »Sveriges riksbank 1668
—1918» (1919—20; riksbankens historia 1719
—1803), »Svenska handelsbanken 1871—1921»
(1921), »Harald Hjärne och den karolinska
forskningen» (i Karolinska Förbundets
Årsbok 1922), »Svenska brandtariff-föreningen
1873—1923» (1923), »Oskar I», revid. uppl. av
Emil Hildebrands arbete, och »Karl XV»
(bägge tills, del XII i »Sveriges historia till
våra dagar», 1923), »Svenska
arbetsgifvareför-eningen 1902—1927» (1927) samt
»Frihetstiden» (i »Svenska folkets historia», 1928). H.
utgav 1902—17 av »Sveriges traktater med
främmande makter» partiet för åren 1630—48
(i delarna V—VI, 2) samt gränskartor 1752—66
och 1810, dessutom bl. a. »Handl. ang. konung
August den starkes utrikespolitik ...» (Hist.
Handl., 19: 2) och »Tal och skrifter av
konung Gustaf II Adolf» (1915) samt har
redigerat och bidragit till samlingsverket
»Sveriges riddarhus» (1926). Han har dessutom
flitigt bidragit till tidningar och tidskrifter
(särskilt Svenska Dagbladet och Svensk
Tidskrift) med smärre historiska och politiska
uppsatser. H. är ordf, i Karolinska förbundet
sedan 1925 och i Svenska historiska
föreningen sedan 1926. V. S-g.
Hallens tingslag ingår sedan 1916 i Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag.
Halle- och Hunneberg, två platåberg i
Västergötland, söder om Vänern, det nordligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
