Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallonsläktet - Hallordning - Hallrätt - Hallsberg - Hallskov - Hallstahammar - Hallstatt - Halstattiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Hallordning—Hallstattiden
336
sus, odlas, är härdig och rikbärande;
frukterna äro ej fullt så välsmakande. En annan
nordamerikansk art, R. occidentalis, med
svarta frukter, är sällsynt i svenska
trädgårdar. — Om den artrika björnbärsgruppen
se Björnbär. — Jfr bilder på färgplansch
vid art. Bär.
Som prydnadsbuskar odlas två
nordamerikanska arter av sektionen Anoplobatus, som
har enkla, flikiga blad och saknar taggar.
Den ena, lukthallon (E. odoratus), har
stora, röda blommor, den andra, nu t
ka-hallon (R. nutkanus), vita blommor. G. M-e.
Hallordning, författning om manufakturer
och fabriker, varigenom för dessa utformades
en särskild näringslagstiftning vid sidan av
den för hantverket gällande skråordningen
(se Fabrikslagstiftning och
Skråväsen). Föregången av en h. 17 april 1722,
utfärdades 21 maj 1739 en h. av
omfat–tande räckvidd. Den gav i fråga om dessa
företag bestämmelser om bl. a. villkoren för
att bli gesäll eller mästare, arbetarnas
skyldigheter vid arbetet och de tillverkade
varornas besiktning och stämpling (se Hal
1-stämpling) samt meddelade föreskrifter
om hallrätterna (se H a 1 1 r ä 11). En ny h.
utgavs 2 april 1770; den avlöstes av den
friare fabriks- och hantverksordningen 22 dec.
1846. — Jfr även Hall, sp. 300. (K. G. Wn.)
Hallrätt, en myndighet, som enl.
hallordningen (se d. o.) utövade tillsyn och
doms-rätt i fråga om fabriker och manufakturer.
H. skulle eg. inrättas i alla städer, där
manufakturer och fabriker funnos. Ordf, i
h. var en magistratsperson, dess övriga led.
till antalet (enl. 1770 års hallordning) åtta i
Stockholm, fyra i annan stad. Till h. hörde
mål och ärenden om arbetets bedrivande,
förhållandet mellan mästare och förläggare samt
mellan mästare och arbetare, vissa brottmål,
ss. ang. arbetares uppstudsighet emot mästare
och oordningar på verkstaden; vidare
utövades tillsyn över verkstäderna och de
tillverkade varornas beskaffenhet (se H a 11 s t ä m
p-1 i n g). H. upphävdes genom k. f. 25 febr.
1846, som överförde dess göromål till
magistraterna (i Stockholm Politi-, ämbets- och
byggningskollegium). Den rättsliga reglering
av hantverk och industri, i vilken h. utgjorde
ett led, har genom 1846 och 1864 års
näringslagstiftning till det mesta avlösts av andra
och friare former. (K. G. Wn.)
Hallsberg. 1. Landskommun i Närke, Kumla
härad, s. om Örebro; 109,40 kvkm, 2,412 inv.
(1928). Höjer sig i avsatser från
Närkesslät-ten i n. till skogiga bergstrakter i mellersta
och s. H. På s. gränsen sjön Tisaren. 2,333
har åker, 7,581 har skogs- och hagmark. Bildar
med H:s köping församlingen H., pastorat i
Strängnäs stift, Kumla kontrakt.
2. Köping i Örebro län, Kumla härad, på
Närkesslätten, station på V. stambanan och
statsbanan Krylbo—Mjölby; 702 har land,
2,844 inv. (1928). Tingsställe; viktig
järnvägs
knut (stor rangerbangård). H. har livlig handel
och industri med berömd tillverkning av
tröskverk o. a. lantbruksmaskiner (se The r
mæ-nius); exportslakteri, spannmålslagerhus m.
m. Bildar med landskommunen H. en
församling. Tax.-värde å fast egendom 6,799,300 kr.
(1927), bev.-tax. inkomst 2,996,320 kr.
Hallskov, se K o r s ö r.
Hallstahammar, bruksort i Svedvi och
Kol-bäcks socknar, Västmanlands län, vid
Ströms-holms kanal, station på linjen Kolbäck—
Ramnäs av Stockholm—Västerås—Bergsla-
Bultfabriks a.-b., Hallstahammar. Flygfotografi.
gens järnvägar, 18 km v. om Västerås; omkr.
3,500 inv., därav 2,000 i Svedvi. Är vackert
beläget i markerad övergång mellan
Bergslagens skogsbygd och Mälarslätten. Vid
forsar av ån 4 kraftverk. Kanalen har inom H.
7 slussar. Industrianläggningarna tillhöra H:s
a.-b. och Bultfabriks a.-b., ASEA och Svenska
metallverken äga elektriska kraftstationer,
och Strömsholms nya kanal-a.-b. har i H. sitt
förvaltningskontor. H:s a.-b., stiftat 1872.
aktiekap. 1,6 mill. kr., 300 arb., äger
järnverk med martin- och valsverk, axelfabrik,
tråddrageri, kraftstation m. m. i H., järn- och
kraftverk i Trångfors (sammanlagt årligt
tillv.-värde 2,5 mill. kr.) samt jordbruks- och
skogsegendom (tax.-värde 1,700,000 kr. 1927).
— Bultfabriks a.-b., stiftat 1873,
aktiekap. 3 mill. kr., 500 anställda, tillverkar
vid bultfabrik, elektriskt stålgjuteri och
gal-vaniseringsverk i H. järn- och
stålmanufakturer för 4,5 mill. kr. per år. — H:s herrgård
från 1600-talet har 1928 flyttats till
Fornval-lens friluftsmuseum vid Västerås.
Hallstatt, köping i övre Österrike, i
Salz-kammergut, på v. stranden av Hallstätter See
(508 m ö. h., 8,58 kvkm, största djup 125,2 m;
genomflytes av Traun till Donau); 1,355 inv.
(1923). Saltbergverk. Jfr H a 11 s t a 11 i d e n.
Hallstattiden, övergångstiden från
bronsåldern (se d. o.) till järnåldern (se d. o.) samt
äldsta delen av den senare. H. är uppkallad
efter Hallstatt (se d. o.) i Salzkammergut, där
för epoken karakteristiska fynd f. ggn gjordes
(1846). Hallstattkulturen, i stort sett
enhetlig, visar på olika utbredningsområden
skiftande drag. Man kan tala om följ, stora
områden: Centraleuropa, med Hallstatt självt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
