Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halsens yttre sjukdomar - Halsfistel - Halsfluss - Halshuggning - Halsinflammation - Halsjärn - Halske, Johann Georg - Halskedja - Hals- och handrätt - Halssjukdomar - Halsted, William Stewart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
svallningar: 1) leukemi och
pseudoleu-kemi (se dessa ord); 2) kräftsvulster. De
svullna körtlarna utgöra här i regel
dottersvulster (metastaser) till en modersvulst, som
har sitt säte i t. ex. någon av svalgets
körtlar, näsans bihålor o. s. v.; 3) olika former av
cystor (svulster med flytande innehåll), g)—k)
fordra alla omedelbar läkarvård. V. Nsl.
1) Torticollis eller snedhals. Denna i
svårare fall särdeles besvärliga deformitet
förekommer dels som medfödd, vanl. beroende
på felaktigt tvångsläge av fostret i-
livmodern och därmed sammanhängande stark
permanent förkortning och skrumpning av ena
sidans halsmuskulatur, dels även som
förvärvat, akut eller kroniskt sjukdomstillstånd vid
lokala sjukdomar i halskotpelaren eller dess
muskulatur och vid vissa nervsjukdomar, i
sistnämnda fall stundom i förening med
besvärliga, ej sällan särdeles smärtsamma
kramprörelser (s. k. n i c k k r a m p). Behandlingen
är för de medfödda fallen i regel operativ och
bör företagas tidigt, innan med tiden alltid
inträdande fixerad snedhet (skolios, se R y g
g-radskrökning)i halsryggraden och
asymmetri i ansiktet, synstöringar m. m. hunnit
utbilda sig. Även förvärvad torticollis kan
det bli nödvändigt att göra till föremål för
operativ behandling. P. Hgld.*
Halsfistel, med., se Halsens yttre
sjukdomar.
Halsfluss, med., se Svalgets sjukdomar.
Halshuggning, huvudets skiljande från
kroppen, är det i synnerhet i germanska länder
vanligaste dödsstraffet. Näst arkebusering
ansågs h. som det minst vanhederliga
dödsstraffet, och ej sällan förekom till omkr. 1600,
att till hängning dömda personer blevo
»benådade till svärd» eller fingo »njuta svärdet».
H. verkställdes av skarprättaren medelst svärd,
bila eller fallbila (giljotin, se d. o.). Vid h.
med svärd stod vanl. den dömde på knä (i fall
av sjukdom kunde han sättas på en stol) med
huvudet upprätt; skarprättaren stod bakom
och högg av huvudet med skarprättarsvärdet,
vilket i vanligaste fall var tvåhands, tveeggat
och utan spets (klingans längd omkr. 8 dm).
Bilan var i de flesta fall tvåhands,
kortskaf-tad (omkr. 3 dm), med rak, lång egg (omkr.
4 dm). Änvändandet av bila, som täml.
allmänt i Sverige utträngt svärdshalshuggningen
omkr. 1700, erbjöd större säkerhet, då den
dömde i knästående eller liggande ställning
hade halsen mot ett »block» eller en
»stupstock». I dec. 1900 företogs den sista
avrättningen med bila i Sverige; 1906 infördes
giljotinen, vilken brukades endast en gång (1910),
innan civilt dödsstraff avskaffades 1921. -—
H. anses vara det säkraste och minst
smärtsamma dödsstraffet. Genom att blodet
tömmes från hjärnan, försvinner omedelbart
medvetandet. G. O. G.
Halsinflammation. 1. (Med.) Se Svalgets
sjukdomar samt Struphuvudets
och luftstrupens sjukdomar.
Halsfistel—Halsted
362
2. (Husdjurssk.) H. är en inflammation i
svalget, vanl. åtföljd av katarr i
struphuvudets och näsans slemhinnor. Sjukdomen
förekommer oftast hos häst och svin samt
kännetecknas av ansvällning och ömhet i
svalgtrakten, svårighet att svälja, flytning ur
näsborrarna av ett varblandat, ofta med
foderpartiklar bemängt slem samt torr och hård
hosta. Behandlingen består i användning av
våtvärmande omslag, och dessutom bör sörjas
för lämplig utfodring med mjukt och saftigt
foder (grönfoder, rotfrukter, sockersnitsel,
kli-välling) samt frisk luft och ständig tillgång
på rent dricksvatten. E. T. N.
Halsjärn, en med länk försedd järnring, vari
till schavottering vid skampålen dömda
brottslingar brukade fastgöras. Straffarbete kunde
skärpas genom att fången fick arbeta i ett
kring halsen fastnitat löst h. G. O. G.
Halske, Johann Georg, tysk ingenjör
(1814—90). Deltog 1847 jämte W. Siemens i
grundandet av firman Siemens und H.
och var till 1867 delägare i detta inom
elektrotekniken banbrytande företag.
Halskedja, se Smycken.
Hals- och handrätt, beteckning i äldre
rätts-språk för en åt adelsståndet eller vissa dess
medl. medgiven rätt att fängsla, åtala och
straffa sina underhavande jämväl i saker,
som gingo »a hals ok hand», d. v. s. gällde
liv eller stympning. I Danmark fick adeln
genom Kristian III:s handfästning (1536)
uttryckligen denna rätt över egna tjänare och
bönder. Norska adeln fick dylik h. på sina
sätesgårdar först genom Kristian IV:s
privilegier 1646. Från senare delen av 1700-talet
och början av 1800-talet inskränktes i
Danmark och Norge väsentligt denna adelns rätt,
som slutligen h. o. h. upphörde, i Norge 1814
och i Danmark 1848. — I Sverige lyckades
adeln aldrig allmänt förvärva någon dylik rätt.
Grevarnas och friherrarnas jurisdiktion
innefattade även ådömande av livsstraff, men
konungen innehade benådningsrätten och var
alltid domare i högsta instans. Dock ansågos
innehavare av vissa gods och gårdar vara
tillförsäkrade domsrätt över sina underhavande
jämväl i livssaker, så t. ex. ägarna av Ängsö,
Bergkvara och Visingsö. Liksom Karl XI
avskaffade adelns gårdsrätt (se d. o.) samt
grevarnas och friherrarnas jurisdiktion, upphävde
han genom resolution 1691 och 1692 den
enskilda jurisdiktion, som ansågs tillkomma
ägarna av dessa gods. K. H. B.*
Halssjukdomar, se Difteri, Halsens
•yttre sjukdomar, Matstrupens
sjukdomar, Struphuvudets och
luftstrupens sjukdomar samt
Svalgets sjukdomar.
Halsted [hå’lsted], William S t e w a r t,
amerikansk läkare (1852—1922), prof, i kirurgi
vid Johns Hopkins-univ. i Baltimore 1889. H.
var en banbrytande kirurg och gedigen lärare,
vars namn är knutet till viktiga operationer
mot kräfta. Led. av sv. Vet.-akad. 1917. T. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
