Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton, Anthony - Hamilton (af Hageby), Carl Didrik - Hamilton (af Hageby), Carl Otto - Hamilton, Emma - Hamilton, lord George - Hamilton, Gustaf Axel Knut - Hamilton, Gustaf David - Hamilton, Gustaf David Gilbert John William - Hamilton, Gustaf Wathier - Hamilton, Henning Ludvig Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Hamilton, A.—Hamilton, H. L. H.
388
Hamilton [häTnilten], Anthony, brittisk
militär, författare (omkr. 1646—1720); se
släktöversikt 2. Omtalas 1673 som kapten i
franska armén, utnämndes 1685 av Jakob II
till guvernör i Limerick på Irland och stred
för Jakobs sak vid Boyne 1690. Han tillhörde
sedermera Jakobs och den äldre pretendentens
hov i S:t-Germain-en-Laye och är mest känd
genom sina »Contes de féerie» (utg. bl. a. i
4 bd 1868), parodier på dåtidens
uppstyltade fésagor. H. vann litterär berömmelse
även genom att redigera sin svågers greve
Philibert de Gramonts memoarer (»Mémoires
de la vie du comte de Gramont», 1713; många
uppl.). V. S-g.
Hamilton (af Hageby), Carl Didrik,
frih., memoarförfattare (1766—1848), sonsons
son till frih. H. J. H. Var landshövding i
Örebro län 1796—1801. H. skrev
»Anteckningar af en gammal gustavian» (utg. av C.
F. Ridderstad 1855).
Hamilton (af H a g e b y), Carl Otto,
frih., riksråd (1704—70), bror till greve G. D.
H. Var tidigt i holstein-gottorpsk tjänst men
återkom till Sverige och blev
överkammarherre 1743. Han deltog i beskickningen till
Ryssland hösten 1742 för att underrätta
hertig Kar] Peter Ulrik om hans val till
tronföljare. H. tillhörde hattpartiets hemliga råd
före 1746 års riksdag, satt 1746 och 1751 i
sekreta utskottet, blev 1747 hovkansler och
1755 riksråd. Han blev 1761 rikskansliråd,
avsattes från rådsämbetet, då mössorna 1765
segrade, men återinsattes i rådet 1769.
Hamilton [häTnilton], Emma, lady, se
Hamilton, sir W., sp. 396—397.
Hamilton [häTnilton], lord George,
brittisk politiker (1845—1927); se släktöversikt
2. Var 1868—1905 (konservativ) led. av
underhuset samt i Disraelis 2:a ministär
under-statssekr. för Indien 1874—78 och
vicepresident i committee of council upon education
1878—80. I Salisburys första (1885—86) och
andra (1886—92) ministär var H. förste
ami-ralitetslord, i den tredje (1895—1902) minister
för Indien. Han kvarstod som sådan i
Bal-fours ministär till sept. 1903, då han avgick
i samband med den schism J. Chamberlains
tullplaner framkallat i ministären. Han hade
betydande andel i 1889 års sjöförsvarsreform.
I striden om tariffreformen deltog H. åren
närmast efter sin avgång rätt kraftigt på
fri-handelssidan. 1917 var han ordf, i den
kommission, som tillsatts ang. företaget i
Mesopotamien. H. utgav en upplysande
memoarbok, »Parliamentary reminiscences and
reflec-tions, 1868—1906» (2 bd, 1916—22). V. S-g.
Hamilton, Gustaf Axel Knut, greve,
universitetslärare (1831—1913), brorson till
G. W. H. Blev student 1848, jur. kand. 1855,
docent 1858 och adjunkt (i nationalekonomi
m. m.) 1859, allt i Uppsala, v. häradshövding
1861. Han var 1862—1903 prof, i Lund (till
1900 i administrativ rätt och nationalekonomi,
därefter i speciell privaträtt) och blev jur.
hedersdr där 1868. H. utgav Nordisk Tidskrift
för Politik, Ekonomi och Literatur 1866—70.
Skrev bl. a. »Om politiska ekonomiens
utveckling och begrepp» (1858), »Om ägofrid
efter svensk lag» (1859), »Om penningar och
kredit» (1861) och »Om arbetsklassen och
arbetareföreningar» (1865). (C. G. Bj.)
Hamilton, Gustaf David, greve,
fältmarskalk (1699—1788); jfr släktöversikt 1.
Ingick vid Livdragonreg:tet 1716, blev kapten
vid reg:tet Royal Suédois i fransk tjänst 1720,
deltog i polska
tron-följdskriget och
hem-kallades 1741 för att
uppsätta ett värvat
inf.-reg:te, vars överste
han blev (jfr uppsats
av J. E. Roos i
Histo-riallinen Arkisto, 32,
1924). Han blev 1747
generalmajor och 1755
generallöjtnant. Under
pommerska kriget blev
H. general-en-chef juni
s. å., men då han i okt.
måst draga sig tillbaka till Pommern och
klandrades av kanslipresidenten Höpken, tog
H avsked nov. s. å.; han fick 1765
fältmarskalks titel. Mot frihetstidens slut var han
en framstående medlem av hattpartiet. Som
krigare var H. erfaren, modig och plikttrogen.
H. var på sitt stora gods Barsebäck en före-,
gaugsman pa jordbrukets område. Personligen
var han ett original, roligt skildrad i J. C.
Barfods arbete om skånska adeln (ny uppl.
av G. Carlquist 1925). Jfr T. Säves monogr.
om sjuåriga kriget (1915). B. H-d.
Hamilton, Gustaf David Gilbert John
William, greve, militär (f. 1869 20/s), bror
till M. A. H. H. Blev 1891 underlöjtnant
och 1908 ryttmästare vid Livgardet till häst,
tog 1914 avsked, inträdde i preussiska armén
samt deltog i världskriget från nov. 1914.
Han var först ryttmästare och skvadronchef
och bestred sedan olika befattningar,
mestadels vid östfronten; han deltog ock i
östersjö-divisionens expedition till Finland. Juni 1918
blev han chef för 3:e kyrassiärreg:tet, som
han under strider med bolsjevikerna och
äventyrliga förhållanden hemförde från Ukraina
till Tyskland. Efter återkomsten till Sverige
blev H. 1920 överstelöjtnant vid Livgardet
till häst och 1921 överste och chef för
Smålands husarreg:te, från vilken beställning han
avgick 1927. Sina krigsminnen har han
skildrat i »I fält» (1919). M. B-dt.
Hamilton, Gustaf Wathier, greve,
landshövding (1783—1835), son till A. L. H.
Blev 1809 statssekreterare vid
Kammarexpeditionen, s. å. justitieråd och 1826
landshövding i Östergötlands län. Litt.: G. Carlquist,
»Landshöfdingen G. W. H. och hans
anteckningar från Karl Johanstiden» (1921).
Hamilton, Henning Ludvig Hugo,
greve, statsman (1814 18/!—86 15/i), son til)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
