Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarberg, Lars Mauritz Fabian - Hammarby (Stockholms län) - Hammarby (Södermanlands län) - Hammarby (Örebro län) - Hammarby (Gävleborgs län) - Hammarby (Linnés, Uppsala län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Hammarby—Hammarby
404
mästare i Äbo 1898 och i Stockholm 1906.
Han har inlagt betydande förtjänst om
organisationen av Stockholms parkväsen och
utfört flera nya parker och
prydnadsplante-ringar inom stadens område., C. G. D.
Hammarby, socken i Stockholms län,
Vallentuna härad, n. om Stockholm, kring s.
delen av sjön Fysingen; 23,52 kvkm, 1,922 inv.
(1928). Omfattar öppen odlingsbygd och
skog-klädda bergkullar. 963 har åker, 1,039 har
skogs- och hagmark. I H. ligga
Löwenström-ska lasarettet (se d. o.), Väsby villastad (omkr.
1,300 inv.) samt egendomarna Torsåker och
Stora Väsby. Ingår i Fresta och H. pastorat
i Ärkestiftet, Roslags v. kontrakt.
Hammarby, socken i Södermanlands län,
Österrekarne härad, strax n. ö. om
Eskilstuna; 10,19 kvkm, 325 inv. (1928). Är ett
jämnt och skogfattigt parti av Mälarslätten.
722 har åker, 241 har skogs- och hagmark.
Ingår i Kjula, Sundby, Vallby och H. pastorat,
Strängnäs stift, österrekarne kontrakt.
Hammarby, bruks- och lantegendom i Nora
landskommun, Örebro län, vid utbyggt fall av
Dyltaån; utgöres av järnverk med masugn,
gjuteri, Siemens’ martinverk, kvarnar och
sågar samt omfattar i Nora och Lindesbergs
landskommuner 3,200 har, därav 140 har åker.
Sammanlagt tax.-värde 926,600 kr. (1926),
därav för jordbruksegendom 610,000 kr. Äges
av H.-Yxe a.-b., bildat 1889. — Redan 1544
anlades den s. k. kungshammaren för kronans
räkning och drevs till 1632, då A. Dress, en
av Louis De Geers medhjälpare, anlade H.
bruk. H. köptes 1660 av J. Leijel och
tillhörde sedan släkterna Leijel, Möhlman, von
Schantz och Wedberg.
Hammarby, sulfit- och sulfitspritfabrik i
Ovansjö socken, Gävleborgs län, vid nedre
Hoån, 8 km s. ö. om Storvik, dit järnväg leder
från fabriken. Äges av Storviks sulfit-a.-b.,
grundat 1888 (aktiekap. 3,6 mill. kr.).
Års-tillverkningen utgör omkr. 26,000 ton
sulfit-celluiosa samt sulfitsprit m. m. H. var förr
järnbruk, med anor från 1600-talet, och ägdes
under 1800-talet bl. a. av familjerna af Uhr
och Petré. G. H-r.
Bild 1. Kartskiss över Hammarbyledens sträckning.
1. Bergsunds mek. verkstad. 2. Liljeholmsbron. 3. Karta &
Oaxens kalkbruk. 4. Årstabron. 5. Tanto (sockerraffinaderi).
6. Skansbro. 7. General motors (automobilfabrik). 8.
Danviks-bro. 9. Saltsjökvarn.
Linnés Hammarby.
Hammarby (det s. k. Linnés H.), gods i
Danmarks socken och Vaksala härad, Uppsala
län, 23/4 mtl, beläget 10 km från Uppsala. Det
nämnes f. ggn 1337 och såldes 1758 av
hovjägmästaren A. Schönberg jämte det närbelägna
Säfja m. m., sammanlagt 10 hemman, för
80,000 daler till C. v. Linné. Då denne
tillträdde egendomen, funnos på H. blott de båda
flyglarna av trä, mellan vilka han 1762 lät
uppföra det större boningshuset, ävenledes av
trä, i två våningar. På en höjd ovanför
gården byggde han 1769 ett ännu kvarstående
museum av sten, där han förvarade sina
samlingar. På ö. sidan om gården låg hans
trädgård, i vilken han inplanterade sällsynta
växter. Efter Linnés död innehade hans änka till
sin död, 1806, H., som 1845 genom arv tillföll
jägmästaren C. Ridderbjelke. Staten inköpte
1880 av honom för 30,000 kr. byggnaderna
jämte i dem förvarade minnen av Linné, den
gamla trädgården samt en del av parken med
museet, det hela utgörande 2,29 har.
Samtidigt köpte Uppsala univ. själva
jordegendomen. Den av staten inköpta delen av
egendomen kallas nu Linnéanska stiftelsen på
Hammarby. En av Uppsala univ:s större
konsistorium utsedd och av K. m:t för 5 år
förordnad inspektor (f. n. prof. R. Sernander) har
högsta tillsynen över samlingar, park och
övrigt område.
Under stiftelsens förste inspektor (1882—
1902), prof. Th. M. Fries, restaurerades den
av Linné uppförda huvudbyggnaden;
vidare borttogos på v. flygeln senare
tillbyggda delar, och ö. flygeln
förändrades till ett envåningshus med
torvtak. Ledande principen för dessa
pietetsfullt utförda förändringar var
att såvitt möjligt återställa själva
gården i dess ursprungliga skick. I
planteringarna fick ingen växtart
förekomma, som ej under Linnés tid
funnits odlad vid H. eller i
uppländska trädgårdar. På H. finnes ett
ganska stort antal växter kvar från
hans dagar. I huvudbyggnaden
förvaras en samling föremål från Linnés
tid, till stor del inköpt med gården
men sedan ökad genom gåvor eller
köp. I v. flygeln har uppsatts en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
