Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsattaché - Handelsbalans - Handelsbalken (H. B.) - Handelsblockad - Handelsbok - Handelsborgmästare - Handelsbruk, Handelskutymer, Handelsusanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Handelsbalans—Handelsbruk
452
attachéer. Av de f. n. (1928) anställda är den
för Kanada (vid generalkonsulatet i Montreal)
närmast att hänföra till första typen, medan
h. för Tyskland, Frankrike, Spanien och
Portugal (vid legationen i Madrid) samt Amerikas
förenta stater höra till andra typen. De
sistnämnda fyra ha handelsråds titel. Någon
fackattaché finnes f. n. ej utsänd. K. H. A.
Handelsbalans, i inskränkt bemärkelse en
tablå över förhållandet mellan ett lands
förfallna kredit och debet på grund av dess
utländska handel. Kreditsidan har att
upptaga: 1) varuexportens penningvärde (ofta,
ehuru mindre riktigt, tages vid h:s
uppgörande hänsyn blott till denna post och motsv.
debetpost); 2) den vinst, som i landet bosatta
personer göra i utlandet på export; 3) den
förtjänst, som dylika personer göra på
fraktfart antingen vid export, import eller
mel-lanhandel eller genom fraktfart mellan ett
och samma främmande lands hamnar; 4) de
summor, som erhållas genom försäljning av
inländska fartyg till utlandet; 5) de premier,
som i utlandet bosatta personer betala till
inhemska sjöförsäkringsanstalter; 6) de
skadeersättningar, som i landet bosatta personer
erhålla av utländska sjöförsäkringsanstalter.
På debetsidan upptagas motsv. poster, som i
utlandet bosatta personer ha att erhålla av
i landet bosatta. Således: 1) varuimportens
penningvärde etc. Dock ingår i 3:e posten
blott utlänningars vinst på fraktfart mellan
inländska hamnar; ty deras vinst på
frakt-ning av import är upptagen i varuimportens
värde (de importerade varorna upptagas
näml, till det värde de ha i importhamnen),
och deras vinst av export kommer ej i fråga,
emedan exportens upptagna värde är dess
värde i utskeppningshamnen. Ifall
kreditsidans totalsumma överstiger debetsidans,
kallas h. gynnsam, i motsatt fall ogynnsam.
I vidsträcktare bemärkelse är h. en tablå
över ett lands förfallna kredit och debet
med utlandet, av vilka orsaker dessa än
uppkommit. För att beteckna denna balans
använder man ofta termen
betalningsbalans. I denna balans ingår, jämte de
poster, som h. upptager, följ.: på kreditsidan
7) de vinster, som i landet bosatta personer
göra som delägare i företag i utlandet, de
kapitalöverflyttningar från utlandet, som
därav uppkomma, och de kapital, som av
utlänningar överflyttas för att i landet
anläggas; 8) räntor och amorteringar på lån,
som landet eller i landet bosatta enskilda
givit åt utlandet eller där bosatta enskilda;
9) köpeskillingen för till utlandet försålda
värdepapper; 10) lån, som upptagas i och
indragas från utlandet, vare sig av staten eller
enskilda; 11) penningsändningar från
utlandet till personer, som uppehålla sig i landet,
samt de penningsummor, som från utlandet
kommande resande och invandrare medföra;
12) arv, testamenten o. dyl. från utlandet.
På debetsidan upptagas motsv. poster, genom
vilka utlandet eller i utlandet bosatta
enskilda erhålla förfallna fordringar på
inlandet eller i inlandet bosatta personer. Även
med avseende på denna betalningsbalans
skiljer man mellan gynnsam och ogynnsam
sådan, allteftersom kreditsidans eller
debetsidans slutsumma är störst. — Oriktigt är att
bedöma ett lands ekonomiska ställning
endast efter dess handels- eller
betalningsbalans. Uppenbart felaktigt är det förra, ty,
såsom av det ovan anförda framgår, kan
landet samtidigt ha ogynnsam h. och gynnsam
betalningsbalans eller tvärtom. Att åter
bedöma ett lands ekonomiska ställning endast
efter dess betalningsbalans vore lika
orimligt som att bedöma en enskild persons
affärsställning blott efter hans förfallna
skulder och fordringar. — Om orsakerna till h:s
förändringar se Penningvärde,
Prisnivå och Växelkurs. D. D.
Handelsbalken, ofta, förkortat H. B., den
femte av balkarna i Sveriges rikes lag,
väsentligen innefattande de förmögenhet
s-rättsliga bestämmelser, som icke särskilt
angå fast egendom, men därjämte åtskilliga
stadganden om befogenhet att idka handel.
Sistnämnda stadganden äro (i både Sverige
och Finland) upphävda genom nyare
författningar. Jämväl andra delar av H. B. ha
förlorat sin giltighet genom den senare
lagstiftningen, så bl.’ a. kap. 14 och 16, i Sverige
även kap. 15. Jfr Balk 3. C. G. Bj.
Handelsblockad, se Blockad.
Handelsbok, bok, vari handlande gör
anteckning om sådant, som angår hans rörelse.
Emedan sådan bokföring är av betydelse icke
blott för den, som idkar rörelsen, utan ock
för dem, som inlåta sig i affärer med honom,
har i lag stadgats, att idkare av vissa
rörelser skola föra h. enl. särskilt meddelade
bestämmelser (se härom Bokföring, sp. 696,
699). De, som äro underkastade skyldighet
att föra h., kallas i lagspråket »köpmän»; dit
höra icke blott handlande utan ock
fabriks-och yrkesidkare, dock ej de, som idka
jord-och bergsbruk eller hantverk i mindre skala,
ävensom alla aktiebolag. Särskild betydelse
har h. genom den beviskraft, som tillkommer
densamma. Tidigare erkänt i större
utsträckning, gäller detta h:s vitsord numera (efter
en k. f. 12 sept. 1868) blott i handelstvister
mellan köpmän; men då h. där kan å ömse
sidor åberopas, äger domaren pröva
vilkendera skall anses förtjäna större tilltro. I. Afz.*
Handelsborgmästare, se Borgmästare,
sp. 867, och Stad.
Handelsbruk, Handelskutymer,
Han-delsusanser, hävdvunna regler, som
småningom utvecklats ur de faktiska
handelsförhållandena. När avtal av viss art under
längre tid tolkats på visst sätt inom
handelsvärlden, anses det småningom självfallet, att
denna tolkning alltid skall gälla i liknande
fall, om parterna icke uttryckligen
överenskommit annorlunda. Några av de så
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
