Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsbruk, Handelskutymer, Handelsusanser - Handelsdepartementet - Handelsdomstol - Handelsexpeditionen - Handelsfartyg - Handelsfirma - Handelsflagga - Handelsflotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453 Handelsdepartementet—Handelsflotta 454
komna h. kunna omfatta handelns samtliga
områden, men de flesta hänföra sig till visst
inskränkt område (börshandeln,
exporthandeln o. s. v.) eller viss bransch. De kunna
vidare gälla antingen för hela
världsmarknaden, ett flertal länder eller ett enskilt land
(allmänna h.) eller också en viss plats
(platskutymer). Även enskilda firmor kunna ha
sina särskilda h. Medan vissa h. underförstås,
även om häntydning till dem icke göres i
avtalen, finnas andra, vilkas egenhet består i
att tillägga vissa ord och uttryck en bestämd,
preciserad betydelse, t. ex. vissa beteckningar
för kvalitet, kvantitet, betalningssätt och
le-veranssätt. — En fixering av gällande h. är
helt naturligt av stor betydelse. Så har även
skett mångenstädes i utlandet för olika
platser och branscher. Internationella
handelskammaren i Paris har även varit verksam
på detta område, bl. a. genom kodifiering av
tolkningen i olika länder av mera vanliga
transportklausuler. I Sverige har en fixering
av viktigare h. skett inom t. ex.
spannmåls-handeln och den kemiska industrien. Inom
många branscher begagnas därjämte allmänt
tryckta slutsedelsformulär, i vilka vissa för
ifrågavarande bransch gällande h. närmare
fastslagits. Även handelskamrarna ha med
utlandets handelskammare och jämförbara
sammanslutningar som mönster på senare
tid anlitats för avgivandet av utlåtande om
gällande h., s. k. r e s p o n s a. I 1905 års
köplag föreskrives, att hänsyn skall tagas
till h., även om köpeavtalet ej kan anses
hänvisa till dem. Motsv. stadgande
finnes även infört i 1914 års lag om
kommission, handelsagentur och handelsresande samt
1915 års avtalslag. — Litt.: A. Köersner, »Ett
och annat om s. k. handelskutymer och deras
fixerande» (1913) och »Till frågan om
han-delskamrarnas verksamhet för fixerande av
handelskutymer» (1914); T. Almén, »Om köp
och byte av lös egendom» (1917); J. Hellauer,
»Welthandelslehre» (1920) ; »Handelsbruk,
uttalanden av svenska handelskamrar 1923
—25» (utg. av Stockholms handelskammare
1926). K. H.A.
Handelsdepartementet. Genom lag om
stats-departementen 19 juni 1919, som trädde i
kraft 1 juli 1920, uppdelades det dåv. E
i-n a n s dep : s (se d. o.) verksamhet på ett
Finansdep. för finansförvaltningen och
skatteväsendet samt ett Handelsdep. för
ärenden rörande handel, industri och sjöfart:
H:s verksamhetsområde finnes närmare
angivet i stadgan ang. fördelningen av ärenden
mellan statsdep. 22 juni 1920. Denna stadga
anger även de verk och myndigheter, som
skola anses höra till detta dep. Arbetet inom
H. är enl. beslut av 1926 års riksdag uppdelat
på två byråer, en för ärenden ang. industri
och bergsbruk samt mål hos Regeringsrätten
och en för ärenden ang. handel och sjöfart.
För regeringsrättsärenden förordnar K. m:t
särskild föredragande. H:s ordinarie
perso
nal utgöres enl. beslut av 1926 års riksdag
av 1 statssekr. och expeditionschef, 2
kansliråd, 3 förste och 2 andre kanslisekr., 1
regi-strator, 1 kansliskrivare, 1 förste
expeditions-vakt, 1 kanslibiträde, 1 expeditionsvakt och 3
kontorsbiträden. Därjämte finnes ett antal e. o.
tjänstemän, amanuenser. För tjänstemännen
gäller instr. för befattningshavare i statsdep.
31 dec. 1921. Anslagen till H. samt
underlydande verk och myndigheter uppföras
under tionde huvudtiteln. Se Departement
och Kansli. Ldht.
Handelsdomstol. Enl. lag av 20 juni 1905
om särskild sammansättning av vissa
rådstu-vurätter vid behandling av handels mål
(se d. o.) skola vid behandling av sådana mål
inför rådstuvurätt i Stockholm, Göteborg eller
Malmö i rätten sitta två av dess lagfarna led.,
av vilka den ene skall föra ordet, samt två
handelskunniga män, uttagna till
tjänstgöring bland ett antal av stadsfullmäktige
utsedda personer. Blott när part i viss ordning
yrkar på målets handläggning inför denna
domstol, äger sådan rum. Lagen tillämpas
med avseende på rådstuvurätt jämväl i annan
än de förut angivna städerna, såframt
konungen på framställning av stadsfullmäktige
förordnar, att så skall ske. E.K.*
Handelsexpeditionen, se Expedition 2.
Handelsfartyg, i allm. fartyg, som är
avsett till handelssjöfart i motsats till
krigsbruk, tull- och lotstjänst o. s. v. I
administrativ mening förstås enl. vissa svenska
författningar med h. fartyg (båt, pråm), som nyttjas
till handelssjöfart eller resandes fortskaffande
eller till annat ändamål, som med
handels-sjöfarten äger gemenskap, ss. bogsering,
isbrytning, bärgnings- och dykeriföretag. — Jfr
Handelsflotta och Hjälpfartyg.
Handelsfirma, det namn, varunder någon
bedriver handelsrörelse. Se vidare Firma.
Handelsflagga, se Flagga.
Handelsflotta, den del av ett lands
fartygs-bestånd, som utgöres av handelsfartyg (se d. o.).
Till den svenska h. räknas i svensk
sjöfarts-statistik alla enl. sjölagens § 2
registrerings-pliktiga svenska fartyg, d. v. s. fartyg, som
äro avsedda att nyttjas till handelssjöfart
eller resandes fortskaffande och äga en
dräktighet av 20 nettoreg.-ton eller därutöver.
Vidare äro till h. hänförda fartyg om 20
netto-reg.-ton eller därutöver, använda till ändamål,
som med handelssjöfart äger gemenskap, ss.
fiske, bärgning och isbrytning, i den mån
fartygen, vilka icke äro underkastade
registre-ringsplikt, likväl finnas införda i
fartygs-registret. Redovisningen av h. omfattar
däremot icke pråmar, vilka ävenledes äro
fri-tagna från registreringsskyldighet.
Om Sveriges h. se närmare Sverige,
sjöfart.
Världshandelsflottans utveckling sedan år
1910 utvisas av nedanstående tabell, som
jämväl anger fördelningen av världstonnaget
(maskindrivna fartyg och segelfartyg om 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
