Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsflotta - Handelsflottans pensionsanstalt - Handelsfördrag (Handelstraktat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Handelsflottans pensions anstalt —Handelsfördrag
456
Antal 1910 1920 1927
Bruttoton Antal Bruttoton Antal Bruttoton
Storbritannien 9,417 17,516,479 8,561 18,330,424 8,216 19,309,022
Amerikas förenta stater:
Kust- och oceanfartyg 2,774 2,761,605 4,889 13,789,874 3,843 12,070,050
Fartyg på Stora sjöarna 606 2,256,619 492 2,207,429 563 2,515,250
Japan 851 1,149,222 1,940 2,995,878 2,035 4,033,304
Italien 1,080 1,320,653 1,115 2,242,393 1,429 3,483,383
Frankrike 1,465 1,882,’280 1,758 3,245,194 1,752 3,469,980
Tyskland 2,178 4,333,186 1,138 672,671 1,990 3,363.046
Norge 2,065 2,014,533 1,777 2,219,388 1,805 2,824,225
Nederländerna 628 1,015,193 987 1,793,396 1,156 2,654,003
Sverige 1,472 918,079 1,297 1,072,925 1,371 1,365,390
Spanien 579 765,460 749 997,030 885 1,161,369
Danmark 863 736,562 745 803,411 748 1,059,846
Grekland 408 527,581 405 530,261 484 1,028,813
Belgien 165 299,638 213 415,112 224 499.229
Kyssland (Sovjetunionen) 1,241 887,325 613 534,547 346 308,882
Portugal 190 110,183 249 275,665 282 258,448
Finland — 312 166,689 342 241,355
Turkiet 332 175,869 — — 180 150,928
Övriga länder 3,743 3,244,298 4,355 5,021,778 4,524 5,396,387
Världshandelsflottan 30,058 41,914,765 31,595 57,314,065 32,175 65,192,910
bruttoton och däröver) på vissa större
sjö-fartsidkande länder. Ax. L.
Handelsflottans pensionsanstalt, en efter k.
prop. 1863 inrättad anstalt för pensionering
av fartygsbefälhavare och övrigt sjöfolk, som
äga behörigen vitsordad god frejd, uppnått 55
års ålder, 25 år varit inskrivna vid svenskt
sjömanshus och tillbragt denna tid
huvudsaki. i tjänstgöring under utrikes sjöfart med
svenskt handelsfartyg eller som förhyrda på
svenskt örlogsfartyg. För dem, som gjort sig
skyldiga till rymningsbrott, gälla särskilda
bestämmelser. Anstaltens reglemente är av 29
jan. 1864 med senare mindre ändringar. Bland
anstaltens fonder är även enl. kungl. brev
7 dec. 1906 den s. k. We st zy n thiusska
fonden, som utgöres av medel, vilka av
förre konsuln i Barcelona W. J. S.
Westzyn-thius 1881 testamenterats till svenska
regeringen. H:s fonder uppgingo 30 juni 1928 till
sammanlagt 1,283,265 kr. Anstalten förvaltas
av en av K. m:t förordnad direktion.
Handelsfördrag (Handelstraktat)
kallas sådana avtal, som stater sluta med
varandra ang. handel och därmed
sammanhängande ämnen. I h. pläga sålunda förekomma
bestämmelser till förhindrande av införsel-,
utförsel- och transiteringsförbud, om tullar
och andra avgifter på varuutbytet, om rätt
för den ena statens medborgare att i det
andra landet vistas, driva näring och
förvärva lös och fast egendom samt om villkoren
för sjöfartsförbindelserna mellan de
fördrags-slutande länderna. Stundom meddelas i h.
utförligare stadganden om rättsskydd i
allmänhet, om beskattning och personliga
prestationer, särskilt militära sådana, samt om rätt
för den ena staten att hos den andra
anställa konsuler och om dessas privilegier.
Ett h. kan innehålla direkta och
fullständiga bestämmelser om de förmåner, som den
ena staten tillerkänner den andra. Vanl. bestå
dock de flesta bestämmelser endast av en
utfästelse om nationell behandling
eller behandling såsom mestgynnad
nation. Detta innebär i förra fallet, att den
medkontraherande statens medborgare
åtnjuta samma förmåner som de egna
medborgarna och, i senare fallet, att varje förmån,
som i det ifrågavarande avseendet
tillerkän-nes vilken som helst tredje stat, skall komma
den medkontraherande staten och dess
medborgare till godo. När specifika bestämmelser
meddelas i fråga om tullar, föreligger en s. k.
tarifftraktat. Om tarifftraktatens
tullsatser avvika från den i allm. gällande
tulltaxan, talar man om differentialtullar,
emedan särskilda tullsatser tillämpas i
förhållande till den medkontraherande staten och
de stater, som intaga ställningen såsom
mest-gynnade nationer. I allm. kan sägas, att ett
h., som endast är grundat på klausulen om
mestgynnad nations behandling, bereder
trygghet mot ojämn konkurrens från ett tredje
lands sida, medan tarifftraktaterna vanl.
medföra speciella förmåner i form av vissa
tull-nedsättningar och därjämte åstadkomma, vad
fördragsländerna själva angår, stabilitet i
villkoren för handelsförbindelserna dem
emellan. Ur denna synpunkt kan en tarifftraktat
äga sitt värde även när den blott fastslår,
»binder», redan gällande tullsatser.
Särskilt till följd av
mestgynnadnations-klausulens allmänna förekomst i h. utöva
dessa fördrag sina verkningar även för andra
än de fördragsslutande staterna och ha under
långa perioder omspänt stora delar av
världen såsom ett sammanhängande nät. Så var
fallet med det s. k. västeuropeiska
traktatsystemet, som på 1860-talet i form av en serie
tarifftraktater, vilka också innehöllo
mest-gynnadnationsklausuler, förenade flertalet
viktigare europeiska länder i en
frihandels-betonad handelspolitik. Omkring sekelskiftet
uppkom på tyskt initiativ ett nytt
traktatsystem, likaledes bestående av tarifftraktater,
grundade på mestgynnadnationsprincipen men
med fastställande av skyddstullar av i regel
avsevärd höjd. Efter världskriget var
tendensen inom traktatpolitiken till en början
en ytterligare skärpning i protektionistisk
riktning och i riktning mot främmande
län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
