Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsfördrag (Handelstraktat) - Handelsförening, Sveriges allmänna - Handelsgeografi - Handelsgymnasium - Handelshögskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Handelsförening—Handelshögskolor
458
ders olika behandling i tullavseende. F. n.
pågår under Nationernas förbunds ledning ett
internationellt samarbete för att åstadkomma
enhetliga och liberalare villkor för den
internationella handeln, vilket återverkat på den
senaste tidens h., så att klausulen om
behandling såsom mestgynnad nation åter fått
en mera vidsträckt tillämpning.
I Sverige intages en märkesplats av 1865
års handelstraktat med Frankrike, som var
en tarifftraktat, vilken medförde betydande
nedsättningar i de svenska tullarna. Någon
övergång till ett system med
differentialtullar blev emellertid icke följden härav, utan
traktatens tullsatser upptogos i en ny allmän
tulltaxa. Denna tullpolitiska princip har
därefter oavbrutet tillämpats i Sverige. De flesta
svenska handelstraktater innehålla, i
överensstämmelse med denna grundsats om lika
behandling av alla främmande länder, i fråga
om tullar endast en bestämmelse om
ömsesidig behandling såsom mestgynnad nation.
Viktigare undantag utgjorde före världskriget
endast traktaterna med Tyskland 1906 och
1911, som voro tarifftraktater. F. n. har
Sverige h. med de flesta länder men endast en
egentlig tarifftraktat, 1926 års avtal med
Tyskland. Nu gällande svenska h. föreskriva
i regel behandling som mestgynnad nation
i fråga om tullar och utländska medborgares
rättigheter i Sverige samt nationell
behandling med avseende på sjöfarten, dock i de flesta
fall med undantag för rätten att bedriva
kustfart. Hj. Hd. (Chr. G.)
Handelsförening, Sveriges allmänna,
se Sveriges allmänna
handelsförening.
Handelsgeografi, ett för blivande köpmän,
industrifolk m. fl. praktiskt inriktat ämne,
som närmast faller inom antropogeografien
eller människans geografi. Någon allmänt
vedertagen definition av ämnet finnes icke
liksom icke av de i stort sett synonyma
ämnena ekonomisk geografi, n
ä-ringsgeografi och produktion
s-geografi. Vid Handelshögskolan i
Stockholm kallas ämnet ekonomisk geografi
och råproduktslära, i
Skolöverstyrelsens förebilder till undervisning (1922 och
1923) heter ämnet för handelsgymnasierna
ekonomisk geografi med
varukännedom, för lärlingsskolorna ekonomisk
geografi med produk t ions1ära
men för de tekniska gymnasierna endast
ekonomisk geografi. Vid
Handelshögskolan i Göteborg har ämnet likaledes
endast benämnts ekonomisk geografi. O-f J-n.
Handelsgymnasium, se Handelsskolor.
Handelshögskolor, en ung grupp av
fackhögskolor, framkallade genom den livliga
ekonomiska utvecklingen efter 1870. Redan 1881
hade vid univ. i Filadelfia genom enskild
donation inrättats en kommersiell avd., The
Wharton school of finance and commerce,
varigenom, i alla händelser i Amerika, handels-
Handelshögskolan i Stockholm.
undervisningen faktiskt lyfts upp på
univer-sitetsplanet. 1895 stiftades och 1898
inkorporerades i Londons univ. London school of
economics and political Science. 1898
öppnades i Leipzig den första tyska
handelshögskolan, tillika över huvud den första mera
självständiga institutionen av denna art. Sedan dess
har en hel rad av anstalter för en
högskole-mässig kommersiell undervisning uppstått i
olika länder, såväl i Europa som i Amerika
och även i Japan. Den popularitet, som dessa
institutioner rönt hos de praktiska
näringarnas idkare, har tidtals och på sina håll nästan
gjort upprättandet av nya h. till en modesak.
Under den senaste tiden har man i allt större
utsträckning anordnat h. som fakulteter eller
avd. vid universiteten, där icke, ss. i
Frankfurt a. M. och Köln, tidigare upprättade h.
utvecklats till fullständiga univ. Av
fristående h. ha somliga ordnats efter fullt
akademisk måttstock med verkligt
vetenskapliga krav på den meddelade undervisningen,
medan andra snarast äro att betrakta som
högre handelsskolor. Därför förefinnas också
högst betydande skiljaktigheter med avseende
på den inre organisationen, ämnenas val och
behandling, studietidens längd o. s. v.
Gemensamt för alla, som stå på verklig
högskolenivå, torde vara, att nationalekonomisk och
handelsteknisk undervisning utgör ryggraden.
De amerikanska instituten karakteriseras i
synnerhet genom sin mängd av strängt
specialiserade kurser, vilka rikta sig lika mycket
till tillfälliga åhörare från praktisk
verksamhet som till de konstant studerande.
Även i Sverige började intresset för en
hög-skolemässig handelsundervisning skjuta fart
mot slutet av 1890-talet, ehuru frågan fick
större aktualitet först sedan bankdirektör K.
A. Wallenberg 1903 donerat 100,000 kr. som
grundplåt för inrättandet av en
handelshögskola i Stockholm. 18 maj 1906 bildades
så Handelshögskoleföreningen i
Stockholm i syfte att arbeta på
upprättandet av en handelshögskola där. Genom
denna förenings energiska verksamhet samt
statsanslag och understöd från Stockholms
stadsfullmäktige kunde
Handelshögskolan i Stockholm 1 okt. 1909 börja sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
