Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelshögskolor - Handelsinstitut - Handelskalender - Handelskamrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Handelsinstitut—Handelskamrar
460
verksamhet. Den ordnades under intryck av
tyska förebilder (Köln och Berlin) men har
i åtskilliga punkter alltmera skilt sig från
dessa. Utan att förbise vikten av att
tillgodose även en vidsträcktare allmänhets krav
har högskolan ständigt satt som sin
huvuduppgift att ge de egentliga studenterna en
vetenskapligt ordnad handledning för deras
blivande verksamhet i det praktiska
ekonomiska arbetet. I detta syfte har man mindre
strävat till utvidgning med många olikartade
kurser och stort antal studerande än till
koncentrering kring de för ekonomisk bildning
bärande ämnena och fördjupning av studiet
inom dessa. Undervisningen är f. n. ordnad
för en 2-årig studiekurs, avslutad genom
examen (ekonomisk examen, för den egentliga
affärsverksamheten, och handelslärarexamen).
Studieåret omfattar 30 undervisningsveckor
och 5 examensveckor samt fördelas på 3
terminer. Inträdesvillkoren äro i det
väsentliga likartade med dem till univ. och
tekniska högskolor; dock berättigar jämväl
avgångsexamen från handelsgymnasium till
inträde. Antalet lärjungar höstterminen 1927
var 165. Undervisningen handhas f. n. (1928)
av 1 rektor, 5 professorer, 4 språklektorer, 2
docenter samt ett antal speciallärare.
Högskolans ledning utövas av en direktion, vars
ordf, förordnas av K. m:t; i direktionen sitta
dessutom 3 av Handelshögskoleföreningens
styrelse utsedda led. samt högskolans rektor.
Från statsverket har högskolan åtnjutit ett
årligt extra anslag, vilket för budgetåret 1927
—28 uppgår till 40,000 kr.; utgifterna för
högskolans verksamhet s. å. ha beräknats till
omkr. 230,000 kr. Handelshögskolan inflyttade
jan. 1926 i en ny byggnad vid Sveavägen;
tomten hade upplåtits av Stockholms stad,
ritningarna, utförts av I. Tengbom,
byggnadsme-del vunnits dels genom anslag av en
lotteridragning, dels genom donation från
Wallen-bergska stiftelsen, dels genom enskilda gåvor.
I okt. 1923 öppnades
Handelshögskolan i Göteborg. Denna institution har
väsentligen grundats på donerade medel;
Göteborgs stadsfullmäktige ha åt högskolan
upplåtit den byggnad, som tidigare disponerades
av Göteborgs handelsinstitut. F. ö. är denna
handelshögskola täml. nära ansluten till
Göteborgs högskola (gemensamma språklärare
m. *p.). I iirjungeantalet 1926—27 var 34. Av
denna högskola har särskild omsorg ägnats
åt fortsättande av de för affärsanställd
publik avsedda handelshögskolekurser, vilka
på-gingo 1915—23. C. H. H.
Handelsinstitut, se Handelsskolor.
Handelskalender, adresskalender över ett
lands eller en landsdels handel och näringar.
Sveriges H. (årl.; 49:e årg., i 2 bd, 1928) lämnar
om varje adressort uppgifter om bl. a. läget
och storleken, vissa myndigheter och allmänna
inrättningar samt namn, adresser o. a.
uppgifter för platsens affärs- och industriidkare.
Närbesläktade äro de årl. utkommande
Sven
ska Aktiebolag och Enskilda Banker (26:e årg.
1927) och Aktieägarnes Uppslagsbok (l:a årg.
1928) med uppgifter om bl. a. företagens
ändamål, styrelse, kapital och utdelning,
balansräkning samt vinst- och förlusträkning.
Sveriges industriförbund utger årl. Svensk
Industrikalender (10:e årg. 1928) med firma-,
person- och tillverkningsregister. Sporadiskt
utkomma Handbok för Nordisk Träindustri
av T. L. Lyrholm (1927), Brusewitz, Nordisk
Papperskalender (15:e uppl. 1925—26),
Kalender för Sveriges Bergshandtering av J.
Hyberg (20:e årg. 1926) m. fl. För utländsk
publik utger Sveriges allmänna
exportförening årl. Svensk Exportkalender (ll:e årg.
1928) med svensk, engelsk, fransk, spansk och
tysk text. — Andra länder äga helt naturligt
publikationer, motsv. de svenska handels-,
industri- och exportkalendrarna. K. H. A.
Handelskamrar, genom lagstiftning
organiserade eller fullt fria korporationer av
affärsmän inom ett visst distrikt för
tillvaratagande och främjande av de kommersiella
intressena (i regel icke blott handelns i
egentlig mening utan även industriens,
samfärdselns och penningväsendets). Namnet är av
franskt ursprung (chambre de commerce). F. n.
finnas i Frankrike omkr. 150 h., vilkas
verksamhet är reglerad genom lag. De äro
rådgivande i kommersiella angelägenheter,
särskilt i fråga om handels- och tullagstiftning
samt kommunikationstariffer. — Med den
franska förvaltningen överfördes
handelskam-marinstitutionen genom Napoleon I till flera
andra länder (Italien, Belgien, Holland, v.
Tyskland) och har sedan småningom vunnit
ytterligare spridning genom nybildningar eller
genom att äldre föreningar kallat sig h. Även
dessa institutioner i det europeiska
fastlandets flesta övriga länder äro av officiell
natur, i det att de fått sina förhållanden
reglerade genom lagstiftning samt äro rådgivande
hjälporgan för statsförvaltningen. I de
angel-saxiska länderna liksom i Belgien (sedan 1875)
och i Sverige äro däremot h. fria
sammanslutningar. — I Tyskland finnas f. n. omkr.
150 h., vilkas förhållanden äro ordnade
genom lagstiftning inom de särskilda staterna.
En sammanslutning mellan de tyska h. kom
till stånd 18fel under namn av Der deutsche
Handelstag (heter sedan 1918 Deutscher
Industrie- und Handelstag). Den omfattar
sedan 1899 rikets samtliga h. och utgör en fri,
av regeringen oberoende sammanslutning. —
I Österrike finnas 7 h. med bestämda distrikt.
Störst är Wiens (grundad 1849). — De
engelska h. äro ett 100-tal. En av de äldsta
bildades i Glasgow 1773. Londons
handelskammare kom till stånd först 1881 men blev snart
den viktigaste i landet och utvecklar f. n. en
synnerligen omfattande verksamhet. Den
arbetar på flera sektioner och specialkommittéer.
En sammanslutning mellan de engelska h. av
samma art som den tyska är sedan 1860 The
association of chambers of commerce of the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
