Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelskamrar - Handelskemist - Handelskollegium - Handelskommission - Handelskompani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Handelskemist—Handelskompani
462
United kingdom. — Även i Amerikas förenta
stater ha h. endast undantagsvis offentliga
funktioner. Den äldsta grundades i New York
redan 1768. — I nyare tid ha flera länder
upprättat h. i utlandet för att stödja det
egna landets där verksamma affärsmän och
även för att lämna konsulerna sakkunnigt
bistånd. — I Sverige har man först på
1900-talet upprättat h., vilka liksom de
engelska äro fria sammanslutningar. De från
1867 inrättade handels- och
sjöfarts-nämnderna (se d. o.) fingo i viss mån den
officiella befogenhet, som i andra länder
tillkom officiellt organiserade h. Även funnos
sedan gammalt kvarstående handelsföreningar
eller nyskapade köpmannaföreningar för de
kommersiella intressenas hävdande. Av en
dylik köpmannaförening (inrättad 1858)
bildades 1902 Stockholms
handelskammare, den första i Sverige. Även i Borås
bildades en handelskammare av därvarande
köpmannaförening (1903), medan i Göteborg
den sedan 1661 bestående handelsföreningens
fullmäktige 1905 konstituerade sig som
handelskammare. Av för ändamålet bildade
föreningar upprättades h. i Luleå (1904), Malmö
(1905), Jönköping (1906), Örebro (1907), Gävle
(1907), Visby (1908), Karlstad (1912),
Norrköping (1913) och Sundsvall (s. å.). Samtliga
dessa fingo 1917 statlig auktorisation, i det
att deras stadgar stadfästes av K. m:t i
anslutning till en kung. 15 dec. 1916. I
samband därmed anknöts Stockholms
handelskammare till en nybildad särskild
handels-kammarförening. Varje
handelskammare omfattar ett visst område, så att hela
riket numera är indelat i handelska
m-mardistrikt. De svenska h. göra även
uttalanden om handelsbruk, utse ledamöter av
vissa styrelser och institutioner, utfärda
intyg om varors ursprung m. m., äro
skiljedomstolar vid tvister om affärsavtal o. dyl.,
auktorisera revisorer för utövande av
yrkesmässig revisorsverksamhet m. m. Flera h.
utgiva också tidskrifter, redogörelser för
affärsläget och statistiska berättelser om
handel, industri och sjöfart. Antalet led., vilket
enl. k. kung, ej får understiga 16, uppgår
i flera h. till bortåt 50. De löpande
göro-målen handläggas av fast anställda sekr. och
under dem sorterande tjänstemän. — Även i
utlandet ha svenska h. upprättats, näml, i
New York, London, Paris och Sydney. — Vid
en konferens i Stockholm 1908 antogos
stadgar för en allmän sammanslutning mellan de
svenska h.; i dem föreskrives, att årliga
han-delskammarmöten skola hållas samt att vid
varje möte en kommitté skall tillsättas för
att handhava löpande ärenden under tiden
mellan mötena. — Handelskammarmötet utser
svenska delegerade i de nordiska
handelsmö-tena, vilka sedan 1917 i regel hållas
vartannat år med valda representanter för
affärslivet i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
I början av 1900-talet sökte man också få
till stånd internationellt samarbete mellan
olika länders h. Först realiserades dessa
strävanden genom internationella
handelskammar-kongresser (den första i Liége 1904, den
senaste i Paris 1914). Arbetet, som avbröts
genom världskriget, upptogs sedermera på
amerikanskt initiativ, och så inrättades 1920 I
n-t e r n a t i o n e 11 a handelskammaren
med säte i Paris. Denna arbetar genom
nationalkommittéer i de anslutna länderna och
håller kongresser vartannat år. Den första
hölls i London 1921, den fjärde i Stockholm
1927. Sverige representeras i Internationella
handelskammaren såväl genom de flesta
svenska h. som genom de ledande
rikssamman-slutningarna inom näringslivet.
Litt.: H. Kosman, »De svenska h.» (1912);
A. Köersner, »Till frågan om h:s verksamhet
för fixerande av handelskutymer» (1914);
Kom-merskollegiikommitténs betänkande, III:
Han-delskamrarna (1914); »Stockholms
handelskammare 1902—1927» (1927). H. Rn.
Handelskemist är en person, som åt
allmänheten mot ersättning utför kemiska
analyser och undersökningar av handels-,
industri- och naturprodukter samt avger
utlåtande om dessa produkters sammansättning
och renhet, förekomst av skadliga och giftiga
ämnen m. m. — I Sverige finnas i några
större städer s. k. auktoriserade h. (i
Stockholm auktoriserade av
överståthållareämbetet), som alltså erhållit resp, myndigheters
erkännande, att de inneha för arbetet
erforderliga kunskaper i analytisk kemi och
varukännedom m. m. Svenska h. äro dock icke,
som t. ex. i Tyskland, edsvurna ämbetsmän,
varför deras utlåtanden icke ha mera
rättsligt vitsord än varje annan kemists. De flesta
i Sverige utförda handelskemiska
undersökningar göras av byråer och anstalter, som
dels äro fullt privata, dels helt eller delvis
understödda av staten eller städerna. G. Bl.
Handelskollegium, se Handels- och
ekonomikollegium.
Handelskommission. 1. (Jur.) Se
Kommission. — 2. Se Statens
handelskommission.
Handelskompani, en form för den stora
handeln, som var särskilt kännetecknande för
1600- och 1700-talet, sedan nya banor
öppnats för världshandeln efter de stora
geografiska upptäckterna. Fartygen måste med
hänsyn såväl till resan själv som till möjl.
mötande anfall byggas starkare samt förses
med kraftigare armering och talrikare
bemanning än eljest, och det förlagskapital, som
borde nedläggas på de till försäljning eller
byte medsända varorna eller möjl. därutöver
i reda penningar medsändas för inköp av de
dyrbara tropiska alstren, var så mycket
kännbarare att umbära, som lång tid åtgick, innan
— i lyckligt fall — vinsten kunde inhöstas.
I de vilda eller halvciviliserade avlägsna
länder, dit resorna ställdes, krävde omsorgen för
handelsrörelsens trygga drift, att man anlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
