Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelskris - Handelskutymer - Handelsköp - Handelsmarin - Handelsminister - Handelsmuseum - Handelsmål - Handels- och ekonomikollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Handelskutymer—Handels- och ekonomikollegium
466
affärs- och näringsverksamheten mer
vinstgivande; hit höra betydelsefulla uppfinningar,
öppnande av nya avsättningsområden o. a.
tekniska och kommersiella framsteg, vilka
stimulera företagsamheten och leda till att
produktionsmedel och arbetskrafter
utnyttjas snabbare och fullständigare. Men det
är icke uteslutet, att, när alla dessa framsteg
till fullo utnyttjats, uppsvingstiden
småningom utan kris övergår till en stilla tid.
Om emellertid, såsom faktiskt ofta sker,
uppsvinget framkallar överdrivna förhoppningar
och en d.ärpå grundad osund spekulation, som
strävar efter att utnyttja den gynnsamma
konjunkturen utöver vad som i verkligheten
är möjligt, blir följden en fortgående
varuprisstegring av inflationistisk karaktär, som
slutligen utmynnar i en kris. Men i detta
fall utgöres den egentliga orsaken till krisen
merendels av en felaktig ränte- och
låne-politik från bankernas och särskilt
centralbankens sida; hade dessa i tid tillämpat en
tillräckligt restriktiv bankpolitik, hade krisen
kunnat undvikas eller åtm. väsentligt mildras.
H. ha alltsedan början av 1800-talet
uppträtt med ganska stor regelbundenhet. Mer
betydande kriser inträffade 1825, 1847, 1857,
1866, 1873—75 och 1907 samt efter
världskrigets slut. — Titt och ofta ha förslag
framkommit till förhindrande av kriser. Därvid
kan dock ej bli fråga om att avskaffa
konjunkturväxlingarna. Det hittills enda lovande
praktiska försöket är det, som Förenta
staternas centralbanksväsen och särskilt dettas
överstyrelse (Federal reserve board) alltsedan
1922 hållit på med och som hittills krönts
med framgång. Den ledande tanken i detta
försök är att i tid ingripa med en effektiv
ränte- och lånepolitik mot varje ansats till
en börjande spekulation inom affärs- och
näringslivet samt att å andra sidan hejda en
börjande depression genom en liberal
utlå-ningspolitik. En viktig förutsättning vid
detta försök är, att överstyrelsen för
central-banksväsendet på grundvalen av noggranna
fortlöpande observationer av affärs- och
näringslivets olika delar ständigt äger
kännedom om landets ekonomiska förhållanden till
ledning för bankpolitiken. — Jfr C. Juglar,
»Des crises commerciales» (1889); E. von
Bergman, »Die Wirthschaftskrisen. Geschichte
der nationalökonomischen Krisentheorien»
(1895); A. Spiethoff, »Krisen» (avh. i
»Hand-wörterbuch der Staatswissenschaften»; 4:e
uppl. 1926) och avh. i »Schriften des Vereins
für Socialpolitik», bd 113 (1904); K. Wicksell,
»Föreläsningar i nationalekonomi», 2 (2:a
uppl. 1915). D.D.
Handelskutymer, se Handelsbruk.
Handelsköp kallas i svenskt lagspråk det
»köp, som är slutet mellan köpmän i och för
deras rörelse». Köpman betyder här
»envar, som, enligt vad särskilt finnes stadgat,
är pliktig att föra handelsböcker» (se H a
n-d e 1 s b o k). Att på detta sätt de merkantila
köpen särskiljas från vanliga (ofta s. k. c
i-v i 1 a) köp och i flera hänseenden — i fråga
om påföljd av dröjsmål, undersöknings- och
reklamationsskyldighet, ränta på
köpeskillingen m. m. — regleras särskilt strängt,
överensstämmer med handelsförhållandenas
natur och har även motsvarigheter i
främmande rättssystem. Jfr Köp,
Reklamation och Ränta. C. G. Bj.
Handelsmarin, dets. som handelsflotta.
Handelsminister, den vanliga, ehuru ej i
grundlag förekommande titeln på statsrådet
och chefen för Handelsdepartementet.
Utomlands förenas stundom denna post med
chefskapet för någon närstående
förvaltningsgren (industri, jordbruk o. s. v.).
Handelsmuseum, samling av handelsvaror,
både råvaror och fabrikat. Dylika museer,
som på flera håll 1883 ff. upprättats, avsågo
vanl. att bevara de viktigaste kollektioner,
som exponerats vid större utställningar.
Emellertid ha h. blott slagit igenom, då de
avse utrikeshandel eller kolonialverksamhet
(så Kongomuseet i Bryssel), export o. s. v.
En helt annan betydelse ha sådana museala
varusamlingar, som anslutas till särskilda
forskningsinstitut för näringslivets behov,
men dessas uppgift är begränsad till det
specialområde, varåt institutet ägnar sig (ss.
spånadsämnen, bränsleämnen, malmer och
metaller). C. H. H.
Handelsmål. Enl. lag om särskild
sammansättning av vissa rådstuvurätter vid
behandling av h. 20 juni 1905 (se
Handelsdomstol) förstås med h. tvist om anspråk, som
grundar sig på köp av lös egendom eller på
avtal om inköp eller försäljning i kommission
av sådan egendom, dock endast där fråga är
om avtal mellan köpmän i och för deras
rörelse. Mål, som skall handläggas i den för
växelmål eller för tvister i konkurs stadgade
ordningen, hänföres ej till handelsmål.
Såsom köpman anses vid tillämpning av nämnda
lag envar, som, enl. vad särskilt finnes
stadgat, är pliktig att föra handelsböcker. E. K.*
Handels- och ekonomikollegium.
överståthållaren jämte borgmästare och råd i
Stockholm utfärdade 1636 en förordn. om
ämbets-delning mellan de fyra borgmästarna och
rådmännen på fyra avdelningar, därav den ena
under benämning Justitiekollegium. Delningen
stadfästes av K. m:t 1672, då fyra kollegier
inrättades: Justitiekollegium för
rättegångsväsendet, Politikollegium för
politi- och ordningsväsendet, Handelsko
1-1 e g i u m för handel och stadens ekonomi
samt Ämbets- och
byggningskolle-g i u m för byggnadsväsendet och
manufakturerna. Politi- samt Ämbets- och
byggnings-kollegierna sammanslogos 1821 till Politi-,
ämbets- och byggningskollegium.
Med detta kollegium sammanslogs 1849
Han-delskollegium till Handels- och
ekonomikollegium. Detta indrogs 1880.
Ju-stitiekollegiums domsrätt överflyttades 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
