Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hannover (provins) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Hannover (Historia)
500
vuddelen) och smärre exklaver, tillhörande
Braunschweig, Bremen eller Hamburg. Nästan
eller h. o. h. avskilda delar äro landskapen
kring Ems (Ostfriesland m. fl.) samt H:s
sydligaste partier på Harz och Sollingerwald;
till H. höra de flesta östfrisiska öarna och
staden Wilhelm shaven vid Jadebukten. H.
avvattnas av Ems (med Hase), Weser och
bifloder (Aller med Leine m. fl.) samt
tillflöden till Elbe. Större delen av H. tillhör
nordtyska låglandet; kusterna äro fruktbart
marskland, det inre i ö. ett typiskt
geestland-skap, småkulligt eller mej vidsträckta
hedmarker (Lüneburgheden, se d. o.), i v.
kärr-och mossmarker. I s. genomdrages H. av låga,
skogiga bergskedjor, Deister, Süntel m. fl.,
med s. ö.—n. v. huvudriktning. Jordbruk med
boskapsskötsel och skogsbruk sysselsätter 31,6
% av befolkningen. Jordbruket står högt i
marsklandet; dessutom ha vidsträckta mossar
torrlagts och bilda nu blomstrande
jordbruks-kolonier; även hedarna tagas i anspråk för
nyodling. Huvudprodukterna äro råg, havre,
potatis, sockerbetor och foderväxter.
Boskapsskötsel och mejerihantering stå högt i
marsklandet, fåravel och biskötsel på hedarna.
Fisket är av vikt. Industrien sysselsätter 33,9
% av befolkningen och är koncentrerad i de
större städerna: Hannover,
Harburg-Wilhelms-burg, Emden, Wilhelmshaven, Wesermünde
m. fl. Bergsbruk har av ålder drivits på Harz
(järn, silver, bly); i trakterna vid Aller och
Leine kalibergverk och petroleumkällor.
Befolkningen är av nedersachsiskt eller frisiskt
ursprung; 1925 voro 83,8 % protestanter och
14,1 % (huvudsaki. inom de forna
riksomedel-bara biskopsstiften Mönster, Osnabrück och
Hildesheim) katoliker. Administrativt indelas
H. i regeringsområdena
Aurich, Osnabrück,
Hannover, Hildesheim,
Lüne-burg och Stade. Litt.: E.
Oehlmann, »Landeskunde
der Provinz H.» (4:e uppl.
1918); »Niedersächsisches
Heimatbuch» (3 dir, 1914
—21). S. F.
Historia. H:s egentliga
historia börjar först 1569,
då en yngre son till den
welfiske hertigen Ernst I
av
Braunschweig-Lüne-burg, Vilhelm, genom
riks-delning med sin äldre bror
Henrik erhöll
Lüneburg-Celle. Denne Vilhelm (d.
1592) blev stamfader för
den yngre linjen
Braun-schweig-Lüneburg, som
sedan kallades Hannover och
som regerade i H. till 1866
och i Braunschweig till
1918. (Se även
Braunschweig, sp. 1152.)
Husets prestige ökades av
Ernst August (reg. 1679—98), som 1692
nådde den länge eftersträvade
kurfurstvärdigheten och genom sitt äktenskap med
Jakob I:s dotterdotter Sofia banade väg för
sin son och efterträdare, Georg Ludvig
(reg. 1698—1727), till Englands tron (1714).
De båda länderna voro sedan förenade i
personalunion till 1837. Både Georg I och Georg
11 (reg. 1727—60) kände sig som tyskar, och
i synnerhet den senare förde en welfisk politik;
under Georg III (reg. 1760—1820) trädde
H. starkt tillbaka för England, och regeringen
i H. kom i händerna på adliga
ämbetska-marillor. Förbindelsen med England
invecklade dessutom H. i sjuåriga kriget (1756—
63) och Napoleonskrigen; så besattes landet
1803 av fransmännen och 1806 av preussarna,
tills det 1807 delvis och 1810 helt uppgick i
det nyupprättade konungariket Westfalen.
På kongressen i Wien (1814—15) återställdes
H. som en i personalunion med England
förenad, självständig stat, upphöjdes till
konungarike och fick Ostfriesland i utbyte mot
Lauenburg. Under Georg IV (reg. 1820—
30) och Vilhelm IV (reg. 1830—37) följde
författningsstrider; en konstitution med
två-kammarsystem (1819) tillfredsställde ej de
växande frihetskraven (särskilt ej bönderna);
under trycket av julirevolutionen tillkom
1833 en ny författning i liberal anda, med
ministeransvarighet och ökad makt för
kamrarna. När 1837 i Storbritannien kronan
genom kvinnlig arvföljd tillföll en brorsdotter
till Vilhelm IV, besteg dennes yngre bror
den 67-årige styvsinte Ernst August
(reg. 1837—51) H:s tron. Han upphävde av
rent personliga och dynastiska intressen med
stor hänsynslöshet författningen av 1833,
vil
HANNOVER
Skala 1: AmiU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
