Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hannover (provins) - Historia - Hannover (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Hannover
502
ket ledde till en ryktbar
protest av sju professorer vid
Göttingens univ., men 1848
måste han utnämna en
frisinnad ministär och acceptera en
fri författning. Under hans
son och efterträdare, den blinde
Georg V (reg. 1851—66),
vars släktstolthet och
förbenade absolutism blevo
ödesdigra för landet, fortsatte
för-f attningsstriderna;
konstitutionen upphävdes 1855, och
den reaktionäre ministern
Bor-ries styrde enväldigt 1855—62.
Welfernas gamla ovilja mot
Hohenzollern förde H. över på
Österrikes sida i Tysklands
inre strid; 1866 avvisade H.
ett preussiskt ultimatum, varpå
preussiska trupper ryckte in i landet och efter
slaget vid Langensalza tvungo Georg till
kapitulation 29 juni 1866. Kungahuset drog till
Österrike, och H. blev en preussisk provins.
Ett tyskt-hannoverskt eller welfiskt parti har
sedan med ringa framgång arbetat på rikets
återupprättande. — Litt.: W. von Hassel,
»Ge-schichte des Königreichs H.» (2 bd, 1898—
1901; i welfisk anda); E. von Meier,
»Han-noversche Verfassungs- und
Verwaltungsge-schichte» (1898—99); Zeitschrift des
Histori-schen Vereins für Niedersachsen (1854—1923);
Niedersächsisches Jahrbuch (1924); en god
bibliogr. av Loewe (1908). Ä. S-n.
Hannover [-nå’for], huvudstad i preuss.
prov. H., vid Leine; 422,435 inv. (1925); en av
Tysklands stora industristäder, n. v. Tysklands
främsta järnvägsknut, belägen i korsningen
av huvudvägarna ö.—v. (Berlin—Westfalen)
och n.—s. (Hamburg—Sydtyskland) på bägge
sidor om Leine och dess biflod Ihme i
fruktbar omgivning vid slättens övergång till
berglandet i s. och s. v., varifrån
ut-löpare (Benther Berg, 173 m) nå
till stadsområdet; stadens
industriella utveckling har även
gynnats av grannskapets
mine-raliska tillgångar: asfalt,
salter, kalksten och kol (Deister).
Inv.-antalet var 1850 50.000,
1880 123.000, 1900 236,000;
1919 inkorporerades staden
Linden v. om Ihme. Genom
staden i n. framgår
Mittellandka-nalen, som sänder förgrening
till hamnar inom staden.
Staden är modernt byggd och
bevarar prägeln av förnäm
residensstad. I Altstadt ö. om Leine
finnas ålderdomliga gator och
medeltidsbyggnader, vid torget
Marktkirche, gotisk hallkyrka
från 1300-talet, och gamla
rådhuset från 1400-talet (senare
tillbyggt och restaurerat); vid
Gamla rådhuset i Hannover.
Leine ligger Leineschloss, forna residenset,
byggt 1637t—42. Den moderna
huvudbyggnaden är Neues Rathaus med 97 m hög
kupol. Staden är rik på parker, ängs- och
skogsmarker (»Grosstadt im Grünen»). I
stadens n. v. del ligger lustslottet
Herren-hausen (1665; ombyggt 1821), omgivet av
praktfull park; utmed stadens östsida
skogsparken Eilenriede. Centralbangården
anla-des 1874—80. H:s industri sysselsatte 1922
i 122 stora företag 59,000 arb. och är främst
järn- och maskinindustri (Hanopag, intill
10,000 arb., lokomotiv; Louis Eilers,
brokonstruktioner) ; därefter följer gummiindustri
(Continental, Excelsior), inom vilken
industrigren H. för Tyskland intager en central
plats; väverier, elektrotekn. fabriker,
livsmedelsfabriker, tillverkning av kontorsböcker
(König), även asfalt- och cementfabriker m. m.
Handeln med livsmedel, råvaror för industri,
kol och industriartiklar är betydande.
Godsomsättningen i H:s hamnar var 1925: införsel
Hannover; gamla hus vid Leine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
