Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hantverk - Hantverksföreningar - Hantverksinstitutet - Hantverks- och industriföreningar - Hantverksskolor - Hantverkssocietet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Hantverksföreningar—Hantverkssocietet
532
skiljer den svenska näringsförfattningen
emellan olika sätt att bedriva b., i det att, när
det idkas endast med biträde av hustru och
hemmavarande barn ävensom till husbehov
eller av lantmän som föremål för hemslöjd,
näringens bedrivande är fullkomligt oberoende
av några villkor. Idkas den till avsalu och
med antagna arbetare, åligger det idkaren
att styrka sig äga god frejd och befogenhet
att råda över sig och sitt gods (jämväl
omyndig kan dock vinna rättighet att idka näring)
samt därjämte anmäla sitt företag hos
vederbörande myndighet (k. f. 18 juni 1864).
Utlänningars rätt är i detta hänseende beroende
bl. a. av ansökan och konungens bifall till
denna (k. f. 20 juni 1879). — Jfr H a n
t-verksämbete. Th.R.*
Enl. en undersökning, avseende år 1920, är
i den hantverksartade produktionen
huvudnäring i Sverige för sammanlagt omkr. 360,000
pers. Härav äro omkr. 64,000 företagare el.
företagsledare, omkr. 286,000 arb. och omkr.
10,000 verkmästare. Av totala antalet inom
industri och hantverk sysselsatta
yrkesutövare, enl. folkräkningen uppgående till omkr.
800,000 pers., komma alltså 45 % på
hantverket och den mindre industrien. Med
ledning av folkräkningens uppgifter kan, om
även yrkesidkarnas hustrur, barn och övriga
familjemedlemmar medtagas, den befolkning,
som för sitt uppehälle är huvudsaki. beroende
av det hantverksmässiga arbetet, beräknas
till omkr. 835,000 pers. el. omkr. 14 % av
landets totalbefolkning. G. W-n.
Hantverksföreningar, yrkesföreningar, som
under namn av fabriks- och
hantverksföreningar enl. förordn. 1846
skulle övertaga en del av det då avskaffade
skråväsendets mera allmännyttiga funktioner.
Föreskrifter om dylika obligatoriska
sammanslutningar upphävdes genom
närings-frihetsförordningen 1864, enl. vilken det
berodde på näringsidkarna själva, om de ville
bilda föreningar eller ieke för att
tillvarataga gemensamma intressen. De till följd
härav nybildade föreningarna kallades ofta
frivilliga. Det nu vanliga namnet är
hantverks- och industriförening.
Gemensamt för alla dessa sammanslutningar
är, att de förena ortens hantverks- och
fa-briksidkare, att de på sammanträden
handlägga gemensamma ärenden, att de utfärda
gesällbrev för lärlingar, anställda hos
föreningsmedlemmar, samt deltaga i
centralförbundet för rikets h. (se Sveriges h a n
t-v er ksorgan i s at io n) till bevakande av
de stora, allmänna intressena. Sålunda
bidrogo de till upprättandet av
Hantverksinsti-tutet i Stockholm. Vid 1927 års slut funnos
189 föreningar, anslutna till Sveriges
hant-verksorganisation, med 12,611 led.
Utom h. och mångenstädes vid sidan av
dessa finnas sedan början av 1900-talet på
flera större platser särskilda
yrkesföreningar med huvudsaklig uppgift att
till
varataga de för de olika hantverksyrkena
viktiga och i stort sett gemensamma
ekonomiska intressena, bl. a. frågor om löneavtal
med arbetarförbunden. Dessa yrkesföreningar
hade en gemensam riksorganisation i
Centrala arbetsgivareförbundet (sed.
o.) till 1919, då detta uppgick i Svenska
arbetsgivareföreningen (se d. o.).
C. J. F. L. (N. G. W.)
Mekaniska verkstaden i Hantverksinstitutet.
Hantverksinstitutet i Stockholm, invigt 27
febr. 1922, är en Sveriges
hantverksorgani-sation tillhörig, provisorisk
undervisningsanstalt, där genom mästarkurser eller kortare
instruktionskurser såväl självständiga
yrkesutövare som verkmästare och arbetare
vidareutbildas i resp, yrken samt delges kännedom
om nya eller förbättrade arbetsmetoder,
moderna och maskinella hjälpmedel o. s. v För
den i regel individuellt lagda undervisningen
förfogar institutet över förträffliga
verkstäder. Även finnas en informationsbyrå ang.
yrkesfrågor, där undersökningar och analyser
verkställas, yrkesmuseum och yrkesbibliotek.
Yrkeshandböcker utges. Styrelsen utses av
Sveriges hantverksorganisation,
Kommerskollegium och Skolöverstyrelsen. N. G. W.
Hantverks- och industriföreningar, se
Hantverksföreningar.
Hantverksskolor, förr ofta namn på lägre
tekniska yrkesskolor. Sedan genom 1918 års
riksdags beslut om praktiska ungdomsskolor
yrkesundervisningen helt nyorganiserats, ha
de lägre tekniska yrkesskolorna ersatts med
nya skolformer för lägre yrkesundervisning,
närmast lärlings- och yrkesskolor (se d. o.), i
viss mån även yrkesbestämda
fortsättnings-skolor (se d. o.). Fr. Sg.
Hantverkssocietet, namn för två skilda
sammanslutningar. På 1700-talet togo sig vissa
sammanslutningar av mästare, som arbetade
under samma former som de gamla
hantverks-ämbetena, det »finare» namnet societet, t. ex.
sockerbagarna och bildhuggarna.
Korporationer, som företrädde nya verksamhetsformer,
kallades ej sällan societet, t. ex.
sidenfabriks-societeten och grosshandelssocieteten.
Emel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
