Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardie, James Keir - Harding, Stefan - Harding, Warren Gamaliel - Hardinge, sir Charles - Hardinge, sir Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Harding—Hardinge
550
arbetarledare (1856—1915). Var född i
Skottland ocb urspr. gruvarbetare, avskedades 1879
på grund av försök att organisera sina
arbetskamrater och valdes
då av dessa till sekr.
i fackföreningen
La-narkshire miners’
union. Han var led. av
underhuset 1892—95
och från 1900. Sin
politiska bana
började H. som radikal,
blev snart utpräglad
socialist och stiftade
1893 Independent
labour party (se d. o.).
Han blev 1894 dess
ledare samt redigerade till 1903 dess tidning
Labour Leader. 1906—08 var H. ledare för
underhusets arbetarparti (Labour party; se
d. o.). H. var en bland Andra
internationa-lens veteraner, besökte flitigt dess kongresser
och företog vidsträckta resor, bl. a. 1907 till
Indien och Australien, i syfte att närma olika
länders arbetarorganisationer till varandra.
Bland H:s skrifter märkas »From serfdom to
socialism» (1907; sv. övers. 1909) och »India»
(1909). Biogr. av W. Stewart (1921). V. S-g.
Harding [hä’diij], Stefan,
cisterciensor-dens egentlige grundläggare (1100-talet),
engelsman, den tredje i raden av Citeaux’
abbo-ter. H. gav, sannolikt 1118, detta och dess
dotterkloster den s. k. »Charta charitatis», en
klosterregel, stadfäst 1119, varigenom
cisterci-ensorden löstes från benediktinorden. »Charta
charitatis» blev banbrytande och länge
normerande för det katolska ordensväsendets
utveckling (se Cisterciensorden). Orden,
helgad åt Maria och aposteln Johannes, har
ej minst genom H:s starka betonande av den
mystiska fromheten och särskilt den heliga
jungfruns dyrkan främjat denna kult, som
blev en viktig faktor i dess segertåg. A. G-w.
Harding [hä’din], Warren Gamaliel,
president i Amerikas förenta stater (1865—
1923). H. föddes i Ohio, blev som yngling
typograf samt vid 19 års ålder ägare och
utgivare av den lilla
tidningen Star i Marion,
Ohio. Han tillhörde
det republikanska
partiet, var 1900—04 led.
av Ohios senat, 1904
—06 statens
viceguvernör och 1915—20
senator i Ohio. Han hade
ingen överlägsen
politisk begåvning och
intog ej någon
framskjuten plats i senaten men
var till följd av sin
enkla naturlighet personligen allmänt omtyckt.
Under debatterna om ratifikation av
Versailles-traktaten slöt han sig till Nationernas förbunds
strängaste vedersakare. H. vann vid
presi
dentvalet 1920 en överväldigande seger över
demokraten Cox och tillträdde
presidentämbetet 4 mars 1921. — Om H:s presidentskap
se Amerikas förenta stater, sp. 834
—835. Han omgav sig med skickliga
rådgivare (t. ex. utrikesminister Ch. E. Hughes,
handelsminister H. C. Hoover och
finansminister A. W. Mellon), genomdrev avslutandet
av särskilda fredsfördrag med Tyskland,
Österrike och Ungern samt tog 1921 initiativ till
Washingtonkonferensen (se d. o.). Trots
motstånd från en del av regeringspartiet
förordade H. amerikansk anslutning till Fasta
mel-lanfolkliga domstolen i Haag. Under en
före-dragsturné till förmån för denna plan avled
H. 2 aug. 1923 i San Francisco. Sedermera
uppdagades genom en rad skandalprocesser,
att flera av H. till inflytelserika ämbeten
utsedda partivänner gjort sig skyldiga till
besticklighet och annan korruption. V. S-g.
Hardinge [hä’din], sir Charles, sedan
1910 lord H., diplomat, vicekonung av Indien
(f. 1858), sonson till Henry H. Ingick på
diplomatbanan 1880. var 1904—06 ambassadör
i Petersburg och 1906
—10 permanent
under-statssekr. i
utrikesministeriet. Han plägade
åtfölja Edvard VII på
dennes resor på
kontinenten och hade
betydande andel i
tillkomsten av
brittiskryska ententen 1907.
H. blev 1910
vicekonung av Indien och
s. å. pär (baron H. of
Penshurst). Vid sitt
högtidliga intåg i den nya rikshuvudstaden
Delhi 22 dec. 1912 blev han rätt svårt sårad
genom ett bombattentat, och under
världskrigets första år hade han att bekämpa flera
allvarliga uppviglingsförsök. Hemkommen till
Europa 1916, återgick han till sin gamla post
i utrikesministeriet, vilken han innehade till
1918. H. var därefter nov. 1920—nov. 1922
brittisk ambassadör i Paris. V. S-g.
Hardinge [hä’diii], sir Henry, sedan 1846
viscount H., brittisk general, vicekonung
av Indien (1785—1856). Utmärkte sig som
officer under Wellingtons fälttåg på
Pyrene-iska halvön, deltog även i 1815 års fälttåg
mot Napoleon och
åtnjöt i hög grad
Wellingtons förtroende. I
slaget vid Ligny 1815
blev han svårt sårad
(vänstra handen måste
amputeras). Han
adlades s. å. och blev
överste 1821. H. var
1820—44 led. av
underhuset, juli 1828—juli
1830 krigsminister och
juli—nov. 1830
minis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
