Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardinge, sir Henry - Hardjur - Hardouin, Jean - Hardouin-Mansard - Hardt el. Hart - Hardt, Ernst - Hardt, Richard von der - Hardwar (Union) - Hardy, Alexandre - Hardy, Gathorne Gathorne- - Hardy, Godfrey Harold - Hardy, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Hardjur—Hardy
552
ter för Irland i Wellingtons ministär samt
under Peel ånyo minister för Irland juli—dec.
1834 och krigsminister 1841—44. Han blev
1844 på Wellingtons förslag vicekonung av
Indien och deltog personligen i sikhkriget
som närmaste underbefälhavare under general
Gough. Efter segern vid Sobraon (10 febr.
1846) dikterade H. i Lahore fredsvillkoren
för sikherna. S. å. blev han pär (viscount H.
of Lahore). I jan. 1848 avlöstes H. som
vicekonung av lord Dalhousie. Han efterträdde
1852 Wellington som brittiska arméns högste
befälhavare och blev 1855 fältmarskalk. Biogr.
av sonen viscount Hardinge (1891). V. S-g.
Hardjur, Leporidae, utgöra en fam.,
tillhörande underordn. Duplicidentata, av
gna-garnas ordn. Från övriga gnagare skilja de
sig genom djupt kluven nos, stora ögon, långa
öron, långa bakben och kort, uppåtböjd svans.
Fotterna sakna trampdynor men bära i stället
på undersidan styva, tätt sittande hår. I
likhet med övriga Duplicidentata
(»dubbeltan-dade») äga de bakom de två egentliga
gnagar-tänderna två små stiftliknande framtänder.
Kindtänderna äro strecktecknade. H., som
tillhöra de större gnagarna, uppdelas numera
på nio släkten och undersläkten, av vilka de
viktigaste äro harsläktet (se Har e) och
kaninsläktet (se Kanin). T. P.
Hardouin [ardcoå’], Jean, fransk jesuit
(1646—1729), berömd som en av sin tids
lärdaste klassiska filologer. I sina skrifter gav
han uttryck åt en ytterst kritisk tendens i
fråga om den klassiska och även den bibliska
litteraturens äkthet, varför han drabbades
av den påvliga censuren. Han förklarade
även Dantes »Divina commedia» för en
tarvlig förfalskning från slutet av 1400-talet.
Högt värde för sin tid hade H:s uppl. av
Plinius’ »Historia naturalis» (1685). O. W-n.
Hardouin-Mansard [ardö>ä’-mäsä’r], franska
arkitekter, 1600-talet, se M a n s a r d.
Hardt [härt] el. Har t, eg. »skog»,
bergland i s. v. Tyskland (Rhenpfalz) och n.
El-sass, en fortsättning av Vogeserna. Stiger
brant från Rhenslätten; skogrik, av dalar
uppdelad platå, som långsamt sänker sig
västerut. Vid ö. randen Kalmit (683 m ö. h.).
På östsidan utmed Rhenslätten märkas
vinplanteringar, kastanjeskogar, borgkrönta
kullar; vid dalöppningarna livliga handelsstäder.
Hardt [härt], Ernst, tysk författare (f.
1876). Tillhörde först den grupp, som utgav
Blätter für die Kunst, skrev noveller
(»Gesam-melte Erzählungen», 1909) och lyrik men har
sedan ägnat sig åt dramatiken, vann stor
framgång med »Tantris der Narr» (1908; ett
Tann-häusermotiv) och har vidare skrivit »Gudrun»,
»König Salomo» (1915) m. m., var 1919—24
generalintendent vid nationalteatern i
Wei-mar och innehar nu samma ställning i Köln.
Hardt [härt], Richard von der,
bok-auktionator i Stockholm och Uppsala omkr.
1700 (födelse- och dödsår okända). H. var från
Osnabrück och skrev ett lärdomshistoriskt
ar
bete, »Holmia literata» (1701; 2:a uppl. 1707),
med värdefulla bio- och bibliografiska notiser
om författare i Stockholm.
Hardwar [eng. uttal hä’d<oäø] (H. Union),
stad i Britt. Indien, Förenade provinserna
Agra och Oudh, vid Ganges’ utträde från
bergen och Gangeskanalens början, kallad G a
n-gadvara (Ganges’ port); 30,764 inv. (1921).
Besökes för bad i den heliga floden årligen
vid vårdagjämningen av 100,000 pilgrimer.
Hardy [ardi’], Alexandre, fransk
författare (omkr. 1570—omkr. 1631). H. var en
mycket alsterrik dramatiker, av vars 600
pjäser 41 äro i behåll (ånyo tr. 1883—84 i 5 bd).
H. verkade reformerande, uteslöt körerna,
hämtade motiv från alla håll och åstadkom
dramatisk spänning. Bäst i pastoraler och
tragikomedier. Monogr. av E. Rigal (1899).
Hardy [hä’di], Gathorne Gathörn e-,
se Cranbrook.
Hardy [hä’di], Godfrey Harold,
engelsk matematiker (f. 1877), prof, i matematik
vid univ. i Oxford sedan 1919. H. intager en
internationellt erkänd ställning som en av
samtidens skarpsinnigaste forskare
beträffande vissa djupt liggande frågor inom talteori
och funktionsteori.
Hardy [hä’di], Thomas, engelsk
författare (1840 2/6—1928 u/i). H. utbildade sig till
arkitekt i sin hemstad, Dorchester. och i
London men drogs alltmer till litteraturen,
debuterade 1871 med en
anonym roman, följd
av den idylliska
»Under the Greenwood
tree» (1872; »I grönan
skog», 1922) och den
tragiska »A pair of
blue eyes» (1873), samt
vann den första stora
framgången med »Far
from the madding
crowd» (1874;
»Fjärran från vimlets yra»,
1921), varefter han
övergav arkitekturen och bosatte sig i sin
hembygd, där han alltsedan förblev utan att
deltaga i det offentliga livet men oavbrutet
verksam som romanförfattare. Hans senare verk
äro »The hand of Ethelberta» (1876), »The
re-turn of the native» (1878; »Heden», 1921), »The
trumpetmajor» (1880), »A laodicean» (1882),
»Two on a tower» (1882), »The mayor of
Cas-terbridge» (1886), »The woodlanders» (1887),
»Wessex tales» (1888), »A group of noble
dames» (1891; »En grupp förnäma damer»,
1906, med inledning av Yrjö Hirn), »Tess of
the D’Urbervilles» (1891; »Tess af släkten
d’Urberville», 1900), H:s kanske ryktbaraste
bok, en skakande realistisk skildring av en
ung flickas undergång, »Life’s little
iro-nies» (1894; »Tillfälligheternas spel», 1925),
småberättelser, »Jude the obscure» (1896;
»Jude Fawley», 1900), som behandlar
arbetarlivet med starkt framhållande av
mil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
