Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harmonisk analys - Harmoniska sällskapet - Harmoniska toner - Harmonisk figur - Harmonisk progression - Harmonisk proportion - Harmonisk serie - Harmoniskt förhållande, Harmonisk proportion - Harmoniskt medeltal - Harmonister, Harmoniter el. Rappiter - Harmonium - Harmost - Harmotom - Harms, Bernhard - Harms, Klaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Harmoniska sällskapet—Harms, K.
564
tion 1) utgöres vanl. av tiden, enär
periodi-citeten hos naturföreteelsen oftast består i att
samma fenomen uppstår med vissa jämna
tidsintervaller. Mycket studium är nedlagt på
försök att göra de erforderliga kalkylerna
så praktiska och litet tidsödande som
möjligt, varvid även maskinella hjälpmedel
kommit till användning (harmonisk
analysa t o r). T. B.
Harmoniska sällskapet, ett i Stockholm
1820 stiftat sällskap för uppförande av
körverk med orkester. Sällskapet hade i början
även egen orkester jämte en blandad kör.
Ledare för orkestern var hovkapellmästare
J. F. Berwald, sånginstruktör Isak Berg.
Sällskapet uppförde intill 1848 större
körverk av Haydn, Händel, Mendelssohn m. fl.
Efter nära 12 års vila upplöstes det 1860 och
ersattes av Nya harmoniska
sällskapet med L. Norman och J. Günther
som ledare. Detta uppgick 1880 i
Musikföreningen (se d. o.). — Litt.: T.
Nor-lind och E. Trobäck, »K. hovkapellets
historia» (1926). T. N.
Harmoniska toner, mus., se övertoner.
Harmonisk figur, mus., se Figur 4.
Harmonisk progression, se Harmonisk
serie.
Harmonisk proportion, se Harmoniskt
förhållande.
Harmonisk serie, Harmonisk
progression. Vanl. förstår man med h. serien 1,
V2, Vs, V4 • • •> vars summa är divergent. I
vidsträckt bemärkelse menas med h. varje
serie, i vilken tre på varandra följande termer
äro i harmoniskt förhållande. T. B.
Harmoniskt förhållande, Harmonisk
proportion, säges förefinnas mellan tre
storheter, om deras inversa värden befinna
sig i aritmetisk serie. Så äro t. ex. 2, 3 och
6 i h., enär V2, 4/3 och */« utgöra en
aritmetisk serie. Kännedomen om h. går med
sannolikhet tillbaka till de gamla babylonierna
och återfinnes hos Pythagoras vid hans
studier över tonernas förhållanden till
strängarnas längd. Längden på tre f. ö. lika strängar,
som bilda en durtreklang (c, e, g), förhålla sig
som 10, 12 och 15, vilka tal äro i h. Det
mellersta talet av tre tal, som befinna sig i
h., kallas harmoniskt medeltal till
de båda yttersta. Detta medeltal är tredje
proportionalen till det aritmetiska och
geometriska mediet. I ovanstående ex., 2, 3 och
6, är 4 det aritmetiska mediet till 2 och 6, det
geometriska \/"12 och det harmoniska 3, och
som synes gäller 4:\/12= \/f2 : 3. T. B.
Harmoniskt medeltal, se Harmoniskt
förhållande.
Harmoni’ster, Harmoniter el. R a p p
I-t e r, ett samfund av pietistiska separatister,
som uppstod i Württemberg under ledning
av bonden Georg Rapp (1757—1847). De
ville genomföra kristendomen i dess fulla
renhet genom att grunda en församling,
lik
nande de första kristnas, bestående av endast
troende medl., som levde i full harmoni, d. v. s.
i endräkt och jämlikhet, och hade sin
egendom gemensam. Fördrivna från
Württemberg, utvandrade de till Nordamerika 1803
och grundläde där vid Pittsburg kolonien
H a r m o n y och 1815 New Harmony i
Indiana. Rapp härskade hänsynslöst och
samlade en väldig gemensam egendom. 1825
grundläde han en ny koloni, E c 0 n o m y, vid
Ohio, där han fortsatte sin patriarkaliska
styrelse. Den påbjudna äktenskapslösheten
kom samfundet att snabbt förminskas. 1903
sålde samfundet sin egendom och upplöstes.
Litt.: K. Knortz, »Die christliche
kommunis-tische Kolonie der Rappisten» (1892); F. A.
Bushee, »Communistic societies in the United
States» (1905). (Hg Pl.)
Harmönium, se Orgelharmonium.
Harmo’st (grek, harmost ös), titel på en
spartansk officer, som sändes till utlandet
med en truppavd. för att upprätthålla
ordningen. Mest bekanta äro de harmoster, som
efter Atens fall 404 f. Kr. sändes till de
städer, som förut lytt under Aten, och genom sitt
bryska uppträdande underblåste missnöjet mot
Sparta.
Harmotöm, miner., se Z e o 1 i t e r.
Harms, Bernhard, tysk nationalekonom
(f. 1876). Blev e. o. prof, i Jena 1906 samt
ord. prof. 1907 vid Hohenheim och 1908 i Kiel.
Med stöd av enskild förmögenhet och intima
förbindelser med handels- och sjöfartskretsar
i Nordtyskland har han utvecklat livlig
verksamhet för den tyska nationalekonomiska
forskningens inriktning på
världshushåll-ningsproblem, produktionen och handeln med
värld^marknadsartiklar och de enskilda
ländernas ställning som producent- och
konsumentområden för sådana artiklar, bl. a.
Sveriges malmexport och järnindustri. Till
centralpunkt för dylika forskningar har han gjort
statsvetenskapliga seminariet i Kiel, som
utvecklats till ett slags internationellt
nationalekonomiskt forsknings- och
upplysningsinsti-tut. Fr. o. m. 1913 utger H. tidskriften
Welt-wirtschaftliches Archiv med skriftserien
Pro-bleme der Weltwirtschaft. E. F. K. S-n.
Harms, Klaus, tysk predikant (1778—
1855), ärkediakon vid S:t Nikolai kyrka i Kiel
1816. Under sin studietid hade H. påverkats
av rationalismen, men en brytning inträffade,
då han gjorde
bekantskap med
Schleierma-chers »Reden über die
Religion». Livet och
Luthers skrifter
utvecklade honom sedan
till en stridbar kämpe
för gammallutersk
åskådning. Vid
refor-mationsfesten 1817
utsände H. ett litet häfte
med Luthers 95 teser,
tillökade med 95 nya,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
