Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hatt (huvudbonad) - Hatt (botanik) - Hatt, Aage Gudmund - Hattapa - Hattar - Háttatal - Hatteras, Kap - Hatteria el. Sphenodon, Bryggödlor - Hatt-i-humajun - Hattin (Hattim) - Hatt-i-scherif, Chatt-i-scherif el. Hatt-i-humajun, Chatt-i-humajun - Háttlausa - Hatto I - Hatton, sir Christopher - Hattorm - Hattpartiet, Hattarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Hatt, A. G.—Hattpartiet
626
Bild 5. Trekantig hatt.
1700-talets mitt.
Bild 6. Cylinderhatt.
1790-talet.
Bild 7. »Tvåkantig» hatt.
Omkr. 1810.
Bild 8. Cylinderhatt.
1890-talet.
med kanten eller med hela ryggsidan
(resu-pinerad). Th. Lfs.
Hatt, Aage Gudmund, dansk geograf
och etnograf (f. 1884). Efter forskningsresor
bl. a. i Auierika, Lappland och Ryssland
disputerade H. med »Arktiske skinddragter i
Eurasien og Amerika» (1914), anställdes 1919
vid danska etnografiska museet och blev 1923
lektor vid univ. i Köpenhamn. H. har tills,
m. M. Vahl utgivit en större handbok i
geografi (4 bd, 1922—27). — lians hustru,
Emilie H., f. De man t (f. 1873), målarinna,
vistades 1907—08 och senare bland
Karesuando- och Tornelapparna. Hon översatte och
utgav 1910 lappen Johan Turis bok »Muittalus
samid birra» (se Tur i, J.). P. E-t.
Hattapa, se M a k a k e r.
Hattar, partinamn, se Hattpartiet.
Håttatal, isl., se Edda, sp. 288.
Hatteras [häTaros], Kap, udde på en
låg sandbank mellan Pamplico sound och
Atlanten, i Nord-Carolina, U. S. A., på 35° 15’
n. br. och 75° 31’ v. Igd. Omges av klippor och
grund; är högst farlig för sjöfarten. Fyr.
Hattèria el. Sphénodon,
Bryggödlor, kräldjurssläkte, tillhörande ordn.
Ryn-chocephalia, vars enda nu levande representant
är tuateran (n. punctata). Närbesläktade
former uppträda redan i perm och hade en
gång världsvid utbredning. II. finnes på några
öar utanför Nya Zeeland, sedan den av
införda däggdjur, framför allt svin, utrotats på
huvudöarna. Dess kropp är ödleliknande, grovt
byggd, med kort svans och en kam av taggar
på ryggen. Till färgen är TI. olivgrön med
gula punkter; längden uppgår till 1/2 m.
Födan utgöres huvudsaki. av insekter. Många
drag i E:s byggnad, ss. förekomsten av ett
rätt väl utvecklat hjässöga, i stor
utsträckning kvarstående ryggsträng m. m., tyda på
en mycket ursprunglig organisation, varför E.
träffande kallats ett levande fossil. T. P.
Hatt-i-humajün, se Hatt-i-scherif.
Hattin (H a 11 i m), se H i 11 i n.
Hatt-i-scherlf, riktigare
Chatt-i-sche-r i f, el. Hatt-i-humajün, riktigare
Chatt-i-humajün, turk., »hög skrift»,
kallades i Turkiet varje med sultanens
namnchiffer (tugra) försedd skrivelse eller
förord
ning (jfr F e r m a n och H u m a, j ü n). Bekant
är hatt-i-scherifen i Gülchane
(1839), en av det gamla turkiska rikets
grundlagar.
Hättlausa, fornnordisk versart, ett
assonanslöst drottkväde (se d. o.).
Hatto I, tysk kyrkofurste och statsman (d.
913). Blev 891 ärkebiskop av Mainz och
innehade den verkliga riksledningen i Tyskland
under Arnulf och Ludvig Barnet. H. arbetade
ivrigt för riksenhetens stärkande mot
stamhertigarna. Sagan om »Råttornet» i Bingen
(se d. o.) berättas ibland om H. men oftare
om ärkebiskop H. II (d. 969) av Mainz.
Hatton [hä’ton], sir Christopher,
engelsk politiker (1540—91), gunstling till
drottning Elisabet. H. blev 1572 kapten för hennes
livvakt, adlades 1578, fick stora förläningar
och utpekades, sannolikt utan skäl, som
hennes älskare. Han var 1571—87 som led. av
underhuset språkrör där för drottningens
önskningar och blev 1587 lordkansler. Han var
bisittare i de domstolar, som dömde
Babing-ton (se d. o.) och Maria Stuart. V. S-g.
Hattorm, se Glasögonormsläktet.
Hattpartiet, Hattarna, ett politiskt
parti i Sverige under frihetstiden. H. uppkom
inom ståndsriksdagen på 1730-talet ur skilda
grupper, som gemensamt opponerade mot
Arvid Horns fredliga och försiktiga styrelse.
Det bildades närmast av medlemmar av det
1727 upplösta holsteinska partiet (se d. o.),
främst Carl Gyllenborg och D. N. von
Höp-ken, vilka närmade sig Fredrik I genom att
gynna hans förbindelse med Hedvig Taube.
Samtidigt ivrade de för merkantilismen. Vid
Tuatera, Hatteria punctata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
