Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haugesund - Haughton, Samuel - Haugianer - Haugland, Bård Matssön - Haugwitz, Heinrich Christian Knut - Hauho - Haukadalingarna - Haukeli, Haukelifjällen - Haukr Erlendsson - Hauksbók - Haupt, Georg - Haupt, Paul - Hauptmann, Gerhart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
€33
Haughton—Hauptmann, G.
634
ning av fiskkonserver, livlig sjöfart;
skeppsbyggen. Efter 1899 års svåra brand äro H:s
■centralare delar bebyggda med stenbus.
Haughton [håtn], Samuel, irländsk geolog
(1821—97). prästvigd 1845, prof, i geologi vid
Trinity college i Dublin 1851—81. 11. utövade
ett omfattande författarskap inom Irlands och
Wales’ geologi och mineralogi. Han utgav
även arbeten i allmän naturvetenskap, där
han på religiösa grunder ställde sig i
opposition mot utvecklingsläran. K. A. G.
Haugiäner, vänner och anhängare till H. N.
Hauge (se d. o.). Med en om Spener och
Schar-tau påminnande, kyrkligt orienterad pietism
förenade de en vidsynt och energisk
kallelsekristendom. Dugliga och företagsamma, blevo
de banbrytare på den materiella odlingens
fält. Utan att hylla radikala samhällsteorier
reagerade de mot präst- och
ämbetsmannaväldet, och »haugianismen» framstår som ett led
i de breda folklagrens strävan efter
demokratisk utjämning och ökat samhälleligt
inflytande. Lift.: Se II a u g e. H. N. E.Nwn.
Haugland, Bård Matssön, norsk
politiker (1835—96), lanthandlare. Stort ingsman
1871—81 och 1891—95. var II. medlem av den
riksrätt, som 1884 fällde Selmers ministär,
ocb satt i Sverdrups ministär 1884—89, »den
förste bonden i konungens råd». I Fr.
Hage-rups ministär blev han 1895 medl. av
stats-rådsavd. i Stockholm. O. A. ö.*
Haü’gwitz, Heinrich Christian Knut,
greve v. 11., frih. v. Krappitz. preussisk
statsman (1752—1832). Sökte som preussisk
utrikesminister 1792—1804 och 1806 hindra
brytning med Frankrike och slöt dec. 1805 i
Sehönbrunn och febr. 1806 i Paris fördrag
med Napoleon, varigenom Preussen tillbytte
sig Hannover. H. levde från 1830 mest i
Italien. Ett utdrag av hans memoarer utgavs
1837. Jfr E. v. Haugwitz, »Die Gescbichte
der Familie von H.» (2 bd, 1910).
Hauho [håu’hå], kommun och församling i
Tavastehus län, Finland; 336 kvkm, 5.778 inv.
(1926); fiusktalande. Nämnes som socken
redan 1329.
Haukadälingarna, isländsk storbondesläkt,
som räknade många lärda och mäktiga män
(se G i z u r r) på H a u k a d a 1 u r (nära
Geysir). Genom flera släktled var gården
ett hemvist för en kyrkligt färgad lärdom.
Haukeli, Haukelifjällen,
fjällsträckning mellan Telemarken och ITardanger. över
H. går automobilväg från Dalen till Odda;
högsta punkt 1.133 m. Vid Ståvatnet (972 m)
Haukeliseter, statens fjällstuga, hotell.
Haukr Erlendsson, isländsk lärd, norsk
riddare (d. 1334); var 1294—99 lagman på
Island och senare i Oslo och Gulatingslagen.
H. samlade och avskrev, till största delen
med egen hand, en mängd isländska sagor,
vilka ännu äro delvis bevarade i »Hauksbök»
i Arnamagnæanska samlingen i Köpenhamns
univ.-bibl. (utg. 1892—96). O. A. ö.*
Hauksbök, se Haukr Erlendsson.
Byrå av Georg Haupt med bronsbeslag och
inläggningar. Nationalmuseum.
Haupt, Georg, konsthantverkare (1741—
84), av från Nürnberg på 1660-talet
inflyttad snickarsläkt. Lärjunge till
Stockholms-mästaren J. K. Eckstein. utbildade sig II.
genom resor i Frankrike ocb England och blev
1769 kungl. hovsnickare. 1771 fick han
burskap i Stockholm. H:s kundkrets
utgjordes utom av kungafamiljen och
slotts-byggnadsdirektionen av landets förnämsta
kretsar. De flesta av H:s till vår tid
bevarade föremål utgöras av byråar, sekretärer
och bord. Dessutom må nämnas ett praktfullt
mineralieskåp. beställt av Gustav 111 som
gåva till prinsen av Condé (nu på slottet
Chantilly). H:s arbeten komponerades efter
egna och J. E. Rehns ritningar i en något
försvenskad Ludvig XVI:s stil och utmärkas,
utom av högsta kvalitet i utförandet, av goda
proportioner och smakfulla inläggningar av
ädla träslag. H:s arbeten äro mycket
eftersökta av såväl franska som svenska museer
och privatsamlare. Det största antalet möbler
av H. finnes på de kungliga slotten, i
Nordiska museet och Nationalmuseum, en byrå i
Kensington museet i London, återstoden i
svensk privatägo. Monogr. av J. Bottiger (i
Medd. från Sv. Slöjdföreningen 1901). A. L. R.*
Haupt, Pa u 1, tysk assyriolog (1858—1927).
Blev 1883 prof, i semitiska språk vid Johns
Hopkins-univ. i Baltimore. I serierna
»Assy-riologische Bibliothek» (1881—1920) och
»Bei-träge zur Assyriologie» (1889—1913), utg. av
Fr. Delitzsch och H., samt i tidskrifter gav
han betydande bidrag till assyrisk och
jämförande semitisk grammatik, bibelforskning
m. m. H. påbörjade 1893 med flera länders
medverkan en kritisk uppl. av G. T:s böcker
på deras grundspråk, med de olika källorna
skilda genom olika färgtryck, jämte
textkritiska anmärkningar (»regnbågsbibel»). (P. L.)
Håu’ptmann, G e r h a r t, tysk författare,
Nobelpristagare (f. 1862 15/n), son till en
schlesisk värdshusvärd. H. vistades 1880—81 i
Breslau för att utbilda sig till bildhuggare
och studerade 1882 i Jena naturvetenskap,
historia och filosofi. H. bosatte sig 1885 nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
